Claes Bielke
| Claes Bielke | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1576 | |
| Tidsperiod | 1576 | |
| Tidsperiod | 1585 | |
| Tidsperiod | 1594 | |
| Utnämnd av | Sigismund | |
| Tidsperiod | 1594 | |
| Utnämnd av | Sigismund | |
| Yrke | Riksråd | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 1544 | |
| Död | 1623 | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Bielke | |
| Far | Nils Pedersson Bielke | |
| Mor | Anna Hogenskild | |
Familj
| ||
| Make/maka | Elin Fleming | |
| Barn | Margareta Bielke | |
Familj 2
| ||
| Make/maka 2 | Elsa Bielke | |
| ||
Claes Bielke, född 1544, död 1623, var en svensk friherre till Viks slott, son till Nils Pedersson Bielke och Anna Hogenskild till Hedensö. Han var först gift med Elin Fleming, dotter till Lars Ivarsson Fleming, och därefter med Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke). Han blev far till Margareta Bielke, gift med riksrådet Axel Ryning.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]År 1576 utnämnd till ståthållare på Kronobergs slott och lagman i Tiohärads lagsaga, och 1585 riksråd, upphöjdes Claes Bielke vid Sigismunds kröning till friherre, med Viks slott till friherreskap, och blev samma år lagman i Norrfinne lagsaga. Han ansågs för en rättskaffens och duglig man, fast ingalunda i själsgåvor jämförlig med sina bröder.
Däremot stod han över dem i rikedom, vilket, jämte hans svågerskap med konung Johan III, förlänade honom en yttre glans som hans personliga egenskaper inte skulle kunnat skänka. Det var också denna hans obetydlighet, som räddade honom från brödernas öde, fast han, liksom de, ställdes till rätta under Linköpings riksdag och utfördes på avrättsplatsen för att åse de andras avrättning. Han återfick därefter friheten; men det osunda fängelset hade så skadat hans hälsa att han under hela sin övriga livstid måste gå på kryckor.
Efter morbrodern Hogenskild Nilsson Bielkes avrättning 1605 uppblossade åter Karls misstankar och han befallde Bielke att genast lämna riket, i ett ljungande brev, som slutade med följande kraftord: "Vet det, att, om vi efter denna tiden finna dig inom våra och rikets gränser, så skall du den gången löpa hufvudlös hädan. Rätta dig härefter och packa dig ut! Carolus."
Claes Bielke måste med hustru och barn huvudstupa bege sig av till Polen, där han stannade kvar i tio år. Men sedan hans gamla vänner, bröderna Brahe, Göran Posse, med flera därute avlidit, kände han sig ensam och olycklig i det främmande landet.
Karl var nu död och Gustav II Adolf, som uppstigit på Sveriges tron, sökte med godhet försona sin faders hårda framfart. Bielke begärde och erhöll 1615 tillåtelse att återvända. Han mottogs med vänlighet av den unge kungen och tillbragte sina sista levnadsår i hemlandet, där en son och flera döttrar, alla lyckligt gifta, förljuvade hans ålderdom.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Bielke ägde Nynäs i Bälinge socken, Kurö i Teda socken, Bjelkesta i Giresta socken, Rävelsta i Altuna socken, Penningby i Länna socken, Sundholmen i Horreds socken och Sämsholm i Säms socken.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Bielke gifte sig första gågen 31 oktober 1574 i Stockholm med friherrinnan Elin Fleming (död 1586), dotter till skretera rådet friherre Lars Fleming och Brita Larsdotter (Tre Rosor). De fick tillsammans barnen Erik Bielke (död 1638), Nils Bielke (död 1607), Brita Bielke (1582–1646) som var gift med lagmannen friherre Svante Stenbock och Margareta Bielke (död 1629) som var gift med riksrådet och riksamiralen Axel Ryning och riksdrotsen friherre Gabriel Oxenstierna.[1]
Han gifte sig andra gången 21 januari 1588 i Kalmar med sin sysslings dotter Elsa Bielke (1569–1622), dotter till riksrådet Johan Axelsson (Bielke) och Margareta Posse. De fick tillsammans barnen Elena Bielke (1592–1651) som var gift med riksdrotset greve Magnus Brahe och överståthållaren och amiralen Klas Fleming, Gunilla Bielke (1594–1657) som var gift med assessorn friherre Nils Gyllenstierna af Lundholm och Karin Bielke (1599–1695) som var gift med hovstallmästaren Knut Ulfsparre, majoren Carl Lillie af Aspenäs och riksrådet och generallöjtnanten friherre Harald Stake.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Bielke, 5. Clas Nilsson Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 361. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0383.html
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Tor Berg: Claes Bielke i Svenskt biografiskt lexikon (1924)
|