Olof Kolmodin den äldre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olof Kolmodin, kopparstick av G Fahlcrantz.

Olof Kolmodin, född 26 maj 1690 i Nysätra socken, Uppsala län, död 8 april 1753, var en svensk präst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till kontraktsprosten Johannes Kolmodin och en dotter till Olaus Erici Schult,[1] brorson till psalmförfattaren Israel Kolmodin, systerson till Haqvin Spegels hustru samt morfar till litteraturhistorikern Olof Kolmodin den yngre.

Kolmodin hade först Michael Eneman till lärare, och började vid åtta års ålder vid Uppsala universitet tillsammans med honom. Snart fick han professor Bellman som lärare, och började i unga år kombinera sina studier med att ha egna elever. 1716 promoverades han till magister, och blev två år senare huspredikant hos Gustaf Cronhielm, men tog snart plats som predikant vid Klara kyrka samt vid Kungliga livgardet. Omkring 1720 fick han plats som notarie vid Kungliga hovkonsistorium.

Fredrik I utnämnde Kolmodin till kyrkoherde i Flo socken, Skara stift 1721, där han stannade till sin död, trots flera anbud om att återvända till ärkebiskopsstiftet. 1723 undanbad han till fullmakt som prost i Flo, men accepterade 1742 att bli kontraktsprost över Väne härad.

Kolmodin lät under sin livstid uppföra sin grav i Flo kyrka som har inhuggna verser av honom. Framför gravdörren står t.ex. "Gnag ej de dödas ben/Förskona deras minne/Låt blifva denna sten/Ty döden bor här inne".

Kolmodin var gift två gånger, och fick tre söner och fem döttrar. Av barnen överlevde fyra döttrar spädbarnsåren.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Kolmodin skrev den versifierade bönboken Then trogna siälens gyldene rökelse-kar (1728), i folkmun och i tryck kallat Rökelse-Karet, och under perioden (1732–1750) skrev han eposet Biblisk Qwinnospegel . Ett av de mest allmänt kända verken av honom är sångsamlingen Andelig Dufworöst, vilken hade en omfattande spridning i de svenska hemmen. Första upplagan utgavs 1734 och följdes sedan av ytterligare 14 utgåvor. Bland annat utgavs den tillsammans med bönböken "Rökelsekaret". "Andelig dufworöst" innehöll från början 125 psalmsånger med utökades i den sjette upplaga med de åtta psalmerna nummer 126-133 år 1771. Även för "Rökelse-Karet" var detta en sjette och "med någon förbättring i detta beqwämliga Format ... upplagd".

Kolmodin finns representerad i flera psalmböcker utöver sin egen Andelig Dufworöst (Dufworöst), bland annat 1819 års psalmbok (1819), Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920), Nya psalmer 1921 (1921), 1937 års psalmbok (1937).

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/hedemora.shtml#kh19
  • Aron Westén, Svenska kongl. hofclericiets historia. Del.1, afd.1-3

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]