Visa källa för Nidaros stift

{{Stiftsfakta
| namn = Nidaros stift<br/>''Nidaros bispedømme<br/>Nidarosen bæspatjïelte''
| bild          = Nidarosdomen fra øst.jpg
| bildstorlek   = 
| bildtext      = Nidarosdomen sedd från öster.
| inrättat = 1070-talet
| upplöst = 
| föregångare   = 
| tidigare namn = Niðaróss erkibyskupsdœmi<br/>Diocesis Nidrosiensis
| samfund = [[Norska kyrkan]]
| biskopssäte = [[Trondheim]], {{Flaggbild2|Norge}}
| domkyrka = [[Nidarosdomen]]
| biskop = [[Herborg Finnset]]<br/>''biskop av Nidaros''<ref name="DNK1">{{webbref | url = https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/nidaros/biskopen/biskop-herborg-finnset/ | titel = Biskop Herborg Finnset | datum = 11 september 2017 | hämtdatum = 25 december 2021 | utgivare = Den norske kirke | språk = norska }}</ref><br/>[[Olav Fykse Tveit]]<br/>''[[preses i biskopsmötet]]''<ref name="DNK2">{{webbref | url = https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/nidaros/biskopen/preses/ | titel = Preses | datum = 28 januari 2015 | hämtdatum = 25 december 2021 | utgivare = Den norske kirke | språk = norska }}</ref>
| prosteriterm = [[prosteri]]er (kontrakt)
| prosterier = 9<ref name="DNK3">{{webbref | url = https://kirken.no/globalassets/bispedommer/nidaros/bildemappe/nyheter/kopi%20av%20prostier%20sokn%20kirker%20i%20nidaros%20bisped%C3%B8mme.pdf | titel = Oversikt for Nidaros bispedømme | månad = maj | år = 2021 | hämtdatum = 25 december 2021 | utgivare = Den norske kirke | språk = norska | format = pdf }}</ref>
| pastorat = 
| församlingar = {{uttr|18+26+9+16+20+19+11+1+1}} <small>(maj 2021)</small><ref name="DNK3"/>
| medlemmar = 
| vapen = [[Fil:Den norske kirkes våpen.svg|100px]]<br/>Norska kyrkans vapen
| karta = <br/>[[Fil:Bispedømmer i Norge.svg|200px]]<br/>Norska kyrkans stiftsindelning. Nidaros stift i mitten av Norge.
}}

'''Nidaros stift''' är ett stift inom [[Norska kyrkan]] som omfattar [[Trøndelag fylke]] och har ett särskilt ansvar för [[Sydsamer|sydsamiskt]] kyrkoliv. [[Biskopssäte]] är [[Trondheim]] och [[domkyrka]] är [[Nidarosdomen]] i staden [[Trondheim]]. Från 1152 till [[reformationen]] var stiftet [[ärkebiskop]]ssäte för den norska [[kyrkoprovins]]en, som utöver Norge tidvis även innefattade [[Bohuslän]], [[Härjedalen]], [[Hebriderna]], [[Orkneyöarna]], [[Isle of Man]], [[Shetlandsöarna]], [[Färöarna]], [[Island]] och [[Grönland]]. Stiftet har fortsatt en särskild roll inom Norska kyrkan genom att kyrkans ledande biskop ([[preses i biskopsmötet|preses]]) har sitt säte i Nidaros parallellt med biskopen av Nidaros. Nidarosdomen är också krönings- och välsignelsekyrka för norska kungar.

== Historik ==
[[Fil:Bischofstab Norwegen 1375-1400.JPG|miniatyr|vänster|[[Olav den helige|Sankt Olav]] med yxa på [[kräkla|biskopskräkla]]. [[Elfenben|Valrosselfenben]], Norge, ca 1375–1400.]]
=== Norges kristnande ===
Kristendomen kom till Norge genom handel och [[vikingatåg]] under en längre period.<ref name="NE Norge">{{webbref | url = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norge | titel = Norge | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Nationalencyklopedin }}</ref><ref name="SNL Rel Historie">{{webbref | url = https://snl.no/Kristendommens_historie_i_Norge | titel = Kristendommens historie i Norge | efternamn = Rasmussen | förnamn = Tarald | efternamn2 = Elstad | förnamn2 = Hallgeir | datum = 16 juli 2020 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>  Från 900-talet och framåt finns tecken på att förkristna gravbruk upphör i kustområdena, och kristna kyrkogårdar börjar uppstå.<ref name="NBL Haakon 1">{{webbref | url = https://nbl.snl.no/H%C3%A5kon_1._Adalsteinsfostre | titel = Håkon 1. Adalsteinsfostre | författare = Krag, Claus | datum = 13 februari 2009 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Norsk biografisk leksikon | språk = norska }}</ref> Till Norges västkust kom även missionärer från England, och engelska källor talar om ett [[benediktinerorden|benediktinerkloster]] på [[Munkholmen, Trondheim|Nidarholm]] alldeles utanför Trondheim redan år 1028. (Norska och isländska källor talar i stället om tidigt 1100-tal.)<ref name="SNL Rel Historie"/><ref name="SNL Munkholmen">{{webbref | url = https://snl.no/Munkholmen | titel = Munkholmen | författare = Rossvold, Knut A. | datum = 8 juni 2020 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> Genom [[Olav den helige]]s beslut vid [[ting]]et på ön [[Moster (ö)|Moster]] 1024 blev Norge ett kristet land, där annan religion förbjöds, kristet [[dop]] och [[begravning]] påbjöds och kyrkans organisation med präster och kyrkobyggnader började fastställas.<ref name="SNL Olav Helig">{{webbref | url = https://snl.no/Olav_den_hellige | titel = Olav den hellige | efternamn = Bandlien | förnamn = Bjørn | efternamn2 = Norseng | förnamn2 = Per | datum = 5 november 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

