23 juli

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
◄◄     23 juli     ►►
Veckodag 2019: Tisdag
Jun · Juli · Aug
Årets 204:e dag
(205:e under skottår)
161 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2019
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 23 juli

Se även Mall:23 juli

23 juli är den 204:e dagen på året i den gregorianska kalendern (205:e under skottår). Det återstår 161 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

Helgondagar[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Emma och Emmy
  • Föregående i bokstavsordning
    • Apollinaris – Namnet fanns på dagens datum före 1827 då det utgick till förmån för Emma. Apollinaris fanns där till minne av en kristen missionär, som av Paulus sändes till Ravenna, där han blev både biskop och martyr.
    • Elena – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Emma – Namnet infördes på dagens datum 1827, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som kronprinsessan ville skulle heta Emma, om det blev en flicka. Det blev en pojke (Prins Gustaf av Sverige och Norge), men Emma infördes ändå på dagens datum detta år och har funnits där sedan dess. Då det därigenom blev sex kvinnonamnsdagar i rad från 19 till 24 juli började denna vecka kallas fruntimmersveckan.
    • Emmy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. 2015 återinfördes det dock på samma datum.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1827 – Apollinaris
    • 1827–1900 – Emma
    • 1901–1985 – Emma
    • 1986–1992 – Emma, Elena och Emmy
    • 1993–2000 – Emma och Emmy
    • 2001–2014 – Emma
    • Från 2015 – Emma och Emmy
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 685 – Sedan Benedictus II har avlidit den 8 maj väljs Johannes V till påve och eftersom traditionen att invänta godkännande från den bysantinske kejsaren nu är avskaffad installeras han i ämbetet redan samma dag. Under sitt korta pontifikat (han avlider ett år senare) står han ändock på mycket god fot med kejsaren.
  • 1373 – Den svenska nunnan Birgitta Birgersdotter avlider i sitt palats i Rom. Sedan en begravningsgudstjänst har hållits för henne i staden förs hennes kvarlevor, på hennes egen befallning, tillbaka till Sverige och begravs i Vadstena, där hon har grundat ett kloster. Snart inleds en process för att få henne helgonförklarad, vilket hon blir 1391. Som Sveriges enda officiella katolska helgon blir hon snart känd som Heliga Birgitta och är idag ett av Europas åtta skyddshelgon. Hennes dotter Katarina fortsätter hennes arbete och blir den första abbedissan i Vadstena kloster.
  • 1896Ångfartyget S/S Freja af Fryken förliser på sjön Fryken i Värmland, genom att hon träffas av en orkanliknande kastby, just som hon ska vända mot vinden, samtidigt som styrbords lastportar står öppna, för att lastningen vid en brygga ska gå så snabbt som möjligt. 11 av de 17 ombordvarande personerna omkommer i olyckan och fartyget ligger sedan på botten i 98 år. Efter flera bärgningsförsök lyckas man slutligen genomföra bärgningen på 98-årsdagen av förlisningen (23 juli 1994), varefter fartyget renoveras och sätts i museitrafik på 101-årsdagen av förlisningen (23 juli 1997).
  • 1914 – Efter skotten i Sarajevo den 28 juni ställer Österrike-Ungern denna dag ett ultimatum till Serbien (som den österrikiska regeringen misstänker har stött attentatet), med en mängd krav och att svar ska lämnas inom två dygn. Detta blir inledningen på "svarta veckan" under den pågående julikrisen, som varar till månadsskiftet juli–augusti (egentligen är det dock två veckor, till och med 6 augusti), då de diplomatiska förbindelserna bryts mellan flera europeiska stater och de europeiska stormakterna, efter flera årtiondens kapprustning och alliansbildning, går i krig mot varandra, vilket inleder första världskriget.
  • 1942Adolf Hitler ger klartecken till inledning av Operation Edelweissöstfronten under andra världskriget. Operationen går ut på att tyskarna ska erövra Kaukasus med dess stora oljetillgångar, och är en del av Operation Blå. Inledningsvis har tyskarna stora framgångar, vilka dock förbyts i nederlag under slaget om Stalingrad.
  • 1952
– Under ledning av Gamal Abdel Nasser genomför rörelsen "De fria officerarna" en statskupp i Egypten för att avsätta kung Farouk I (denne abdikerar tre dagar senare) och införa republik i landet. Statskuppen gör också slut på det brittiska inflytande och den militära närvaro i landet som rådit samt säkrar Sudans självständighet. Nasser inför året därpå en rad sociala reformer för det egyptiska samhället och genom en ny statskupp 1954 blir han Egyptens premiärminister och 1956 president till sin död 1970.
Europeiska kol- och stålgemenskapen (förkortat EKSG) inrättas, genom att dess fördrag träder i kraft för att vara i 50 år (det upphör den 23 juli 2002). Gemenskapen har upprättats mellan Frankrike, Italien och Västtyskland samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg för att samarbeta inom produktion och försäljning av ämnena kol och stål, som båda utgör viktiga delar i vapentillverkning, och grundidén till fördraget har lagts genom den så kallade Schumandeklarationen 1950. Tanken är därmed, att man ska neutralisera tidigare konflikter mellan länderna. EKSG blir den första början till det samarbete som sedermera utvecklas till den nuvarande Europeiska unionen.
– Förbundsländerna i Östtyskland avskaffas och istället delas landet in i distrikt.[1] De gamla förbundsländerna återinförs dock när Öst- och Västtyskland återförenas den 3 oktober 1990.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare (död 1966)
Elsa Winge, svensk skådespelare (död 1989)
Coral Browne, australisk-brittisk skådespelare (död 1991)
Michael Foot, brittisk labourpolitiker, partiledare för Labour 1980–1983 (död 2010)
Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1971–1978 och Sveriges industriminister 1978–1979 (död 2010)
Cosimo Antonelli, italiensk vattenpolomålvakt (död 2014)
Oliver Smithies, brittisk-amerikansk patolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2007
Lennart Aspegren, svensk jurist
Arata Isozaki, japansk arkitekt
Jan Troell, svensk regissör, manusförfattare, filmfotograf och professor
Ross Cranston, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–2005
John Hall, amerikansk musiker och demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011
Annie Sprinkle, amerikansk porrskådespelare, strippa, programledare, konstnär och författare
Philip Zandén, svensk regissör och skådespelare
Kate Buffery, brittisk skådespelare
Theo van Gogh, nederländsk filmskapare, tv-producent, publicist och skådespelare (död 2004)
Woody Harrelson, amerikansk skådespelare
Martin Gore, brittisk musiker, gitarrist, keyboardist, sångare och låtskrivare, medlem i syntgruppen Depeche Mode
Philip Seymour Hoffman, amerikansk skådespelare (död 2014)
Titiyo Jah, svensk sångare med artistnamnet Titiyo
Kim Ekdahl Du Rietz, svensk handbollsspelare
Daniel Radcliffe, brittisk skådespelare, mest känd i rollen som Harry Potter

