Olga av Kiev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olga av Kiev
Olga möter Konstantin VII Porphyrogennetos i Konstantinopel år 957
Titlar
Storfurstinna av Kievriket
Tidsperiod 945–963
Företrädare Igor I
Efterträdare Svjatoslav I
Militärtjänst
I tjänst för Kievrus
Slag/krig Olga ledde flera fälttåg mot drevljanerna, förstörde deras huvudstad Korostenj (nuvarande Ikorostj) och kuvade dem definitivt 946
Personfakta
Född 881
Pskov
Död 11 juli 969 (88 år)
Vysjhorod
Religion Kristen (Rysk-ortodoxa kyrkan), döpt år 955 i Konstantinopel
Släkt
Frälse/adelsätt
Far Se inledningstexten
Familj
Gift Ca 901-903
Make/maka Igor I av Kiev
Barn Svjatoslav I
Olgas hämnd på drevljanerna, för mordet på hennes make, storfursten Igor I
Olgas hämnd på drevljanerna, för mordet på hennes make, storfursten Igor I
apostlalika Sankta Olga
apostlalika Sankta Olga
Sankta Olga, målning av Michail Nesterov 1892.
Helgondag 11 juli

Olga eller Helga[1] (ryska/ukrainska: Ольга, [Olg'a] resp. [Olh'a]; fornnordiska: Helga), även kallad "Olgha"[2], Olha Prekrasa (Ольга Прекраса), det vill säga Helga den fagra, född 881 i Pskov[3], död 11 juli 969 i Kiev, regerande furstinna av Kievriket år 945–963. Hon räknas som helgon i östortodoxa kyrkan och som apostlalik (se isapostolos). Olga sägs ha varit en kvinna av skandinavisk, troligtvis svensk härkomst, med varjagiska föräldrar, Nestorskrönikan säger att hon var dotter till ståthållaren Gostomysl av Novgorod, medan andra källor pekar ut andra som hennes far.[4]

Furstinna av Kiev[redigera | redigera wikitext]

År 903 gifte hon sig med Igor I, vilken år 912 ärvde titeln storfurste av Kiev. De fick en son, Svjatoslav I. Efter maken Igors (Ingvars) död år 945 regerade hon ett tiotal år som furstinna av Kievriket, eftersom sonen Svjatoslav fortfarande var minderårig.

Enligt Nestorskrönikan hämnades hon sin man Igors död genom flera fälttåg mot drevljanerna, som brutalt mördat hennes make. Drevljanerna sände tjugo av sina bästa män, vilka försökte få henne att gifta sig med deras furste, prins Mal, så att de genom Mal fick makten över Kievriket. Olga, fast besluten att behålla makten för att ge den vidare till sin son, lät bränna dem levande. Krönikan nämner liknande grymma avrättningar hon skulle ha utfört, varpå hon förstörde deras huvudstad Korostenj (nuvarande Ikorostj) och kuvade dem definitivt 946. Kort därpå försvann drevljanerna ur historien,[5] och med hennes sonson Oleg av Drevljanerna tog Rurikätten formellt den ärftliga makten över deras rike.[2]

Liknande fälttåg företogs mot stammar vilka bebodde landet mellan floderna Luga och Msta, varefter hon lät uppföra fort längs vägen tillbaka. Ett av dessa fort var Rjurikovo Gorodisjtje ("Ruriks gamla stad"), nära Novgorod .

Vid ett besök i Konstantinopel år 955 lät hon sig döpas och få undervisning i den kristna tron, och år 957 företog hon ett andra besök i Konstantinopel där hon blev praktfullt emottagen av kejsaren Konstantin VII Porphyrogennetos.

År 959 uppvaktade Olga kung Otto I av Tyskland, med förfrågan om assistans att kristna folket i Kiev, och att installera en biskop. Förutom ett fördjupat kristnande, var hennes mål att minska beroendet av Konstantinopel, och istället stärka kontakten med det västliga kejsardömet. Till följd av denna förfrågan kom munken Adalbert (senare ärkebiskop i Magdeburg) som missionsbiskop till Kiev, men Albert återvände med oförrättat värv till Tyskland 962 under en resa där han hans följeslagare blev dödade, men han själv lyckades med stor möda undkomma med livet. Olgas egen son Svjatoslav I lär ha spelat en roll i biskopens misslyckande.

Olga misslyckades att konvertera sin son Svjatoslav I men var en stark influens till att sonsonen och lärjungen Vladimir I av Kiev senare lät sig döpas, varpå den grekisk-ortodoxa kyrkan blev etablerad i Kiev som officiell religion i Kievriket.

Olga lyckades behålla makten tack vare lojaliteten från sin arme och folket, hon vägrade gifta om sig, och lät sin son överta furstetiteln på 960-talet och ledde försvaret av Kiev under belägringen år 968.

En staty restes över Olga i Kiev år 1911, vilken raserades 1919 av Bolsjevikerna, men restes på nytt år 1996. Olga finns också avbildad på en frimärksutgåva i Ukraina.

Helgon[redigera | redigera wikitext]

Efter sin död blev hon helgonförklarad och hon firas den 11 juli.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Olga of Kiev, 03 mars 2016.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Olga von Kiev, 03 mars 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olga i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2016.
  2. ^ [a b] von Strahlenberg, Philipp Johann (1738). An Historico-geographical Description of the North and Eastern Parts of Europe and Asia: But More Particularly of Russia, Siberia, and Great Tartary; Both in Their Ancient and Modern State: Together with an Entire New Polyglot-table of the Dialects of 32 Tartarian Nations, and a Vocabulary of.... W. Innys and R. Manby, at the West-End of St. Paul's. sid. 109 
  3. ^ Borrero 2004, s. 260
  4. ^ Det finns flera uppgifter om vem som var Olgas far:
  5. ^ "drevljaner". Svensk uppslagsbok, 7 (1931).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Borrero, Mauricio (2004) (på engelska). Russia: A Reference Guide from the Renaissance to the Present. New York: Facts On File. ISBN 0-8160-4454-6 


Företrädare:
Igor I
Regenter av Kievriket
945–963
Efterträdare:
Svjatoslav I