Nils Turesson Bielke

Nils Bielke
	Nils Bielke
Född	Nils Bielke; 5 november 1569; Mörkö församling, Sverige
Död	17 december 1639 (70 år); Salsta, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Rostocks universitet; Universitetet i Siena
Sysselsättning	Diplomat, domare, ämbetsman
Befattning
	Generalguvernör över Finland (1623–1631); Hovrättspresident för Åbo hovrätt (1623–1630)
Maka	Ingeborg Oxenstierna; (g. 1605–1639)
Barn	Brita Bielke; Ture Bielke (f. 1606); Gustaf Bielke (f. 1618); Svante Bielke (f. 1620); Sten Bielke (f. 1624)
Föräldrar	Ture Bielke; Sigrid Sture
Släktingar	Svante Bielke (syskon)
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Nils Turesson Bielke, född 5 november 1569 i Mörkö församling, Södermanland, död 17 december 1639, var en svensk friherre och riksråd.

Biografi

Nils Turesson Bielke föddes 1569 på Hörningsholm i Mörkö församling. Han var son till Ture Pedersson Bielke. Bielke resor utomlands och studerade 1587–1588 vid Rostocks universitet och 1591 vid Universitetet i Siena. Vid sin hemkomst 1592 blev han kammarjunkare vid svenska hovet. Därefter blev han i hertig Karl tjänst och hans hemliga råd 1594. Bielke var även från 30 mars 1598 häradshövding i Oppunda härad och följde hertigen under fejderna 1598–1600.^[6]

Han var en ivrig anhängare av hertig Karl vilken belönade hans trohet med att 1602 göra honom till kansli- och hovråd, 1606 till riksråd och 1608 till lagman i Östergötlands lagsaga, varjämte Bielke i likhet med brodern Svante upphöjdes i friherrligt stånd. Han var svensk fullmäktig 1612–1613 vid de fredsunderhandlingar som föregick freden i Knäred. 1614 blev han assessor i Svea hovrätt och var 1615–1623 kammarråd.^[7] 1617 fick han Smålands lagsaga och utnämndes 1623 till den förste presidenten i Åbo hovrätt och landshövding över hela Finland, vartill 1628 kom befattningen med dess militära ärenden. Han lämnade 1630 presidentsämbetet och följande år de båda övriga befattningarna. 1634 blev han överlandshövding i Västergötland och lagman i Kalmar lagsaga. Död 1639.

Egendom

Han ägde Kråkerum i Mönsterås socken, Salsta slott i Tensta socken, Tureholms slott i Trosa landsförsamling, Edshammar i Lena socken och Frösvik i Östra Ryds socken.^[6]

Familj

Bielke gifte sig 12 mars 1605 i Stockholm med friherrinnan Ingeborg Oxenstierna (1581–1661), dotter till furstliga rådet, friherre Bengt Gabrielsson (Oxenstierna) och grevinnan Sigrid Gustafsdotter (Tre rosor). De fick tillsammans barnen riksrådet Ture Bielke (16067–1648), Sigrid Bielke (dd 1634) som var gift med riksrådet och fältmarskalken Åke Henriksson Tott, Christina Bielke (1609–1609), Carin Bielke (1612–1694) som var gift med riksrådet och riksmarskalken Axel Banér, riksrådet Gustaf Bielke (1618–1661), majoren Svante Bielke (1620–1645) vid C. G. Wrangels infanteriregemente, Brita Bielke (död 1670) som var gift med riksrådet och fältmarskalken friherre Gustaf Banér och riksskattmästaren Sten Bielke (1624–1684).^[6]

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Bielke, Nils Turesson Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

^ [a b c d e f g h i j k] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 363-364, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Nils Turesson Bielke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18173, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Nils Bielke, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4867-1416928957473, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Nils Bielke, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4867-1416928957473.^{[källa från Wikidata]}
^ Gustaf (Persson) Banér, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 19037, läst: 3 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 363-364. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0385.html
^ Wetterberg, Gunnar (2002). Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 2. Atlantis. sid. 616–618. ISBN 978-91-7486-603-2. Läst 30 september 2024

Externa länkar

”Bielke, Nils”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4867-1416928957473

[8b9c2f82b7b42fb5b80e959f42167bdfbeddf9a3-1] [a b c d e f g h i j k] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 363-364, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[083b55f0e376c1cc70a7b48452d6a4c6431a500c-2] [a b] Nils Turesson Bielke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18173, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[bee08c33754e3e67b7292418c632811b0bc73a3b-3] Nils Bielke, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4867-1416928957473, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c3d4949e79a99dd29e5fada53f4495dd0100251e-4] Nils Bielke, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4867-1416928957473.^{[källa från Wikidata]}

[a2e1777d3583ee728a295e02d4a9de2d4ebbadee-5] Gustaf (Persson) Banér, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 19037, läst: 3 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}

[Elgenstierna_1-6] [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 363-364. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0385.html

[7] Wetterberg, Gunnar (2002). Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 2. Atlantis. sid. 616–618. ISBN 978-91-7486-603-2. Läst 30 september 2024

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]