Tro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Den här artikeln handlar om religiös tro. För icke-religiös tro, se Tro (kognition). För sången, se Tro (sång).

Tro är ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till Gud. Trons visshet härrör från en gudomlig persons auktoritet och trovärdighet (monoteism, treenighet). Enligt Martin Luther[1] skulle en tro utan sådan grund vara bara en godtrogen tilltro och förtroende. Denna tillit är en väg till frälsning, som i kristendom och islam. I andra religioner finns det andra vägar, som lydnad mot lagen, i judendom, eller insikt och kännedom om världens väsen, i buddhism. Inom mystikens grenar intar insikten och kunskapen trons plats, i motsats till förnuftreligion. En förvrängd form av tro är övertro eller vidskeplighet. Bokstavstro innebär tro på den exakta ordalydelsen hos en text, vanligen en religiös urkund.[1]

Frågeställningar kring tron[redigera | redigera wikitext]

Religioner har förmodligen ursprungligen uppstått för att människan skulle kunna hantera liv och död, för att förklara förlopp och fenomen där en direkt kausalitet eller förklaring var svår att förstå, och för sociala problem med samarbete och kontroll i grupper. Mot bakgrund av en begränsad kunskap om världen framstår många händelseförlopp som magiska. Tron inom en ideologi/religion en övertygelse att en viss lära ger svar på ett antal frågor, främst av existensialistisk art. Vilka frågeställningar en tro (lära) vill ge svar på varierar, men i första hand är det existensialistiska frågor ofta av metafysisk karaktär som skall ge ledning och tillfredsställa ens samvete. Här återfinns frågor som: Vad är livets mening?, Vad händer efter döden?, Hur förstå motsättningen Godhet Ondska?, Vad är Rätt och vad är Fel? Tro på dessa filosofiska frågor utgör grunden för en moral, hur man bör agera i olika situationer. Tron och läran kan också omfatta mer handfasta levnadsråd som blir en form av etiska regler, som Tio Guds bud. Sammanfattningen och kodifieringen av en viss religions lära och dess tro kallas trosbekännelse, vilken också verkar definierande för denna religion. I en religions trosbekännelse ingår också ofta tron på det önskvärda och välgörande i vissa yttre manifestationer som ritualer och sakrament.

Religiösa skrifter[redigera | redigera wikitext]

Religion är tro som grundar sig på föreställningen om en eller flera gudar, andar, transcendenta själar eller andra övernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare och som höjda över det jordiska. Religion kan även röra sig om motsvarande föreställningar om en högsta andlig verklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar. Heliga skrifter som judarnas Tanak och Talmud, Islams Koran eller de kristnas Bibel förmedlar skapelseberättelser, andlig visdom, moraliska regler, händelser och uppenbarelsertill de tronende. En religion har ofta en eller flera profeter. I Bibeln och Koranen, budskapet förs fram i from av parabler som till exempel i Jesu liknelser. I modern tid innefattar teologin nästan alltid en historisk-kritisk syn på dessa skrifter och berättelser. Olika grader av tilltro till de heliga skrifterna förekommer inom de flesta religioner, från en bokstavstro då berättelser uppfattas i mer konkret betydelse och man pratar då om bokstavstro och en tilltro till författaren som gudomligt inspirerad, till att texten innehåller ett religiöst budskap som kan behöva tolkas om och anpassas.

Kreationism[redigera | redigera wikitext]

Bredden i vad som kan ingå i den religiösa tron gör att delar av tron ibland kan stå i motsatsförhållande till vetenskapens syn på verkligheten. Trons grundläggande metafysiska budskap av etikkaraktär är i sig inte i motsats till vetenskap men debatten och renodlingen har inneburit många strider under historien. Kreationism är oftast baserad på uppfattningen att skapelseberättelser skall tolkas bokstavligt. Ännu i modern tid är kontroverser levande som i flertalet religiösa åskådningar där den delar av den vetenskapliga synen/tron på till exempel naturligt urval i delar av världen fortfarande ifrågasätts av troende på kreationism.

Kristendom[redigera | redigera wikitext]

Kreationism är vanligt inom kristen fundamentalism, pingströrelsen, trosrörelsen, evangelikala kyrkor, delar av baptismen, Jehovas vittnen, Mormonkyrkan, m.fl.[2] Kristen kreationism förespråkas bland annat av organisationer som amerikanska Institute for Creation Research (ICR) och Answers in Genesis (AiG) och svenska Genesis. Kreationism är mindre vanlig inom liberalteologiska kristna och i samfund som t ex katolska kyrkan, Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan.[3] I dessa sammanhang är istället teistisk evolution ett utbrett synsätt. Teistiska evolutionister anser att Gud existerar, att gud är skaparen av det materiella universum och allt liv och dess biologiska evolution helt enkelt är en naturprocess inom denna skapelse.

Andra religioner[redigera | redigera wikitext]

Många kyrkor och andra religiösa rörelser ser ingen konflikt mellan religion och evolutionsteorin[4]. Kreationistiska strömningar finns också inom andra religioner. Medlemmar av delar av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen har hävdat att världen och människorna alltid har funnits, andra har olika skapelsemyter.[1] Kreationism är även ovanlig inom buddhism och hinduism,[2] liksom agnostiker samt givetvis ateism. Kreationism är mindre vanlig inom judendom.[3]

Islamisk kreationism är den islamska religiösa uppfattningen att Gud skapade människan. Begreppet är emellertid nytt, då begreppet "kreationism" inte används i traditionell islamisk undervisning. Få studier finns, men den statistik som ändå existerar visar att evolutionsteorin har nästan samma stöd bland USA:s muslimer som bland övriga befolkningen, men avsevärt svagare stöd i de flesta islamiska länder än i kristna länder, med något undantag. För många muslimer, särskilt med liberal tro, finns det inte någon konflikt mellan tro och vetenskap, utan man anammar teistisk evolution, att Allah indirekt skapade människan genom att utforma naturlagar som leder till evolution. En växande och inflytelserik kreationistisk rörelse har emellertid uppstått på senare år, bland annat i Turkiet.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Religionslexikonet, Edwald, Denzler, Lohner, Graf, Beskow. Bokförlaget Forum, 1996, IBSN 91-37-10913-8
  2. ^ [a b] The Pew Forum on Religion & Public Life: Religious Differences on the Question of Evolution
  3. ^ [a b] Statements from Religious Organizations – National Center for Science Education
  4. ^ The Pew Forum on Religion & Public Life: Religious Groups' Views on Evolution
  5. ^ Hameed S (2008). ”Bracing for Islamic creationism”. Science 322 (5908): ss. 1637–8. doi:10.1126/science.1163672. http://helios.hampshire.edu/~sahCS/Hameed-Science-Creationism.pdf.