Odal (runa)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Odalrunan)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Namn Urgermanska Fornengelska
*Ōþalan Ēðel
”arv”, ”egendom”
Form Äldre Anglofrisisk
Runic letter othalan.svg
Unicode
U+16DF
HTML &#5855
Translitteration o œ
Transkription o, ō œ, oe, ōe
IPA [o(ː)] [eː], [ø(ː)]
Position 24
Ätt Tyr

Odal eller othala (ᛟ) är en den tjugofjärde runan i den äldre runraden, och den åttonde runan i ätten Tyr. Den motsvaras av ljudet o.[1] Dess rekonstruerade urgermanska namn är *ōþalan, som betyder ”arv” eller ”egendom”. Runan slutade användas i Skandinavien omkring 500-talet, och den saknas därmed i den yngre runraden, men den överlevde i den anglofrisiska runraden under namnet ēðel där den motsvarade det fornengelska fonemet œ på 600- och 700-talet.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Folktyskarnas flagga.
Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar. Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar.
Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar.

Odalrunan med fötter eller vingar (seriffer) är i modern tid främst förknippad med dess användning av nazister och nynazister. För nazister symboliserar odalrunan hembygden och fädernearvet, som en del av den mytiska kopplingen mellan folket och landet (blod och jord) som nazister anser finns.[2] I Nazityskland användes runan som officiell symbol för Centralbyrån för ras och bosättning, vars uppgift var att upprätthålla rasrenheten i Schutzstaffel (SS),[3] folktyskar (Volksdeutsche) och Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugen och Nederland.

På senare tid har runan fortsatt användas som symbol av flera högerextrema och nynazistiska grupper, däribland Avanguardia Nazionale i Italien,[4] Anglo-Afrikaner Bond, Blanke Bevrydingsbeweging och Boeremag i Sydafrika, Nationaldemokratiska partiet, Riksaktionsgruppen inom Nordiska rikspartiet, och Riksfronten i Sverige, och Wiking-Jugend i Tyskland. I november 2016 meddelande ledningen för den amerikanska nynazistiska organisationen National Socialist Movement att organisationen skulle byta ut hakkorset mot odalrunan på sina uniformer och partiregalier i ett försök att komma in i mainstreampolitiken.[5]

Odalrunan användes av terroristen Brenton Tarrant, som sköt ihjäl 51 muslimer vid moskéattacken i Christchurch 15 mars 2019, tillsammans med många andra högerextrema och nynazistiska symboler och slagord, inklusive de fjorton orden, hakkorset, järngardets kors, kelterkorset, den svarta solen (Sonnenrad) och tyrrunan.[6][7]

Anti-Defamation League (ADL) klassar odalrunan som en hatsymbol.[8] I april 2014 bad det brittiska klädföretaget Topman om ursäkt efter att använt odalrunan på ett av sina klädesplagg.[9]

I Sverige fastslogs det i en dom i Högsta domstolen (NJA 1996 s. 577), som sedan kom att bli en vägledande dom gällande nazistisk symbolik, att bärandet av kläder med odalrunan, tillsammans med vissa andra symboler, kan anses ge uttryck för sympati till nazism.[10] I ett betänkande (SOU 2019:27) om rasistiska symboler som kom 2019 hänvisades det till flera tingsrättsdomar där odalrunan ansågs ge uttryck för idéer om rasöverlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper än den nordiska.[11]

Odalrunan med eller utan seriffer används av utövare av germansk nyhedendom, däribland odinister och moderna asatroende. Odalrunan med seriffer används dock ofta av germanska nyhedningar med kopplingar till nynazism och Völkisch-rörelsen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Düwel, Klaus (2001) (på tyska). Runenkunde.. Metzler. ISBN 3-476-13072-X. OCLC 46862830. https://www.worldcat.org/oclc/46862830 
  2. ^ ”Odalruna”. Expo.se. 19 december 2019. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114215731/https://expo.se/fakta/symbollexikon/odalruna. Läst 14 januari 2022. 
  3. ^ Lumsden, Robin (1995) (på engelska). SS regalia. Chartwell. ISBN 0-7858-0228-2. OCLC 34060385. https://www.worldcat.org/oclc/34060385 
  4. ^ Colborne, Michael (22 januari 2020). ”Ukraine’s Far Right Is Boosting A Pro-Putin Fascist” (på brittisk engelska). bellingcat. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114215926/https://www.bellingcat.com/news/2020/01/22/ukraines-far-right-is-boosting-a-pro-putin-fascist/. Läst 14 januari 2022. 
  5. ^ Smith, Rohan (15 november 2016). ”Neo-Nazis’ bid to ‘go mainstream’” (på australisk engelska). news.com.au. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220042/https://www.news.com.au/world/north-america/americas-white-supremacists-ban-swastika-in-bold-attempt-to-go-mainstream/news-story/53f68100ba52a1e33b13cf25b794d028. Läst 14 januari 2022. 
  6. ^ Bandler, Aaron (15 mars 2019). ”ADL: Alleged New Zealand Mosques Shooter Espoused White Supremacism” (på amerikansk engelska). Jewish Journal. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220157/https://jewishjournal.com/news/worldwide/295256/adl-alleged-new-zealand-mosques-shooter-espoused-white-supremacism/. Läst 14 januari 2022. 
  7. ^ ”White Supremacist Terrorist Attack at Mosques in New Zealand” (på engelska). Anti-Defamation League. 15 mars 2019. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116210807/https://www.adl.org/blog/white-supremacist-terrorist-attack-at-mosques-in-new-zealand. Läst 16 januari 2022. 
  8. ^ ”Othala Rune” (på engelska). Anti-Defamation League. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220336/https://www.adl.org/education/references/hate-symbols/othala-rune. Läst 14 januari 2022. 
  9. ^ Hayward, Stephen (12 april 2014). ”Fascism disaster: Topman withdraws 'Nazi' clothing line after online shopper points out SS insignia” (på engelska). mirror. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220821/https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/fascism-disaster-topman-withdraws-nazi-3406462. Läst 14 januari 2022. 
  10. ^ ”NJA 1996 s. 577”. lagen.nu. Arkiverad från originalet den 2 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220102093645/https://lagen.nu/dom/nja/1996s577. Läst 14 januari 2022. 
  11. ^ Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. Statens offentliga utredningar. 2019. ISBN 978-91-38-24936-9. OCLC 1114099254. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2019/05/SOU-2019_27_webb.pdf. Läst 14 januari 2022 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]