Niels W. Gade

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Gade” leder hit. För andra betydelser, se Gade (olika betydelser).
Niels W. Gade

Niels Wilhelm Gade, född 22 februari 1817 i Köpenhamn, död 21 december 1890 i Köpenhamn, var en dansk tonsättare.

Gade var tillsammans med Johan Peter Emilius Hartmann den främste representanten för den danska högromantiken inom dansk musik. Som son till en instrumentmakare visade Gade redan som barn utpräglad begåvning för musik, övergav den snickarutbildning han inlett och blev istället musiker. Han studerade för Friderich Thorkildsen Wexschall i violin och Andreas Peter Berggreen i musikteori, och blev 1834 elev vid kungliga kapellet. Gade började samtidigt komponera (sånger och instrumentalmusik) och väckte uppmärksamhet med sin Ossian-Ouverture, som 1840 förärade honom ett pris av Musikforeningen i Köpenhamn. Gade gav uvertyren opusnumret 1 och fastslog det därigenom som sitt genombrottsverk. Mindre framgång hade Gade med sin första symfoni med temat Paa Sjølunds fagre sletter. Verket inlämnades till Musikforeningen med kasserades. Gade sände den då till Felix Mendelssohn i Leipzig, som strax blev hänförd och lät uppföra den i Gewandhaus. Gade knöts till det av Mendelssohn upprättade konservatoriet och dirigerade som hans vikarie i Gewandshaus, senare som likställde dirigent och efter Mendelssohns död 1847 som dennes efterträdare. En rad kompositionen framkom under dessa år: 2:a och 3:e symfonien, uvertyrer, kammarmusik samt konsertkantaten Comala. Kriget 1848 föranledde Gade att återvända till Köpenhamn, men några få år senare dirigerade han på nytt en rad Gewandhauskonserter. I Köpenhamn blev Gade Musikforeningens dirigent, varigenom denna blev centrum för det danska konsertlivet. Även för Musikforeningens konserterkantater, av vilka särskilt Elverskrud (1853) blev populär. Från samma tid härrör baletten Et Folkesagn (1854), som Gade skrev tillsammans med J. P. E. Hartmann. Hartmann och Gade ledde tillsammans från 1867 det nystiftade konseravatoriet i Köpenhamn, och Gade var därutöver organist vid Garnisonskirke och vid Holmens Kirke 1858-1890. 1879 blev han hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.[1]


Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Symfonier[redigera | redigera wikitext]

  • Symfoni nr 1 c-moll op. 5 Paa Sjølunds fagre sletter (1842)
  • Symfoni nr 2 E-dur op. 10 (1843)
  • Symfoni nr 3 a-moll op. 15 (1846)
  • Symfoni nr 4 Bb-dur op 20 (1850)
  • Symfoni nr 5 d-moll op 25 (1852)
  • Symfoni nr 6 g-moll op 32 (1857)
  • Symfoni nr 7 F-dur op 45 (1865)
  • Symfoni nr 8 b-moll op 47 (1871)

Orkestersviter[redigera | redigera wikitext]

  • En sommerdag paa landet op 55 (1879)
  • Holbergiana op 61
  • Noveletter för stråkorkester F-dur op 53
  • Noveletter för stråkorkester E-dur op 58

Ouvertyrer[redigera | redigera wikitext]

  • I Højlandene op 7 (1844)
  • Konsertuvertyr C-dur op 14
  • Hamlet op 37 (1861)
  • Michel Angelo op 39 (1861)

Ballader för kör och orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Frühlingsphantasie op 23 (1852)
  • Elverskud op 30 (1854)
  • Baldurs Drøm (1858) (utgiven postumt)
  • Kalanus op 48 (1869)
  • Korsfarerne op 50 (1866)

Konserter[redigera | redigera wikitext]

Konsert för violin och orkester d-moll op 56 (1880)

Kantater[redigera | redigera wikitext]

  • Zion op 49 (1874)
  • Psyche op 60 (1882)

Kammarverk[redigera | redigera wikitext]

  • Sextett för stråkar Ess-dur op 44
  • Stråkkvartett F-dur (1840)
  • Stråkkvartett f-moll (1851)
  • Stråkkvartett e-moll (1877 och 1889)
  • Stråkkvartett D-dur op 63 (1889)

Koraler[redigera | redigera wikitext]

Till nedan danska psalmer används kompsitioner av Niels W. Gade:

  • Op! thi dagen nu frembryder
  • Barn Jesus i en krybbe lå
  • Hører I, vor Herre kalder
  • Syng højt, min sjæl, om Jesu død
  • Dag til hvile! Dag til glæde
  • Påske vi holde
  • Halleluja for lysets drot
  • Midt iblandt os er Guds rige
  • Kirken er som Himmerige
  • Udrust dig, helt fra Golgata
  • Som markens blomst henvisner fage
  • Dybt hælder året i sin gang

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]