=== Nidaros som vallfartsort och biskopssäte ===
De första norska biskoparna var ambulerande, och en särskild hirdbiskop reste med kungens [[hird#Den norska hirden|hird]]. Först med kung [[Olav Kyrre]] tillkom en mera fast ordning, med biskopssäten, geografiska ansvarsområden och domkyrkor.<ref name="SNL Olav 3 Kyrre">{{webbref | url = https://snl.no/Olav_3._Haraldsson_Kyrre | titel = Olav 3. Haraldsson Kyrre | författare = Norseng, Per | datum = 12 februari 2020 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

Nidaros (Trondheim) sägs ha grundats som stad, handels- och gudstjänstplats av kung [[Olav Tryggvasson]]  år 997, när han lät bygga en [[kungsgård]] och en kyrka där.<ref name="SNL Klemenskirken">{{webbref | url = https://snl.no/Klemenskirken | titel = Klemenskirken | författare = Rosvold, Knut A. | datum = 3 juni 2019 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> Det var hit, till ''Klemenskirken,'' som [[Olav den helige]]s [[relikskrin]] kom att föras 3 augusti 1031. Därmed blev Nidaros ett mål för [[pilgrim]]er från hela norra Europa, vilket bland annat dokumenterats av den samtida tyska historikern [[Adam av Bremen]].<ref name="SNL Olav Helig"/> Därför var Olavskultens Nidaros en naturlig plats när Olav Kyrre lät inrätta de tre första norska stiften 1068–1080. Även de båda andra stiften – [[Oslo stift|Oslo]] och [[Selje stift|Selje]] – var starkt knutna till kulten av lokala helgon, nämligen [[Sankt Halvard]] respektive [[Sunniva den heliga]].<ref name="SNL Olav 3 Kyrre"/><ref name="Trondheim">{{webbref | url = https://snl.no/Trondheim | titel = Trondheim | författare = Rosvold, Knut A. | datum = 29 juni 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> Olav Kyrre lät också börja bygga domkyrkan (''kristkirken'') i Nidaros, en stenbyggnad helgad till Sankt Olav dit hans reliker så småningom flyttades.<ref name="SNL Klemenskirken"/> Denna nya kyrka var grunden till den framtida [[Nidarosdomen]].<ref name="SNL Nidarosdomen">{{webbref | url = https://snl.no/Nidarosdomen | titel = Nidarosdomen | efternamn = Brochmann | förnamn = Odd | efternamn2 = Tschudi-Madsen | förnamn2 = Stephan | efternamn3 = Storsletten | förnamn3 = Ola | datum = 27 augusti 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

=== Klosterväsende ===
Under medeltiden finns ett rikt klosterliv i Nidaros stift, inte minst kring staden Nidaros. Som tidigare nämnts kan uppgifterna om klostrens grundande variera mellan engelska, norska och isländska källor.<ref name="SNL Munkholmen"/> Ett flertal av klostren låg i eller runt staden Nidaros. Där inget annat anges är följande lista hämtad från Munchs geografiska beskrivning av Norgesväldet.{{Sfn|Munch|1849|pp=54–55}}

'''''Kloster i eller nära staden:'''''
* ''Sankt Laurentii [[Benediktinreformen|cluniacenserkloster]]'' på ön [[Munkholmen, Trondheim|Nidarholm]]. Stiftat 1028, återinrättat på 1200-talet.
* ''[[Helgeseter|Elgeseter]] [[Augustinorden|augustinerkloster]]'' strax utanför staden. Inrättat cirka 1170 av biskop [[Øystein Erlendsson]], troligen tillägnat [[Jungfru Maria]].
* ''Nunneklostret på Bakke,'' då strax utanför staden men idag en stadsdel i Trondheim. Troligen ett cistercienserkloster, möjligen grundat redan av [[Harald Hårdråde]], men senast 1120.
* ''[[Dominikanerorden|Dominikanerklostret]]'' vid kungsgården i Nidaros. Stiftat cirka 1230.
* ''[[Franciskanerorden|Franciskanerklostret]].'' Möjligen grundat runt 1300. Troligen knutet till domkyrkan.

'''''Övriga kloster i stiftet:'''''
* ''[[Tautra kloster|Sankt Marie cicstercienserkloster]]'' på ön [[Tautra]] i [[Trondheimsfjorden]], nära [[Frosta kommun|Frosta]]. Stiftat 1207.
* ''[[Reins kloster|Sankt Andreæ nunnekloster]] på Rein.'' Troligen ett augustinerkloster. Stiftat cirka 1230 av [[Skule Bårdsson|Skule jarl]].
* ''Munkeby cistercienserkloster i [[Levanger]].'' Upprättat under tidigt 1100-tal, avvecklat vid eller nära bildandet av det närbelägna klostret på Tautra.<ref name="SNL Munkeby">{{webbref | url = https://snl.no/Munkeby_kloster | titel = Munkeby kloster | datum = 28 oktober 2020 | hämtdatum = 30 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

