Åmål

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åmål
Tätort
Centralort
Centrala Åmål
Centrala Åmål
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Åmåls kommun
Distrikt Åmåls distrikt
Koordinater 59°3′2″N 12°41′49″Ö / 59.05056°N 12.69694°Ö / 59.05056; 12.69694
Area
 - tätort 744 hektar (2018)[4]
 - kommun 889,72 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 9 265 (2020)[3]
 - kommun 12 429 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,453 inv./hektar
 - kommun 14 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åmål
Tätortskod T5140[5]
GeoNames 2726240
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Åmål
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Åmål (olika betydelser).

Åmål är en tätort i Dalsland och centralort i Åmåls kommun i Västra Götalands län. Åmål är beläget vid Vänern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åmåls historia
Åmål omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna
Åmål, 1870–72. Vy norrut över torget. Kyrkan syns i bakgrunden.
Lantmätare Magnus Beckmans karta över Åmål 1750

Åmål (då stavat som Åmoll efter ett äldre Amordh[6]) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper. Stadens anläggning var en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig.

1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock. Brandstationen byggdes kort efter det (denna byggnad revs i slutet av 1970-talet).

År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Åmåls stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Åmåls landskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Åmåls kommun med Åmål som centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1963 (och före 1643) hört till Åmåls församling, dessförinnan till Åmåls stadsförsamling, med mindre delar i Åmåls landsförsamling.[8]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Åmåls rådhusrätt och därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick Åmål i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1999 i Vänersborgs domkrets.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åmål 1960–2015[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 667
1965
  
9 115
1970
  
9 331
1975
  
9 556
1980
  
9 906
1990
  
9 803 730
1995
  
9 906 745
2000
  
9 355 751
2005
  
9 380 758
2010
  
9 065 754
2015
  
9 373 736

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Åmål är beläget på båda sidor om Åmålsån, som från väst till öst flyter genom staden och mynnar ut i Åmålsviken i Vänern.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är torget invid Åmålsån som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Adolfsberg
  • Hagalund
  • Hammarshaget
  • Herrängen
  • Karlberg
  • Kotten
    beläget söder om järnvägsstationen och inkilat mellan två industriområden.
    Bebyggelsen består av bostadshus från början på 1900-talet.
  • Kristineberg
  • Ljungsberg
  • Lugnet
  • Mörtebol
  • Nygård
  • Räveln
  • Rösparken
  • Stätterud
  • Västra Åsen
  • Örnäs
  • Östra Åsen

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E45 och länsväg 164 samt järnvägen Vänerbanan passerar Åmål. Avstånd i kilometer till Stockholm 377, Göteborg 175, Karlstad 75 och Oslo 190. Tåg- och bussförbindelser finns på linjen KarlstadGöteborg. Mera lokal trafik organiseras av Västtrafik, med bussar bland annat till Bengtsfors. Närmaste flygplats finns i Karlstad.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Varje sommar anordnas en stor bluesfestival, som pågår i fyra dagar och litteraturfestivalen Bokdagar i Dalsland, som pågår i två.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Åmål finns två fotbollsklubbarIF Viken och IFK Åmål. IF Vikens färger är ljusblå tröjor med vita byxor och ljusblå strumpor. IFK Åmål har samma färger som de mer välkända kamraterna i IFK Göteborg, det vill säga blåvitrandiga tröjor med blå byxor.

Åmåls ishockeylag heter Åmåls SK. Klubbens färger är gula tröjor, svarta byxor och gula strumpor. Den svart-gula färgkombinationen är närmast ett arv från Fengersfors IK, från vars tidigare ishockeysektion Åmåls SK leder sitt ursprung, och ytterst från Västgöta-Dals regemente (16241902), som förde de svart-gula färgerna.

