Nils Pedersson Bielke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nils Pedersson Bielke till Åkerö i Bettna socken, Södermanlands län, och Stora Dala i Dala socken, Skaraborgs län. Född omkring 1502, uppfostrades delvis i Danmark, död 1550, var ett svenskt kammarråd, son till Peder Turesson (Bielke). Nils Pedersson var jämte sin broder Ture Pedersoon Bielke den första inom Bielkeätten, som skrev sig Bielke.

Nils Pedersson Bielke hade betydande jordegendomar i Sverige och återvann även stora delar av släktens i Danmark belägna, under unionsstriderna indragna gods. Han var från 1544 kammarråd, det vill säga en av de högsta tjänstemännen i den av Gustav Vasa organiserade "kammaren", ämbetsverket för rikets räkenskaper. Erhöll i förläning Viste härad 1538 och Dala socken, i Västergötland 1538 samt Bettna socken, 1544 och Sköldinge socken, 1546, båda i Södermanlands län. Nils Pedersson var häradshövding i Oppunda härad, Södermanland, 1546–1550. [1] Kullseglade och drunknade i Bråviken 1550.

Han var gift 1537 i Söderköping med Anna Hogenskild (1513-1590) till Hedensö, dotter till Klemet Bengtsson Hogenskild och änka efter Jakob Krumme till Hedensö. Av deras barn, skal nämnas Hogenskild Bielke (avrättad 1605), Ture Nilsson Bielke (avrättad under Linköpings blodbad år 1600), Claes Nilsson Bielke (1544-1623), och Carin Nilsdotter Bielke (1539-1596).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jan Erik Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, 1954, sid 99–102

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]