=== Ärkestift och egen kyrkoprovins ===
Trots det stora engelska inflytandet löd de norska kyrkorna ursprungligen under [[Bremens ärkestift]], fram till 1103 eller 1104 då [[Lunds stift|biskopen i Lund]] upphöjdes till ärkebiskop för [[Skandinavien]].<ref name="NE Bremen">{{webbref | url = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hamburg-bremen | titel = Hamburg–Bremen | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Nationalencyklopedin }}</ref>

Det skulle dock inte dröja länge förrän Nidarosdomen blev moderkyrka för ett betydligt större geografiskt område. År 1152 sände [[påve]] [[Eugenius III]] en påvlig [[Legat (diplomati)|legat]] till Norge och Sverige för att ordna kyrkans organisation. Det var [[kardinal]] [[Hadrianus IV|Nikolaus Breakspere]] som fick uppdraget, och på hans förslag inrättades 1153 Norge som en [[kyrkoprovins]] med egen [[ärkebiskop]] i Nidaros.<ref  name="DNK4">{{webbref | url = https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/Hamar/om-oss/historien/ | titel = Historien | hämtdatum = 9 december 2021 | utgivare = Den norske kirke | språk = norska }}</ref> I mitten av 1200-talet var den norska kungamakten som störst, och det så kallade [[Norgesväldet]] sträckte sig från [[Bohuslän]], [[Jämtland]] och [[Härjedalen]] i öst till [[Hebriderna]] och [[Orkneyöarna]] i sydväst och [[Shetlandsöarna]], [[Färöarna]], [[Island]] och [[Grönland]] i [[Nordatlanten]].<ref name="SNL 25">{{webbref | url = https://snl.no/25_viktige_%C3%A5rstall_i_norsk_historie | titel = 25 viktige årstall i norsk historie | datum = 15 februari 2017 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> Nidaros [[kyrkoprovins]] kom nu att följa i stort sett samma utsträckning, med undantag av Jämtland som låg under [[Uppsala stift|biskopen i Uppsala]]. Tabellen nedan visar ärkestiftets tio underliggande stift.<ref name="NE Norge"/>{{sfn|Munch|1849|pp=12–14}}

[[Fil:Den_nordiske_kirkeprovins.svg|miniatyr|600px|Karta över Nidaros [[kyrkoprovins]] 1153–1387.]]
{| class="wikitable mw-collapsible"
|+ style="background: #FFCD00 ; color: black ; text-align: left;" | Nidaros ärkestift
! style="background: #FFCD00 ; color: black ; width: 100px ; " | Område
! style="background: #FFCD00 ; color: black ; width: 100px ; " | Stift
! style="background: #FFCD00 ; color: black ; width: 40px ; text-align: left; " | Grundat
! style="background: #FFCD00 ; color: black ; width: 40px ; " | Lämnar Nidaros
! style="background: #FFCD00 ; color: black ; text-align: left; width: 400px ;" | Kommentar
|-
| rowspan= "5" | Norge
| Nidaros
| ca 1075
| ––
| Ärkestift från 1153.
|-
| [[Bergens stift|Bergen]]
| 1068
| 1536
| Bildat som [[Selje stift]] 1068, men överfört till Bergen 1170 i samband med [[Skrinläggning|translationen]] av [[Sunniva den heliga]]s [[relik]]er.<br/>Stavangers stift avskilt från Bergen 1125 för att minska biskopens resor över fjället.
|-
| [[Oslo stift|Oslo]]
| ca 1075
| 1536
| Hamars stift avskilt från Oslo 1153
|- 
| [[Stavangers stift|Stavanger]]
| 1125
| 1536
| Avskilt från Bergens stift.
|-
| [[Hamars stift|Hamar]]
| 1153
| 1536
| Avskilt från Oslo stift
|- 
| rowspan= "6" | Skattelanden i [[Nordsjön]]
| [[Orkney stift|Orkney]]
| tidigt 1100-tal
| 1472
| Omfattade [[Orkneyöarna]] med biskopssätet [[Kirkwall]], samt [[Shetlandsöarna]] (Hjaltland), som var ett eget [[arkidiakonat]].<br/>Övergick till den skottka ärkebiskopen av Sankt Andreas 1472.<ref name="SNL Orkney">{{webbref | url = https://snl.no/Orkn%C3%B8yenes_historie | titel = Orknøyenes historie | författare = Norseng, Per | datum = 14 oktober 2020 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| [[Sodor och Mans stift|Sodor och Man]]
| tidigt 1100-tal
| 1266
| Omfattade [[Hebriderna]] och [[Isle of Man]]. Även kallat ''Suðreyjar'', Södra öarna, i motsats till Orkney och Shetland (norra öarna).<ref name="SNL Hebridene">{{webbref | url = https://snl.no/Hebridene | titel = Hebridene | författare = Pihl, Roger | datum = 11 maj 2020 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| [[Kirkjubøur]]
| 1111
| 1536
| Omfattade [[Färöarna]].<ref name="SNL Faroes">{{webbref | url = https://snl.no/F%C3%A6r%C3%B8yene | titel = Færøyene | efternamn = Thuesen | förnamn = Nils Petter | efternamn2 = Pihl | förnamn2 = Roger | datum = 6 april 2021 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| [[Skálholt]]
| 1056
| 1536
| Omfattade södra [[Island]].<ref name="Skálholt">{{webbref | url = https://snl.no/Sk%C3%A1lholt | titel = Skálholt | författare = Salvesen, Helge | datum = 12 juni 2017 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref><ref name="SNL Islands historie">{{webbref | url = https://snl.no/Islands_historie | titel = Islands historie | efternamn = Norseng | förnamn = Per | efternamn2 = Julsrud | förnamn2 = Ottar | efternamn3 = Mardal | förnamn3 = Magnus A. | efternamn4 = Weidling | förnamn4 = Tor Ragnar | datum = 20 juni 2019 hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| [[Hólar]]
| 1106
| 1536
| Omfattade norra Island.<ref name="SNL Islands historie"/><ref name="Hólar">{{webbref | url = https://snl.no/H%C3%B3lar | titel = Hólar | författare = Pihl, Roger | datum = 7 mars 2018 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| [[Garðar]]
| 1124
| 1536
| Omfattade 16 kyrkor på södra [[Grönland]]. Biskopsstolen var dock ofta vakant och 1377–1520 utsågs endast [[titulärbiskop]]ar.<ref name="SNL Gardar">{{webbref | url = https://snl.no/Gar%C3%B0ar | titel = Garðar | datum = 7 november 2021 | hämtdatum = 27 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>
|-
| colspan="5" style ="background: #FFCD00 ; color: black |
|}