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Thomas M. Patterson, 76, irländsk-amerikansk demokratisk politiker, senator för Colorado 1901–1907 (född 1839)
William Ramsay, 63, brittisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1904 (född 1852)
Adolf Weil, 68, tysk invärtesläkare (född 1848)
Henry Dale, 93, brittisk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1936 (född 1875)
Otto Falklind, 69, svensk sjöman, navigationslärare och lektor (född 1898)
Arletty (artistnamn för Léonie Bathiat), 94, fransk modell och skådespelare (född 1898)
Tord Bernheim, 78, svensk revyartist, sångare och skådespelare (född 1914)
Olof Lagercrantz, 91, svensk lyriker, författare, litteraturkritiker och publicist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1960–1975 (född 1911)
Leo McKern, 82, australisk-brittisk skådespelare (född 1920)
Ernst Otto Fischer, 88, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1973 (född 1918)
Mohammed Zahir Shah, 92, kung av Afghanistan 1933–1973 (född 1914)
Robert Ettinger, 92, amerikansk författare, känd som kryonikens fader (född 1918)
Nguyễn Cao Kỳ, 80, vietnamesisk politiker och flyggeneral, Sydvietnams premiärminister 1965–1967 vicepresident 1967–1969 (född 1930)
John Shalikashvili, 75, georgiskfödd amerikansk general (född 1936)
Amy Winehouse, 27, brittisk soul-, jazz- och R&B-sångare (född 1983)
Lars Ardelius, 85, svensk författare (född 1926)
Margaret Mahy, 76, nyzeeländsk barnboksförfattare (född 1936)
Sally Ride, 61, amerikansk astronaut (bukspottkörtelcancer) (född 1951)
Lakshmi Sehgal, 97, indisk politiker och läkare (född 1914)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”German Democratic Republic Districts (1952 - 1990)” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Ger_districts.html. Läst 7 november 2012. 
  2. ^ ”Puerto_Rico” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Puerto_Rico.html. Läst 22 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]