Olof Larsson (1739–1802)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olof Larssons porträtt i Floda kyrka. Runt halsen ses medaljen Illis Quorum.

Olof Larsson, född 5 januari 1739Bie Västergård, Floda socken, Södermanlands län, död 23 juli 1802 på Smedsta egendom, Dunkers socken, Södermanlands län, var en svensk gästgivare och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Larsson var bondeståndets talman 1800. Han var riksdagsman även 1778, 1786, och 1789. Föräldrar var bonden Lars Ericsson och Anna Olofsdotter (Biander/Segerbrand) på Bie Västergård. Han gifte sig första gången 11 oktober 1760 med Ingrid Ericsdotter (1742-1788) med vilken han fick 10 barn. Han gifte sig andra gången med Anna Stina Andersdotter (1759-1844) och hade med henne barnen Maria Forsman och Anders Larson (kyrkoherde i Enhörna församling, Södermanlands län). Hans agnatiska ättlingar antog i tredje generationen släktnamnet Bertil.

Vid sin sista riksdag 1800 valdes Larsson till bondeståndets förste representant någonsin i riksbankofullmäktige. Riksdagen 1800 kallas för övrigt kröningsriksdagen i Norrköping, eftersom Gustav IV Adolf kröntes i samband med denna mycket stormiga riksdag, då ett antal adelsmän avsade sig sina adelskap. Hans porträtt, målat av Carl Fredric von Breda, hänger i Floda kyrka, i Sveriges Riksbank och i det gamla kejsarpalatset i Kreml.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]