=== Reformationen ===
[[Fil:Christian III of Denmark.jpg|miniatyr|Norge saknar en inhemsk reformator. Här drevs [[reformationen]] fram av den danske kung [[Kristian III av Danmark|Christian III]].]] 
[[Reformationen]] i Norge drevs framför allt från Danmark genom den blivande kung [[Kristian III av Danmark|Christian III]].<ref name="SNL Reformasjonen">{{webbref | url = https://snl.no/reformasjonen | titel = Reformasjonen | författare = Rasmussen, Tarald | datum = 8 juli 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> I samband med hans trontillträde hösten 1536 skrev kungen under ett avtal med adeln, en så kallad ''håndfæstning,'' där han bland annat lovade den danska adeln att Norge inte längre skulle vara ett självständigt rike utan ett landskap under den danska kronan. Samtidigt infördes en [[Lutherdom|luthersk]] [[statskyrka]] i Danmark, och därmed även Norge.<ref name="SNL Christian 3">{{webbref | url = https://snl.no/Christian_3.| titel = Christian 3. | datum = 19 maj 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

Den norska ärkebiskopen i Nidaros, [[Olav Engelbrektsson]], var en stark motståndare till både den nya kungen, liksom till hans far och deras protestantiska idéer. Under [[Grevefejden]] tog han därför tillfället för att försöka frigöra Norge från Danmark, under en ny, katolsk kung. Han misslyckades dock med att få med folket i kampen, och i april 1537 flydde Olav, Norges sista katolska ärkebiskop, till [[Nederländerna]] där han avled inom ett år.<ref name="SNL Olav E">{{webbref | url = https://snl.no/Olav_Engelbrektsson | titel = Olav Engelbrektsson | datum = 14 maj 2020 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

I 1537 års nya [[kyrkorätt|kyrkolag]], ''Kirkeordinansen,'' ersattes katolska biskopar av lutherska [[superintendent]]er. Ärkebiskopsämbetet avskaffades i både Danmark och Norge när kungen själv övertog rollen som kyrkans överhuvud.<ref name="SNL Reformasjonen"/><ref name="SNL Christian 3"/> I ett särskilt avsnitt för Norge klargjorde kungen att han avsåg tillsätta superintendenter även i de norska stiften, och att det ankom på dem att följa kyrkolagen så långt det var möjligt, men att han också avsåg att besöka Norge för att med superintendenternas råd ta fram särskilda regler för norska förhållanden.<ref name="DKH2">{{webbref | url = https://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/kirkeordinansen-14-juni-1539/#o35 | titel = Kirkeordinansen, 14. juni 1539 | hämtdatum = 29 december 2021 | verk = danmarkshistorien.dk | utgivare = Aarhus Universitet | språk = danska }}</ref> När Christian III efter sex år ännu inte hade utsett någon ny superintendent för Nidaros föreslog [[kanik]]erna i [[domkapitlet]] honom att låta viga en av dem, nämligen [[Torbjørn Bratt]].<ref name="SNL Bratt">{{webbref | url = https://snl.no/Torbj%C3%B8rn_Bratt | titel = Torbjørn Bratt | efternamn = Idsø Viken | förnamn = Øystein Lydik | datum = 21 oktober 2021 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

Bratt var släkt med den siste katolske ärkebiskopen av Nidaros, Olav Engelbrektsson, och både han och hans bror hade gått i lära hos ärkebiskopen. Bratt hade också tjänat en av kungens motståndare i Grevefejden, och var känd som katolik. Först efter att Christian III vunnit tronen hade Bratt återvänt till Norge, för att ansluta sig till domkapitlet i Nidaros. Kungen sände därför Bratt till [[Wittenberg]] för att studera för [[Martin Luther]] och [[Philipp Melanchthon]]. Efter två års studier och goda vitsord från Luther och [[Johannes Bugenhagen]] kunde Christian III slutligen utse Bratt till superintendent i Trondheim 1546. Hans säte blev vid [[Helgeseter|Elgeseter kloster]], strax utanför Nidaros stadskärna. Klostret hade överlevet reformationen fram till dess, men drogs nu in till kronan och lades ned.<ref name="SNL Bratt"/><ref name="SNL Elgeseter">{{webbref | url = https://snl.no/Elgeseter_kloster | titel = Elgeseter kloster | författare = Halvorsen, Per Bjørn | datum = 17 januari 2020 | hämtdatum = 28 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref>

