Olof Håkansson (talman)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olof Håkansson
Olof Hakansson.jpg
Uppdrag i
politiken
Bondeståndets talman
Yrke/Titel Bonde
Född mars 1695
Lösen
Död 18 november 1769
Stockholm
Politiskt parti Bondeståndet

Olof Håkansson, född i mars 1695[1] i Lösens socken i Blekinge, död 18 november 1769 i Stockholm, var en svensk bonde och riksdagsman. Han var ledamot av bondeståndet 17261769 och bondeståndets talman 17381762 och 1769. Han var far till Anders af Håkansson.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olof Håkansson valdes till medlem av bondeståndet vid 1726 års riksdag och blev tidigt uppmärksammad för sin stora parlamentariska begåvning, utmärkt av en klar framställningsförmåga, ett gott minne och beräknande försiktighet. Han kom att bevista samtliga riksdagar fram till 1769. Redan vid 1731 års riksdag var han en av de mera framstående bonderiksdagsmännen, blev 1734 undertalman och 1738 talman. Trots att han hade starka motståndare inom bondeståndet, bland annat vid 1742/43 års riksdag, då han verkade för Adolf Fredriks val, minskades inte hans inflytande. Hans val till talman under de följande riksdagarna var enhälligt. Från 1751 närmade han sig hattarna och hade att kämpa mot en stark fraktion inom ståndet, vilken influerades av hovpartiet. På grund av Olof Håkanssons skicklighet att använda mutor samt väl ställda propositioner avgick han oftast med segern. Vid hattväldets fall riksdagen 1765/66 uteslöts han, hatad av motståndarna ur bondeståndet. Återigen medlem av detta vid 1769 års riksdag, valdes han på nytt, men avled, sedan riksdagen flyttats från Norrköping till Stockholm.[2]

Olof Håkansson blev begraven i Riddarholmskyrkan och jordfäst i det Fersenska gravkoret där hans vän greve Axel von Fersen den äldre, den dåvarande Lantmarskalken, lät nedsänka honom.[3]

Då han var en känd politiker under Frihetstiden träffade han flera av sin tids kända personer, och däribland drottning Ulrika Eleonora, som ville lämna honom ett bevis på sin nåd, men istället fick frågan av Håkansson om Majestätet inte kunde skänka något till hans hembygd. Drottningen skänkte då fyra mässhakar till Håkanssons sockenkyrka. Kung Fredrik I stannade i Håkanssons hus i flera timmar under en resa i södra Sverige, och uppmanade honom att gifta om sig då hans fru dött. Håkansson gifte om sig och fick då en silverskål av kungen med uppmaningen att alla hans framtida barn skulle döpas i den.[3]

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en bröstbild på honom utförd av Lorens Pasch d.y..

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. http://runeberg.org/svestorman/ 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 614 
  3. ^ [a b] http://www.tebordet.com/bps_18_jan.html

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bockgård, Anders (2012). ”Olof Håkansson: 1695-1769 : bondeståndets talman, förmögen mutkolv”. Bondungar : från Nils Dacke till Anders Wall / (2012): sid. 89-106.  Libris 13874011
  • Gahm Persson, Sigfrid Lorentz (1783). Olof Håkansson, bonde-ståndets taleman.. [Stockholm]. Libris 2659294 
  • Ström, Arne (1967). Huvuddragen av Olof Håkanssons politiska verksamhet åren 1726-1743. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Historiska serien, 0083-6788 ; 13. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 460251 
  • Thomasson, Pehr (1877). Lefnadsteckningar öfver Anders Danielsson och Olof Håkansson (2. uppl.). Stockholm: J. W. Svensson. Libris 10328092 
  • Thunberg, Ivar Thor (1936). ”Blekingebonden Olof Håkansson: en av frihetstidens mäktigaste män”. Julpost 1936,: sid. 17-24 : ill..  Libris 10446003