Olof Sager-Nelson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flicka på blomsteräng (1889).
porträtt i olja på kvinnohuvud
Flickhuvud II, olja på duk[1]
Porträtt på flickas ansikte, snett ovanfrån.
Flickhuvud I, olja på duk[2]

Johan Olof Gudmund Sager-Nelson, född 13 september 1868 i By socken, Värmland, död i tuberkulos i Biskra 11 april 1896 var en svensk konstnär (målare). Föräldrar var Anders Malkom Nelson och Emma Mathilda Sager.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sager-Nelsons mor avled när han var fyra år gammal och faderns emigrerade till USA efter att ha åtalats och dömts för förskingring.[3] Sager-Nelson växte därefter upp hos sin farmor och faster i Åmål.[3] Efter ett misslyckat försök att läsa till ingenjör vid Chalmers tekniska institut i Göteborg valde han 1887 att utbilda sig till konstnär. 1888–1890 studerade han vid Valands konstskola för Bruno Liljefors. Genom goda rekommendationer från Carl Larsson kom Sager-Nelson i kontakt med Göteborgsmecenaten Pontus Fürstenberg och fick av honom ekonomisk hjälp.

I september 1893 kom Sager-Nelson till Paris med hjälp av bidrag från Fürstenberg. I Paris fann han inspiration hos samtida konstnärer som Édouard Manet, James McNeill Whistler och Paul Gauguin. Han kom även att inspireras av syntetismen, som innebar att förenkla ett konstverks uppställning till ytmässiga färgfält för att skapa bättre syntes i färg och form. Under sin vistelse i Paris lärde Sager-Nelson känna en grupp finska symbolistmålare, däribland Werner von Hausen som blev en nära vän.

År 1894 blev Sager-Nelsons mest produktiva år och han målade då de verk han blivit mest känd för, som exempelvis Fiolspelaren, Fosterbröderna och Discipeln. Sager-Nelsons främsta kännetecken är de gröngula ansiktstoner han mer eller mindre genomgående använder i sina porträtt. Olof Sager-Nelson finns representerad vid Nationalmuseum[4] i Stockholm och Göteborgs konstmuseum[5].

Sager-Nelson figurerar eventuellt i Emil Kléens självbiografiska roman Venus anadyomene (2008) under namnet "Richard Walter".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nationalmuseums webbdatabas”. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=20047&viewType=detailView. Läst 24 november 2017. 
  2. ^ ”Nationalmuseums föremålsdatabas”. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=18916&viewType=detailView. Läst 24 november 2017. 
  3. ^ [a b] Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500 . Sida 315.
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Göteborgs konstmuseum

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Franzén, Niclas (2013). Olof Sager-Nelson och hans relation till den belgiska symbolismen. [Linköping studies in art and visual communication], 1653-2252; 13. Linköping: Linköpings universitet. Libris länk. ISBN 9789175195902 
  • Gauffin, Axel (1945). Olof Sager-Nelson. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6; 53. Stockholm: Sveriges allmänna konstfören. Libris länk 
  • Gauffin, Axel (1920). Ur Sager-Nelsons utvecklingshistoria: ett bidrag till kännedomen om nitttiotalets psyke. [Bergen]. Libris länk 
  • Hedberg, Tor (1923). Tre svenska målargenier: Eugen Janson, Herman Norrman, Sager-Nelson. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7; 264. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Minnesutställning över målaren Olof Sager-Nelson ... anordnad i Nationalmuseum november 1915. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222; [1]. Stockholm. 1915. Libris länk 
  • Oredsson, Lars-Göran (1998). ”Tidsuttryck, själsavtryck: en Olof Sager-Nelson studie”. Kring 1900 / redaktion: Sten Åke Nilsson, Louise Vinge (Nyhamnsläge: Gyllenstiernska Krapperupstift., 1998): sid. 357-372: färgill..  Libris 2658848
  • Rapp, Anders (1995). ”Vinterlandskap med snö och höstfärger i Värmland”. Svensk geografisk årsbok (Lund : Sydsvenska geografiska sällskapet, 1927-) 1995 (71),: sid. 108-111 : färgill. ISSN 0081-9808. ISSN 0081-9808 ISSN 0081-9808.  Libris 2209019
  • Sager-Nelson, Olof; Hoppe, Ragnar (1935). Olof Sager-Nelson och hans brev till Albert Engström. Örebro. Libris länk 
  • Torell, Ulf (2004). Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg: breven berättar / av Ulf Torell. Sävedalen: Warne. Libris länk. ISBN 91-86425-67-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]