Elgeseter var vid det laget det sista av stiftets kloster. Munch anger att Franciskanerklostret upphävdes redan 1531 och Sankt Marie på Tautra och Sankt Andreæ på Rein 1532. För Nunneklostret på Bakke och dominikanerklostret har han inte funnit närmare uppgifter än att de sekulariserades i samband med reformationen. [[Munkholmen, Trondheim|Nidarholm]] avkristnades 1537.{{Sfn|Munch|1849|pp=54–55}}

=== Nidarosdomen ===
[[Fil:NidarosdomenPanorama.jpg|miniatyr|vänster|Nidarosdomens västfasad.]]
Nidarosdomen, Nidaros domkyrka, påbörjades 1070 av [[Olav Kyrre]] och stod färdig runt 1300.<ref name="Nidarosdomen1">{{webbref | url = https://www.nidarosdomen.no/attraksjoner/nidarosdomen | titel = Nidarosdomen | hämtdatum = 29 december 2021 | utgivare = Nidaros domkirke og Vår Frue menighet | språk = norska }}</ref> Tack vare Olav den heliges relikskrin blev kyrkan en plats för pilgrimer från Norge och norra Europa.<ref name="SNL Olav Helig"/> Under medeltiden rymde kyrkan upp till 28 [[sidoaltare]] och [[kapell (byggnad)|krans- och helgonkapell]]. Den blev också gravplats för kungar, ärkebiskopar och stormän. Munch anger att det i domkapitlet fanns en [[prost]] (latin: ''praepositus''), en [[dekan (kyrka)|dekan]] och 24 [[kanik]]er.<ref name="SNL Nidarosdomen"/>{{sfn|Munch|1849|p=52}} 

Samtidigt började kyrkan långsamt att förfalla. Bränder inträffande under 1300-, 1400- och 1500-talen och två gånger under tidigt 1700-tal. Mittornets översta del blåste ned 1689. Reparationer genomfördes, men ofta bara delvis. Efter reformationen användes bara kyrkans främre delar för församlingsverksamhet. Det skulle dröja till 1868 innan Stortinget beslutade att katedralen skulle återuppbyggas som nationalsymbol. Året efter öppnades en ny [[byggnadshytta]] vid Nidarosdomen, och i över 150 år har renoverings- och restaureringsarbetet pågått. Under 2021 arbetade ett 30-tal hantverkare med olika sten-, glas- och snickeriarbeten i domkyrkan och den anslutande ärkebiskopsgården.<ref name="SNL Nidarosdomen"/><ref>{{webbref | url = https://www.nidarosdomen.no/ndr/om-ndr | titel = Om Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider | hämtdatum = 29 december 2021 | utgivare = Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider | språk = norska }}</ref>

Under andra halvan av 1400-talet var Nidarosdomen kröningskyrka för kung [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl av Sverige och Norge]], [[Kristian I|Christian I av Danmark, Norge och Sverige]] och [[Hans (kung)|Hans av Danmark, Norge och Sverige]].<ref name="SNL Nidarosdomen"/> När Norge 1814 återigen blev ett eget kungarike, fritt från Danmark, fastslogs Nidarosdomen roll som krönings- och smörjelsekyrka för den norska kungen i [[Eidsvollförfattningen|den nya norska grundlagen]].<ref>{{webbref | url = https://www.stortinget.no/no/Stortinget-og-demokratiet/Lover-og-instrukser/Grunnloven-fra-1814/ | titel = Grunnloven undertegnet på Eidsvoll 17. mai 1814 | datum = 8 mars 2021 | hämtdatum = 29 december 2021 | utgivare = Stortinget | språk = norska | citat = § 12. Kongens Kroning og Salving skeer, efterat han er bleven myndig, i Trondhjems Domkirke paa den Tid og med de Ceremonier, han selv fastsetter.}}</ref> Paragrafen ströks ur grundlagen 1908, men båda de kungar som tillträtt efter dess har bett att bli välsignade i kyrkan, i det senare fallet tillsammans med drottningen.<ref name="SNL Nidarosdomen"/> Nidarosdomen har på så sätt fortsatt vara Norges nationalhelgedom, en formulering som också bekräftas i tal och budgetpropositioner från den norska regeringen.<ref>{{webbref | url = https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/kulturministerens-tale-til-kirkemotet-2016/id2482274/ | titel = Kulturministerens tale til Kirkemøtet 2016 | författare = Hofstad Helleland, Linda | datum = 6 april 2016 | hämtdatum = 29 december 2021 | språk = no | verk = regjeringen.no | citat = Dette er også en nasjonalhelligdom, et levende monument over troen og de verdiene vi som samfunn har arvet fra tidligere slekter og gjort til våre egne.}}</ref><ref>{{webbref | url = https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/prop-1-s-20132014/id739298/?q=&ch=2 | titel = Prop. 1 S FAD (2013-2014) | datum = 12 oktober 2013 | hämtdatum = 29 december 2021 | efternamn = Kommunal- og moderniseringsdepartementet | språk = no | verk = regjeringen.no | citat = Målsettingen med tilskuddene er å styrke den kirkelige og musikalske virksomheten ved domkirkene i Nidaros og Oslo utover det som følger av kommunenes økonomiske ansvar. Tilskuddene har bakgrunn i Nidarosdomens karakter som nasjonalhelligdom og i at Oslo domkirke har enkelte riksdekkende oppgaver.}}</ref> Sedan 1900-talets början har Norges [[riksregalier]] ställts ut i eller i nära anslutning till domkyrkan.

