Neotoma stephensi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Neotoma stephensi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljNeotominae
SläkteEgentliga skogsråttor
Neotoma
ArtNeotoma stephensi
Vetenskapligt namn
§ Neotoma stephensi
AuktorGoldman, 1905
Hitta fler artiklar om djur med

Neotoma stephensi[2][3][4][5][6] är en däggdjursart som beskrevs av Edward Alphonso Goldman 1905. Neotoma stephensi ingår i släktet egentliga skogsråttor och familjen hamsterartade gnagare.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en absolut längd av 274 till 312 mm, inklusive en 115 till 149 mm lång svans. Hanar är allmänt större än honor. Däremot har honor mera långsträckta käkar än hanar. Neotoma stephensi väger 117 till 180 g. Den har gulbrun päls på ovansidan och krämfärgad päls på undersidan, ofta med en rosa skugga. Fötterna är täckta med vit päls. Svansen har en ljusbrun eller ljus gråbrun ovansida samt en något ljusare undersida. Den är ofta lite yvig. Som en anpassning till markens färg har den västra populationen en mörkare päls.[9][10]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare förekommer i sydvästra USA i delstaterna Arizona och New Mexico och i några områden av angränsande delstater. Där vistas arten i öppna skogar med träd eller buskar av tallsläktet och av ensläktet. Ofta finns några agaver och kaktusar i skogsråttans revir.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Neotoma stephensi bygger liksom flera andra arter av samma släkte ett nästa av växtdelar och annan bråte. Artens föda består främst av barr och frön från enbusken. I viss mån kan gnagare uthärda växtens giftiga ämnen men den väljer oftast exemplar som är fattig på kemiska ämnen (bland annat tannin). Dessutom äter skogsråttan frön från efedraväxter (Ephedraceae).[1]

Arten är nattaktiv och håller ingen vinterdvala. Parningen sker under tidiga våren och sedan föds mellan mars och maj en kull med upp till fem ungar. Antagligen förekommer ytterligare en eller två kullar senare under året. Unga honor blir könsmogna efter 9 till 10 månader. De flesta honor har bara en fortplantningstid i livet.[1]

Ungar föds blinda och döva. De får hörförmåga efter cirka 12 dagar och synförmåga efter cirka 14 dagar. Efter 10 till 24 dagar börjar de med fast föda och efter ungefär 35 dagar slutar honan med digivning. Alla data om ungdjurens utveckling är från individer i fångenskap.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Neotoma stephensi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Neotoma stephensi
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/neotoma+stephensi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ [a b] Jones & Hildreth (12 maj 1989). Neotoma stephensi (på engelska). Mammalian Species #328. American Society of Mammalogists. Arkiverad från originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315233909/http://www.science.smith.edu/msi/pdf/i0076-3519-328-01-0001.pdf. Läst 2 oktober 2016. 
  10. ^ Stephen's Woodrat, Smithsonian Institution, läst 2 oktober 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]