Natriumbensoat
| Natriumbensoat | |
  | |
| Systematiskt namn | Natriumbensoat |
|---|---|
| Övriga namn | E211 bensoesyrat natron Natrii benzoas |
| Kemisk formel | C6H5COONa C7H5NaO2 |
| Molmassa | 144.11 g/mol |
| Utseende | vitt pulver färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 532-32-1 |
| SMILES | O=C([O-])C1=CC=CC=C1.[Na+] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1.44 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 62,84 g/l (15 °C) [1] |
| Smältpunkt | 410 °C |
| Faror | |
| LD50 | 4100 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Natriumbensoat (konserveringsmedel E211) har den kemiska formeln C6H5COONa och kan i kemiska termer beskrivas som bensoesyrans natriumsalt.
Natriumbensoat tillverkas vanligtvis i industriell skala av toluen.
Närbesläktade konserveringsmedel är de intillliggande E-numren:
- E210 Bensoesyra
- E212 Kaliumbensoat
- E213 Kalciumbensoat
Befarade hälsorisker
[redigera | redigera wikitext]Omvandling till bensen
[redigera | redigera wikitext]Natriumbensoat kan i kombination med askorbinsyra undergå dekarboxylering och bilda bensen, som är cancerogent. Värme, ljus och lagringstid är också faktorer som kan påverka. Dock är halterna av bensen i sylt och saft så låga att de enligt Livsmedelsverket inte utgör någon nämnvärd hälsorisk.[2]
Hyperaktivitet i kombination med färgämnen
[redigera | redigera wikitext]En studie från Storbritannien publicerad år 2007 antydde att natriumbensoat i kombination med vissa artificiella färgämnen kunde ge upphov till hyperaktivt beteende. Storbritanniens matsäkerhetsmyndighet Food Standards Agency(en)rekommenderade därför fortsatta undersökningar.[3][4][5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”sodium benzoate” (på engelska). chemister.ru. https://chemister.ru/Databases/Chemdatabase/properties-en.php?dbid=1&id=1004. Läst 22 oktober 2025.
- ↑ ”Låga halter bensen i sylt och saft”. mynewsdesk.com. Livsmedelsverket. 22 april 2006. https://www.mynewsdesk.com/se/livsmedelsverket/pressreleases/laaga-halter-bensen-i-sylt-och-saft-59236.
- ↑ ”Food Standards Agency issues revised advice on certain artificial colours” (på engelska). food.gov.uk. Food Standards Agency(en) (FSA). 6 september 2007. Arkiverad från originalet den 6 december 2011. https://web.archive.org/web/20111206130638/http://www.food.gov.uk/news/pressreleases/2007/sep/colours.
- ↑ ”Agency revises advice on certain artificial colours” (på engelska). food.gov.uk. FSA. 11 september 2007. Arkiverad från originalet den 3 april 2012. https://web.archive.org/web/20120403162226/http://www.food.gov.uk/news/newsarchive/2007/sep/foodcolours.
- ↑ ”Food Colorings and Hyperactivity” (på engelska). myomancy.com. 7 september 2007. Arkiverad från originalet den 14 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110714143427/http://www.myomancy.com/2007/09/food-colorings-and-hyperactivity.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Natriumbensoat”. Shenet. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011064724/http://www.shenet.se/ravaror/natriumbensoat.html.
- ”Diet Coke to drop additive in DNA damage fear” (på engelska). MailOnline. The Daily Mail. 26 maj 2008. Arkiverad från originalet den 27 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080527091710/http://www.dailymail.co.uk/news/article-1021820/Diet-Coke-drop-additive-DNA-damage-fear.html.