Nidarosdomen fortsätter att vara en [[pilgrim|vallfartsort]], slutmålet på [[Nidarosvägarna]], och en del av den moderna pilgrimsrörelsen.<ref name="Nidarosdomen2">{{webbref | url = https://www.nidarosdomen.no/musikik-arkitektur-historie/pilegrim | titel = Pilegrimsmål | hämtdatum = 29 december 2021 | utgivare = Nidaros domkirke og Vår Frue menighet | språk = norska | arkivurl = https://web.archive.org/web/20211229181129/https://www.nidarosdomen.no/musikik-arkitektur-historie/pilegrim | arkivdatum = 29 december 2021 }}</ref> Sedan 2017 års hundraårsjubileum av [[Samiska landsmötet 1917]] finns också ett särskilt samiskt kapell i domkyrkan, placerat i södra sidoskeppet. Kapellet är utsmyckat med samisk konst, och utgör en del av stiftets ansvar för sydsamiskt kyrkoliv.<ref name="Nidarosdomen3">{{webbref | url = https://www.nidarosdomen.no/nyheter/2020/det-samiske-alteret | titel = Det samiske alteret | hämtdatum = 29 december 2021 | utgivare = Nidaros domkirke og Vår Frue menighet | språk = norska }}</ref>

== Organisation ==
=== Biskopar ===
[[Fil:Biskop Herborg Oline Finnset (2017) (37177981266).jpg|miniatyr|Herborg Oline Finnset är biskop i Nidaros stift sedan 2017.]]Sedan 2011 har stiftet, som enda norska stift, två biskopar. ''[[Preses i biskopsmötet|Preses i biskopsmötet och biskop i Nidaros]]'' leder biskopsmötet, och är Norska kyrkans främsta företrädare. Preses utövar biskopens myndighet i Nidaros domprosti. ''Biskopen av Nidaros'' är ordinarie [[stiftsbiskop]], och utövar biskopsämbetet i alla andra delar av Nidaros stift samt i det sydsamiska språkområdet. Båda biskoparna har Nidarosdomen som sin domkyrka. <ref name="Forskrift"/><ref name="SNL Nidaros stift">{{webbref | url = https://snl.no/Nidaros_bisped%C3%B8mme | titel = Nidaros bispedømme | författare = Ellstad, Hallgeir | datum = 14 juli 2020 | hämtdatum = 30 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref><ref name="Tjenesteordning">{{webbref | url = https://lovdata.no/dokument/LTI/forskrift/2016-04-11-1812 | titel = Tjenesteordning for biskoper | datum = 11 april 2016 | hämtdatum = 30 december 2021 | verk = lovdata.no | utgivare = Kulturdepartementet | språk = norska }}</ref>

=== Stiftsrådet ===
''Nidaros bispedømmeråd,'' stiftsrådet, är stiftets högsta beslutande organ och beslutar om kyrkans verksamhet i stiftet. Stiftsrådet beslutar också i anställnings- och ansvarsärenden för stiftets prästtjänster. Rådet består av elva ledamöter:

* biskopen
* en präst, vald av stiftets präster
* en i stiftet anställd [[lekman]], vald av de i stiftet anställda lekmännen
* sju andra lekmän, valda direkt av stiftets röstberättigade medlemmar, samt
* en sydsamisk representant<ref name="Krykoordning">{{webbref | url = https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2019-03-30-2307/ | titel = Kirkeordning for Den norske kirke | datum = 30 mars 2019 | hämtdatum = 30 december 2021 | verk = lovdata.no | utgivare = Barne- og familiedepartementet | språk = norska }}</ref>

Det är biskopen av Nidaros som har säte i stiftsrådet, förutom i anställningsärenden som gäller Nidaros domprosti. I dessa frågor har i stället preses i biskopsmötet säte i stiftsrådet.<ref name="Tjenesteordning"/>

[[Bild:Prostier i Nidaros.svg|miniatyr|300px|Kontraktsindelningen i Nidaros stift.]]
=== Kontrakt, kyrkliga samfälligheter och församlingar ===
Nidaros stift är indelat i nio [[kontrakt (kyrkoverksamhet)|kontrakt]] ([[prosteri]]er, {{lang-no|prostier}}) och 121 församlingar ({{lang-no|sokn'' eller ''sogn}}). Församlingarna samverkar i 38 kyrkliga samfälligheter ({{lang-no|kirkelige fellesråd}}), en organisation som ungefärligt motsvarar ett [[pastorat]], men i övrigt följer [[Norges kommuner|kommunindelningen]] och är nära knuten till den kommunala organisationen.<ref name="DNK3"/>

De nio kontrakten är:<ref name="DNK3"/>
* [[Nidaros domprosteri]]
* [[Fosens prosteri]]
* [[Gauldals prosteri]]
* [[Heimdal og Byåsens prosteri]]
* [[Namdals prosteri]]
* [[Orkdals prosteri]]
* [[Stiklestads prosteri]]
* [[Stjørdals prosteri]]
* [[Strinda prosteri]]

