Norra Åsums kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norra Åsums kyrka
Kyrka
Norra Åsums kyrka i maj 2017
Norra Åsums kyrka i maj 2017
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Norra Åsum
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Norra Åsums församling
Koordinater 55°59′22″N 14°9′6″Ö / 55.98944°N 14.15167°Ö / 55.98944; 14.15167
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000006807

Norra Åsums kyrka är en kyrkobyggnad i Norra Åsum. Den är församlingskyrka i Norra Åsums församling i Lunds stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är troligen byggd under 1190-talet och var vid sitt uppförande en tilltagen och i landskapet väl markerad byggnad med sitt 30 meter höga och breda västtorn i romansk stil. I tornet finns på andra plan en emporvåning med fönster ut mot mittskeppet. De under 1400-talet två tillbyggda gravkapellen på kyrkans norrsida, numera dopkapell och sakristia, fungerade som begravningsplats åt borgherrarna på Lillöhus. Tornets emporvåning tros bl.a. ha begagnats av dessa borgherrar vid mässbesök. Kyrkan valvslogs med tidstypiska kryssvalv under mitten av 1400-talet.

Kyrkans ursprungliga vapenhus med ingång på mittskeppets södersida revs i samband med uppförandet av det nuvarande vapenhuset väster om tornet 1806. Spår av den gamla ingången syns i det västligaste söderfönstret i mittskeppet. Kyrkan har två bronsklockor, med okänt gjutdatum och tillverkningsort.

Byggherre var ärkebiskop Absalon Hvide i Lund tillsammans med den lokale frälsemannen Esbern Mule, båda omnämnda på en av Skånes yngsta runstenar, Norra Åsumstenen, som har sin nuvarande placering i kyrkans vapenhus. Översatt till modern svenska är lydelsen på runstenen: Kristus, Marias son, hjälpe dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande altaruppsats och predikstol uppfördes under 1600-talets första hälft, daterad till 1602 och är krönt med Kristian IV av Danmarks vapen, Kristianstads grundare. Altaruppsatsen har på baksidan ett emblem som förbryllat konsthistoriker. En trolig illustration av det gamla spelet spela topp tillsammans med bokstäverna U och T.

Dopfunten i sandsten dateras till 1200-talets första hälft. Denna var ursprungligen placerad vid triumfbågens norra sida, baldakinens fäste syns fortfarande ovanför platsen.

Restaurering[redigera | redigera wikitext]

Under restaureringen 1971–1972 återfanns framför högaltaret en grav med efterlämningarna av en högrest man i 50-årsåldern. Arkeologen Magnus Lindhagen argumenterade under utgrävningen för att detta mycket möjligen kunde vara Esbern Mules gravsättning, då graven daterades till tidigt 1200-tal samt dess förnämliga placering i kyrkorummet.

Vidare återfanns kvarlämningar av de ursprungliga murade väggbänkarna och att kyrkorummet fick ny inredning i form av bänkar, altarkrans och orgel. Orgeln flyttades, dess ursprungliga placering i mittskeppet var vägg i vägg med nuvarande sakristian. Under 2000-talet ersattes altarkransen från 1971 av en replika från 1800-tal. Altaruppsatsen från 1600-talet återfick sitt ursprungliga utseende under restaureringen 1971–1972, då de sedan 1800-talet monterade bildtavlorna demonterades till fördel för de ursprungliga texttavlorna. De demonterade bildtavlorna återfinns på baksidan av altaruppsatsen samt i dopkapellet.

Delar av kyrkobänkarna från 1800-talet finns, tillsammans med andra tillvaratagna artefakter från kyrkan, förvarade i tornets emporvåning.

Omgivningarna[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan ligger i Norra Åsums socken omnämnd redan 1025 i samband med slaget vid Helgeå. Utgrävningar i Norra Åsums kyrkby har givit indikationer på ytterligare en kyrkobyggnad, troligen uppförd tidigare än stenkyrkan.[källa behövs] En äldre kyrkogård cirka 600 m norr om dagens, ger indikationer på en omstrukturering av byn under tidigt 1200-tal, i samband med stenkyrkans uppförande. Denna äldre kyrkogård omnämns som gravplats efter de i slaget om Helgå drunknade danskarna. Här finns även Åsums tidigaste bebyggelse från 1000-talet, belagda under arkeologiska utgrävningar [källa behövs]. Väster om stenkyrkan finns större jordvallsformationer som enligt vissa teorier kan vara rester av ett medeltida försvarsverk.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Mats Olsson: Gods och bönder från högmedeltid till nutid. 2006.
  • Anders Ödman: Norra Åsum, Härlöv och Lillö borg, gård och slott. 1995.
  • Georg Franzén: Norra Åsums kyrka restaurerad. 1972.
  • William Andersson: Skånes romanska landskyrkor med breda västtorn. 1926.
  • Evald Gustavsson: Skånsk lantkyrka från medeltiden. Sydsvenska Dagbladets årsbok 1969.