Nervcell

Från Wikipedia
Version från den 27 april 2017 kl. 10.28 av Yger (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 195.216.34.103 (diskussion) till senaste version av Frisko)
Uppslagsordet Neuron leder hit. För flygplanet, se Dassault Neuron.

Nervcell
Grovstruktur för en typisk nervcell
Schematisk bild av en neuron
1. Korniga endoplasmatiska nätverket (Nisslkropp) 2. Polysomer 3. Ribosomer 4. Golgiapparaten 5. Cellkärna 6. Nukleol 7. Cellmembran 8. Mikrotubuli 9. Mitokondrie 10. Glatta endoplasmatiska nätverket 11. Axonkägla 12. Cellkärna (Schwanncell) 13. Synaps (axosomatisk) 14. Synapser (axodendritiska) 15. Dendriter 16. Axon 17. Neurotransmittor 18. Receptor 19. Synaps 20. Cellskelett 21. Myelinskida (Schwanncell) 22. Ranviernod 23. Axonterminal 24. Synapsvesikel 25. Synaps (axoaxonisk) 26. Synapsspalt

En nervcell eller neuron är en celltyp i nervsystemet som är ansvarig för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Den kan betraktas som nervsystemets mest grundläggande enhet, även om neuron inte är den enda celltyp som finns i nervsystemet. Antalet neuron i hjärnan, hjärnceller, beräknas uppgå till ungefär 100 miljarder [1].

Det finns ett stort antal olika neuron som skiljer sig till utseende, funktion var i nervsystemet de finns. De brukar delas upp i sensoriska neuron, interneuron och motorneuron

Egenskaper

  • Bipolära neuron finns exempelvis i ögats näthinna och är sensoriska neuron.
  • Somatosensoriska neuron finns i hud och muskler och är sensoriska neuron.
  • Associationsceller finns i talamus.
  • Pyramidalceller finns i cortex.
  • Purkinjeceller finns i cerebellum.
  • Motorneuron finns i ryggmärgen.

Alla neuron är dock uppbyggda på samma sätt. De har en eller flera dendriter som tar emot nervsignaler, en cellkärna som finns inuti en cellkropp, samt ett axon som skickar ut nervsignaler. Nervsignalen består av en elektrisk impuls som fortplantar sig genom nervcellerna genom aktionspotentialer. När en aktionspotential anländer till den bortre änden av axonen (presynaptisk terminal), överförs signalen på kemisk väg genom att neurotransmittorer frisläpps. Dessa neurotransmittorer binder till receptorer på dendriten och ger eventuellt upphov till en aktionspotential i nästa neuron. På detta sätt sker informationsbearbetningen i hjärnan och ger upphov till det komplexa beteende som människor och andra djur uppvisar.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Center, Neurogenetics at UT Health Science. ”Control of Neuron Number and Stereology”. www.nervenet.org. http://www.nervenet.org/main/papers03.html. Läst 24 mars 2017. 

Externa länkar