Sedan 2018 leds Strinda och Heimdal og Byåsens prosterier av en gemensam [[prost]]; under 2024 förväntas beslut om hur försöksverksamheten ska hanteras vidare.<ref>{{Webbref|titel=Hvor mange prostier skal det være i Trondheim?|url=https://www.kirken.no/nb-NO/bispedommer/nidaros/enkeltartikler/h%C3%B8ring%20prostiinndeling%20i%20trondheim/|verk=|datum=2024-05-24|hämtdatum=2024-06-02|språk=no|utgivare=Den norske kirke}}</ref>{{Bäst före|2024-10-31|Utredningen om prostiernas framtid presenteras.}}

Två av stiftets församlingar är så kallade ''kategorialförsamlingar'', det vill säga [[icke-territoriella församlingar]] där medlemskap i stället grundas på tillhörighet till en viss kategori. Det gäller ''Saemien Åålmege'', [[Sydsamer|Samiska]] församlingen i [[sydsamiska]] språkområdet. Församlingen tillhör inte något kontrakt (prosteri) utan står direkt under biskopen av Nidaros tillsyn.<ref name="DNK3"/> Eftersom Saemien Åålmeges verksamhet sträcker sig över hela det sydsamiska språkområdet och därmed berör flera av kyrkans stift, har biskopen ett särskilt uttalat tillsynsansvar även utanför Nidaros.<ref name="Forskrift">{{webbref | url = https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2021-11-14-3389 | titel = Forskrift om ordning for Saemien Åålmege | datum = 14 november 2021 | hämtdatum = 30 december 2021 | verk = lovdata.no | utgivare = Barne- og familiedepartementet | språk = norska }}</ref>

''Døves menighet'' i [[Trondheim]] är en del av Dövkyrkan, och tillhör Døveprostiet i [[Oslo stift]], och står därför under biskopen av Oslos tillsyn.<ref name="DNK3"/><ref name="DNK5">{{webbref | url =  https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/Oslo/om-bispedommet/ | titel = Om Oslo bispedømme | hämtdatum = 9 december 2021 | utgivare = Den norske kirke | språk = norska }}</ref>

== Biskopslängd ==
=== Katolska biskopar och ärkebiskopar av Nidaros ===
{{nowp | bild = Flag of Norway.svg | url = https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Nidaros_erkebisped%C3%B8mme&oldid=21596735 | standardurl = https://no.wikipedia.org/wiki/Nidaros_erkebisped%C3%B8mme | artikel = Nidaros erkebispedømme | datum = 9 juni 2021 | avsnitt = ja }}

{{Kolumner|3}}
*[[Adalbrikt av Nidaros|Adalbrikt]] [[1080]] 
* Simon -[[1139]]
* Ivar Skrauthanske [[1140]] 
*[[Reidar av Nidaros|Reidar]] 1140-[[1151]] (Norges förste ärkebiskop)
*[[Jon Birgersson]] [[1153]]–[[1157]]
*[[Øystein Erlendsson]] [[1158]]/[[1159|59]]–[[1188]]
*[[Eirik Ivarsson]] 1188–[[1205]]
*[[Tore I av Nidaros|Tore I]] [[1206]]–[[1214]]
*[[Guttorm av Nidaros|Guttorm]] [[1215]]–[[1224]]
*[[Peter av Husastad]] [[1225]]–[[1226]]
*[[Tore II av Nidaros|Tore II]] [[1227]]–[[1230]]
*[[Sigurd Eindridesson]] [[1231]]–[[1252]]
*[[Sørle av Nidaros|Sørle]] [[1253]]–[[1254]]
*[[Einar av Nidaros|Einar]] [[1255]]–[[1263]]
*[[Håkon av Nidaros|Håkon]] [[1265]]–[[1267]]
*[[Jon Raude]] [[1267]]–[[1282]]
*[[Jørund av Nidaros|Jørund]] [[1287]]–[[1309]] (Norges siste [[jarl]])
*[[Eiliv av Nidaros|Eiliv]] 1309–[[1331]]
*[[Pål av Nidaros|Pål]] [[1333]]–[[1346]]
*[[Arne av Nidaros|Arne]] 1346–[[1349]]
*[[Olav av Nidaros|Olav]] [[1350]]–[[1370]]
*[[Trond av Nidaros|Trond]] [[1371]]–[[1381]]
*[[Nicolaus Rusare]] [[1382]]–[[1386]]
*[[Vinald av Nidaros|Vinald]] [[1387]]–[[1402]]
*[[Eskill av Nidaros|Eskill]] 1402–[[1428]]
*[[Aslak Bolt]] 1428–[[1450]]
*[[Henrik Kalteisen]] [[1452]]–[[1458]]
*[[Olav Trondsson]] 1458–[[1474]]
*[[Gaute Ivarsson|Gaute]] [[1475]]–[[1510]]
*[[Erik Valkendorf]] 1510–[[1522]]
*[[Olav Engelbrektsson]] [[1523]]–[[1537]] (Norges siste ärkebiskop)
{{kolumner-slut}}

