Neurodiversitet

Från Wikipedia
Framställning av den naturliga neurologiska mångfalden hos människor.

Neurodiversitet är den naturliga variation som förekommer i den mänskliga hjärnan i fråga om socialt beteende, inlärning, uppmärksamhet, humör och andra mentala funktioner i icke-patologisk mening.[1][2] Termen myntades 1998 av sociologen Judy Singer, som populariserade begreppet tillsammans med journalisten Harvey Blume.[1] Termen ansågs utmana vissa rådande föreställningar om att problem med dessa neurologiska funktioner skulle vara patologiska i sig. De som använder termen tenderar att förorda den sociala funktionsvariationsmodellen, där istället samhällsproblem ses som en viktig, om inte den viktigaste, bidragande faktorn till problemen i fråga.[3][4] Denna uppfattning är särskilt populär inom neurodiversitetsrörelsen, där personer som blivit diagnosticerade med exempelvis ADHD, autism och så vidare, organiserar sig för samhällelig förändring.[5] I kontrast till förment "korrigering" av deras "defekter".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ordet neurodiversitet myntades av Judy Singer, en samhällsvetare som har beskrivit sig själv som "troligen någonstans på det autistiska spektrumet." Hon använde termen i sin sociologiska avhandling som publicerades 1999. Termen representerade ett steg bort från tidigare teorier som enligt ett långt mönster i psykiatrin la skulden för barn med avvikande beteenden på modern till barnet.[6][7][8][9][10] Ordet trycktes först i en artikel av Harvey Blume i The Atlantic i september 1998.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] ”What is Neurodiversity” (på amerikansk engelska). Neurodiversity Hub. https://www.neurodiversityhub.org/what-is-neurodiversity. Läst 2 juli 2021. 
  2. ^ The power of neurodiversity: unleashing the advantages of your differently wired brain 
  3. ^ Social work with disabled people 
  4. ^ The Bloomsbury Companion to Philosophy of Psychiatry. https://books.google.com/books?id=PV95DwAAQBAJ 
  5. ^ ”Neurodiversity Hub - Resources for Students, Employers & More” (på amerikansk engelska). Neurodiversity Hub. https://www.neurodiversityhub.org/. Läst 2 juli 2021. 
  6. ^ Bumiller, Kristen. "The Geneticization of Autism: From New Reproductive Technologies to the Conception of Genetic Normalcy." Signs 34.4 (2009): 875-99. University of Chicago Press.
  7. ^ Amaral, David G. (2017-01-01). ”Examining the Causes of Autism”. Cerebrum: the Dana Forum on Brain Science 2017. ISSN 1524-6205. PMID 28698772. PMC: 5501015. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5501015/. Läst 2 juli 2021. 
  8. ^ Bateson, Gregory; Jackson, Don D.; Haley, Jay; Weakland, John (2007-01-17). ”Toward a theory of schizophrenia”. Behavioral Science 1 (4): sid. 251–264. doi:10.1002/bs.3830010402. ISSN 0005-7940. http://dx.doi.org/10.1002/bs.3830010402. Läst 2 juli 2021. 
  9. ^ WYNNE, LYMAN C. (1981-02). ”Current Concepts About Schizophrenics and Family Relationships”. The Journal of Nervous and Mental Disease 169 (2): sid. 82–89. doi:10.1097/00005053-198102000-00003. ISSN 0022-3018. http://dx.doi.org/10.1097/00005053-198102000-00003. Läst 2 juli 2021. 
  10. ^ Lidz, Theodore; Cornelison, Alice R.; Fleck, Stephen; Terry, Dorothy (1957-11). ”The Intrafamilial Environment of the Schizophrenic Patient*”. Psychiatry 20 (4): sid. 329–350. doi:10.1080/00332747.1957.11023099. ISSN 0033-2747. http://dx.doi.org/10.1080/00332747.1957.11023099. Läst 2 juli 2021. 
  11. ^ . https://www.theatlantic.com/doc/199809u/neurodiversity. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Neurodiversitet&oldid=51439836”