Åmåls innebandylag heter Åmåls IBK Klubbens färger är orange/blå tröja, svarta byxor och svarta intersport strumpor.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Varuhuset EPA öppnade i Åmål den 2 juni 1961[11] och följdes av konkurrenten Domus som den 16 maj 1963.[12][13] EPA låg på Kungsgatan 24 och Domus låg på Kungsgatan 11 i kvarteret Liljan Större där Konsum tidigare haft sina verksamhet.[14][15] Båda varuhusen har senare stängt. Åmål har dock en Ica-butik (Lejonet) och två Coop-butiker.

Ortens kooperativa butiker tillhörde Åmåls konsumtionsförening fram till 1974 när denna uppgick i Konsum Bohuslän-Dal (senare Konsum Bohuslän Älvsborg och från 2015 Coop Väst).[16]

Hösten 2007 öppnade Netto i Domus tidigare lokal på Kungsgatan.[17] En tidigare Ica Kvantum belägen på Fågelmyrsgatan nära motorvägen såldes till norskägda Eurocash som nyöppnade år 2008. Nettos butik lades ner år 2020 sedan kedjan köpts av Coop.[18][19] Samma år köptes Eurocashbutiken av Axfood som flyttade verksamheten till Bengtsforsrondellen och nyöppnade som en Willys den 20 maj 2021.[20]

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Åmåls sparbank grundades 1832. Den uppgick 1986 i Sparbanken Väst som senare blev en del av Swedbank.

Wermlands enskilda bank hade kontor i Åmål åtminstone från 1860-talet.[21][22] Enskilda Banken i Venersborg etablerade sig i Åmål år 1903. Den år 1918 grundade Dalslands bank hade tidigt kontor i Åmål. I augusti 1949 övertogs Värmlandsbankens kontor av Jordbrukarbanken.[23][24][25] De andra två bankerna uppgick under 1940-talet i Handelsbanken och Skandinaviska banken.

Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea har alla alltjämt kontor i Åmål.

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Kända personer med anknytning till Åmål[redigera | redigera wikitext]

Åmål i litteratur och film[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "alltid något, sa fan när han fick se Åmål" eller "det var ändå något, sade den, som första gången såg Åmål" ska första gången ha förekommit 15 januari 1846 i Åmåls veckoblad.[26] Det var tydligen välkänt på 1870-talet.[27]

Åmål är även känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg. Filmen är dock inspelad i Trollhättan.[28]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hellquist, Elof (1922): Svensk etymologisk ordbok, sid. 1197. Läst 3 februari 2016.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190601120813/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid%3D6FC97022B6AED73AC17144DE08FBAA9A%3FdokumentId%3D21000001447280%26thumbnail%3Dfalse. Läst 28 maj 2013. 
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ Varuhuset EPA, Åmålsbilder, 9 januari 2012
  12. ^ Provinstidningen Dalsland, 13 maj 1963
  13. ^ Domus kiosk, Åmålsbilder, 22 november 2009
  14. ^ Åmål förr : Konsum i Åmål från förr., T-norum, 16 maj 2016
  15. ^ Liljan större, Åmåls kommun
  16. ^ Provinstidningen Dalsland, 19 april 1974
  17. ^ Ny Netto i Åmål, Fri Köpenskap, 12 september 2007
  18. ^ Netto stänger – blir inte Coop, Provinstidningen Dalsland, 16 april 2020
  19. ^ Här är alla elva Netto-butiker som läggs ned: ”Planen är att det inte blir fler”, Fri Köpenskap, 15 april 2020
  20. ^ Redo att öppna Willys i Åmål – efter 20 år i Kil , Provinstidningen Dalsland, 9 maj 2021
  21. ^ 1861-1865 Älvsborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
  22. ^ 1866-1870 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Värmlands län, s. 20
  23. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  24. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  25. ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
  26. ^ Pelle Holm, Bevingade ord (15 upplagan, 1991) sid. 333.
  27. ^ Isidor Palm, "Ur en konstnärs lif", första kapitlet, publicerad i Svenska Familj-Journalen (1878), nr. 6, sid. 185.
  28. ^ Gareth Griffiths, An Åmål State of Mind, in City + Cinema: Essays on the specificity of location in film, Datutop 29, 2007.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]