=== Lutherska biskopar i Nidaros ===
[[Fil:Trondhjems_biskoper_1618_-_1909.jpg|thumb|Urval av Trondheims biskopar 1618–1909. Överst till vänster: [[Anders Arrebo|Anders Christenssøn Arrebo]], [[Erik Pontoppidan den äldre|Erik Pontoppidan d.ä.]], Peder Krog, Eiler Hagerup d.ä., [[Ludvig Harboe]], Frederik Nannestad, Marcus Frederik Bang, Johan Christian Schønheyder, [[Peter Olivarius Bugge]], [[Hans Riddervold]], [[Hans Jørgen Darre]], [[Andreas Grimelund]], [[Nils Jacob Laache|Niels Jacob Jensen Laache]], [[Johannes Nilssøn Skaar]] och [[Vilhelm Andreas Wexelsen]].]]
{{nowp | bild = Flag of Norway.svg | url = https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Nidaros_bisped%C3%B8mme&oldid=22100193 | standardurl = https://no.wikipedia.org/wiki/Nidaros_bisped%C3%B8mme | artikel = Nidaros bispedømme | datum = 19 december 2021 | avsnitt = ja }}

{{kolumner|3}}
*[[Torbjørn Bratt]] [[1546]]–[[1548]]
*[[Hans Gaas]]  [[1549]]–[[1578]]
*[[Hans Mogenssøn]] 1578–[[1595]]
*[[Isak Grønbech]] [[1596]]–[[1617]]
*[[Anders Arrebo]] [[1618]]–[[1622]]
*[[Peder Skjelderup]] 1622–[[1642]]
*[[Erik Bredal]] [[1643]]–[[1672]]
*([[Henning Skytte]] [[1658]]-[[1660]])
*[[Arnold de Fine (biskop)|Arnold de Fine]] 1672
*[[Erik Pontoppidan den äldre]] [[1673]]–[[1678]]
*[[Christopher Hanssen Schletter]]  1678–[[1688]]
*[[Peder Krog]] [[1689]]–[[1731]]
*[[Eiler Hagerup (1684–1743)|Eiler Hagerup den äldre]] 1731–[[1743]]
*[[Ludvig Harboe]] 1743–[[1748]]
*[[Frederik Nannestad]] 1748–[[1758]]
*[[Johan Ernst Gunnerus]] 1758–[[1773]]
*[[Marcus Fredrik Bang]] 1773–[[1787]]
*[[Johan Christian Schønheyder (biskop)|Johan Christian Schønheyder]] [[1788]]–[[1803]]
*[[Peder Olivarius Bugge]] [[1804]]–[[1842]]
*[[Hans Riddervold]] [[1843]]–[[1848]]
*[[Hans Jørgen Darre]] [[1849]]–[[1860]]
*[[Andreas Grimelund]] [[1861]]–[[1883]]
*[[Nils Jacob Laache]] [[1884]]–[[1892]]
*[[Johannes Nilssøn Skaar]] 1892–[[1904]]
*[[Vilhelm Andreas Wexelsen]] [[1905]]–[[1909]]
*[[Peter Wilhelm Kreydahl Bøckman]] 1909–[[1923]]
*[[Jens Gran Gleditsch]] 1923–[[1928]]
*[[Johan Støren]] 1928–[[1945]]
*[[Arne Fjellbu]] 1945–[[1960]]
*[[Tord Godal]] 1960–[[1979]]
*[[Kristen Kyrre Bremer]] 1979–[[1990]]
*[[Finn Wagle]] [[1991]]–[[2008]]
*[[Tor Singsaas]] 2008–[[2017]]
*[[Herborg Oline Finnset]] 2017− (nuvarande)
{{kolumner-slut}}

=== Preses och biskop i Nidaros (från 2011) ===
Sedan 2011 är även [[preses i biskopsmötet]] biskop i Nidaros stift, med tillsyn över Nidaros domprostie.<ref>{{webbref | url = https://www.nrk.no/trondelag/historisk-da-byfuglien-ble-innsatt-1.7816626 | titel = Historisk da Byfuglien ble innsatt | efternamn = Ramfjord | förnamn = Ole Johan | datum = 2 oktober 2011 | hämtdatum = 7 december 2021 | utgivare = [[NRK]] | språk = norska }}</ref><ref>{{webbref | url = https://snl.no/Bispem%C3%B8te | titel = Bispemøte | efternamn = Ellstad | förnamn = Hallgeir | datum = 22 december 2020 | hämtdatum = 7 december 2021 | verk = Store norske leksikon | språk = norska }}</ref> 

* [[Helga Haugland Byfuglien]] [[2011]]–2020
* [[Olav Fykse Tveit]], 2020– (nuvarande)

== Se även ==
* [[Nidarosdomen]]
* [[Nidarosvägarna]]
* [[Norska kyrkan]]
* [[Olav den helige]]
* [[Preses i biskopsmötet]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
</references>

=== Källförteckning ===
* {{bokref | efternamn = Munch | förnamn = Peter Andreas | författarlänk = Peter Andreas Munch | titel = Historisk-geografisk beskrivelse over Kongeriket Norge (Noregsveldi) i Middelalderen | url = 
https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2021042148776 | format = | hämtdatum = 27 december 2021 | år = 1849 | utgivare = Wilhelm Grams Forlag | utgivningsort = Moss, Norge | språk = danska | libris = 2180950 }}

== Externa länkar ==
* [https://kirken.no/nidaros Nidaros bispedømme, Officiell webbplats]
* [https://www.nidarosdomen.no/ Nidarosdomen, Officiell webbplats]

{{commonscatbox|Diocese of Nidaros}}
{{Norska kyrkan}}

[[Kategori:Norska kyrkans stift]]
[[Kategori:Trondheim]]