Hoppa till innehållet

Norrtälje landsfiskalsdistrikt

Från Wikipedia
Norrtälje landsfiskalsdistrikt
Vätö landsfiskalsdistrikt (-1943)
landsfiskalsdistrikt
LandSverige
LänStockholms län
Inrättat1 januari 1918[1]
UtbrutetHäverö landsfiskalsdistrikt (1951)
(Björkö-Arholma landskommun)
InförlivatSjuhundra landsfiskalsdistrikt (1941)
(Lohärads landskommun och Malsta landskommun)

Frötuna landsfiskalsdistrikt (1952)
Österåkers landsfiskalsdistrikt (1952)
(Riala landskommun och Roslags-Kulla landskommun)
Upphört31 december 1964
Omfattning
Roslags-Länna landskommun (–)
Norrtälje stad (–)
Blidö landskommun (–)
Lyhundra landskommun (–)
Frötuna landskommun (–)
Sjuhundra landskommun (–)
Malsta landskommun ()
Lohärads landskommun ()
Estuna landskommun (–)
Söderby-Karls landskommun (–)
Roslags-Bro landskommun (–)
Vätö landskommun (–)
Björkö-Arholma landskommun (–)
Redigera Wikidata

Norrtälje landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Stockholms län, bildat som Vätö landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] Namnet ändrades 1 januari 1943 till Norrtälje landsfiskalsdistrikt. Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Stockholms län.[2]

Ingående områden[redigera | redigera wikitext]

När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) tillfördes kommunerna Lohärad och Malsta från Sjuhundra landsfiskalsdistrikt och regeringen anförde i kungörelsen att den ville i framtiden besluta om Norrtälje stads förenande med landsfiskalsdistriktet.[3] Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 31 december 1942) ändrades distriktets namn till Norrtälje landsfiskalsdistrikt och staden förenades i polis- och åklagarhänseende men inte i utsökningshänseende, vilket staden fortsatte att sköta själv.[4] 1 januari 1948 förenades Norrtälje stad med distriktet även i utsökningshänseende, och tillhörde då i alla avseenden landsfiskalsdistriktet, samtidigt som stadsfiskalstjänsten i Norrtälje upphörde.[5] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets omfattning.[6]

Från 1918[redigera | redigera wikitext]

Bro och Vätö skeppslag:

Lyhundra härad:

Från 1 oktober 1941[redigera | redigera wikitext]

Bro och Vätö skeppslag:

Lyhundra härad:

Från 1943[redigera | redigera wikitext]

Bro och Vätö skeppslag:

Lyhundra härad:

Från 1948[redigera | redigera wikitext]

Bro och Vätö skeppslag:

Lyhundra härad:

Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
  • Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
  • Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
  • Svensk författningssamling 1956:643: Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 316) om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 21 december 1956.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 96. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 107. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 98. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ SFS 1947:566 Transumt av Kungl. Maj:ts brev till länsstyrelsen i Stockholms län angående staden Norrtäljes förenande i judiciellt avseende med domsaga m. m. Stockholms slott den 18 juli 1947.
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 128. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 30 juni 2023