Olof Arborelius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olof Arborelius
Olof Per Ulrik Arborelius - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
FödelsenamnOlof Per Ulrik Arborelius
Född4 november 1842
Orsa
Död2 juni 1915 (72 år)
Stockholm
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen[1]
NationalitetSverige
FöräldrarOlof Ulric Arborelius[2]
Konstnärskap
FältMåleri
Motivlandskapsmåleri, genre
UtbildningKungliga Akademien för de fria konsterna

Olof Per Ulrik Arborelius, född 4 november 1842 i Orsa, död 2 juni 1915 i Stockholm, var en svensk folklivs- och landskapsmålare och professor vid Konstakademien i Stockholm 1902–09.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Släkten Arborelius härstammar från Arboga. Olof Arborelius var son till prästen och dialektforskaren Olof Ulric Arborelius och dennes tredje hustru Charlotta Dorotea Friman samt bror till arkitekten Rudolf Arborelius. Han gifte sig år 1873 med sin kusin Hedvig Maria Arborelius.

Yrkesliv och gärning[redigera | redigera wikitext]

Efter sju års studier vid Konstakademien for Arborelius på en treårig studieresa i Europa. När han år 1872 återkom till Sverige blev han utnämnd till agré vid Konstakademien. Han var under några år verksam som överlärare där och vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. År 1902 utnämndes han till professor vid Konstakademien.

Olof Arborelius formades av det svenska genremåleriet på 1860-talet och anslöt nära till Düsseldorfskolan. Han anslöt sig visserligen tidigt till opponentrörelsen på 1880-talet men influerades mycket lite av det impressionistiska måleriet. I motivvalen tog han dock till sig opponenternas fria realism. Under senare år utvecklade han allt klarare färger och en större monumentalitet i kompositionerna.[4]

Särskilt Fritz von Dardel kritiserade särskilt användandet av den gröna färgen. Kännetecknande för hans verk är folklivsmotiv från hembygden i Dalarna. Han är företrädd i flera offentliga samlingar, däribland Nationalmuseum[5], Göteborgs konstmuseum[6], Örebro läns museum[7] och Nationalgalleriet i Helsingfors.

Efterlevande till konstnären har vid flera tillfällen skänkt material till Konstakademien. Här ingår flera skissböcker från ungdomsåren. I en av Olof Arborelius skissböcker fann man 1998 att konstnären klistrat in åtskilliga frimärken på ett uppslag. Frimärkena, 22 till antalet, kommer alla från olika europeiska länder och är utgivna på 1850-talet. Troligen har de satts på plats 1858, glömts bort och förblivit orörda under 140 år. Detta är förmodligen den äldsta frimärkssamling i världen som finns kvar i sitt originalskick.[8] Konstakademien har sedan 1999 deponerat den här skissboken på Postmuseum i Stockholm.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arborelius, OLOF PETER U., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017
  2. ^ Olof P U Arborelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18762, läs online
  3. ^ Roosval, Johnny; Lilja, Gösta; Andersson, Knut (1952–1967). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö: Allhems Förlag. Libris 8390293 
  4. ^ Boëthius, Gerda: Olof Arborelius i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Göteborgs konstmuseum
  7. ^ Örebro läns museum
  8. ^ Björn Sylwan (1999). Världens äldsta frimärkssamling? Om Olof Arborelius och de första samlarna. Postryttaren. Stockholm: Postmuseum. Libris 3288694 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]