Osaka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden i Japan. För ett släkte av insekter, se Osaka (djur). För området i Västergötland, se Åsaka.
Ōsaka (大阪市)
Stad
Flag of Osaka City.svg
Symbol för Ōsaka
Land Japan Japan
Region Kansai
Prefektur Ōsaka
Koordinater 34°42′N 135°30′Ö / 34.700°N 135.500°Ö / 34.700; 135.500
Area 225,21 km²[1]
Folkmängd 2 691 742 (1 okt 2015)[1]
Befolkningstäthet 11 952 invånare/km²[2]
Borgmästare Tōru Hashimoto[3]
GeoNames 1853909
Ōsakas läge i Japan
Red pog.svg
Ōsakas läge i Japan
Ōsaka stads läge i Ōsaka prefektur.
Ōsaka stads läge i Ōsaka prefektur.
Webbplats: http://www.city.osaka.lg.jp
Satellitbild av Osakabukten
Osaka Slott
Floden Okawa i Osaka
Skyline i Osaka
Centrumområde i Osaka,Dotonbori

Ōsaka (japanska: 大阪市?, Ōsaka-shi ), är Japans tredje största stad efter Tokyo och Yokohama, belägen på ön Honshus södra kust vid Osakabukten av Stilla havet, och är residensstad (huvudstad) i Ōsaka prefektur. Den är byggd vid floderna Yodogawa och Yamatogawas utflöden i havet. Ōsaka bildar tillsammans med bl.a. de intilliggande städerna Kobe och Kyoto ett sammanhängande storstadsområde, Keihanshin, med över 19 miljoner invånare, vilket utgör Japans näst viktigaste industri- och handelscentrum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Osaka har sitt ursprung i en väldig borg som började uppföras under 1580-talet. Dessförinnan har den kejserliga huvudstaden vid två tillfällen legat här, under namnet Naniwa-kyo. Namnet Osaka finns belagt i skrift sedan 900-talet.

I början av 1900-talet, efter Kanto-jordbävningen, var Osaka Japans största stad, tredje i Asien och sjätte i världen, men efter andra världskrigets förstörelse har staden inte haft samma befolkningsutveckling som Tokyo.

Osaka var en av de första städerna i Japan att få speciell status (seirei shitei toshi) 1956 vilket innebär att den har tagit över viktiga funktioner från prefekturen.[4]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Ōsaka är sedan 1956 en av landets numera tjugo signifikanta städer med speciell status (seirei shitei toshi).[5] och delas som sådan in i ku, administrativa stadsdelar. Ōsaka består av 24 stadsdelar.

Stadsdelar i Ōsaka
Invånare 1 oktober 2015[1] Area (km²)[1]
Abeno-ku 阿倍野区 107 75 5,98
Asahi-ku 旭区 91 619 6,32
Chūō-ku 中央区 93 037 8,87
Fukushima-ku 福島区 72 463 4,67
Higashinari-ku 東成区 80 592 4,54
Higashisumiyoshi-ku 東住吉区 126 391 9,75
Higashiyodogawa-ku 東淀川区 175 587 13,27
Hirano-ku 平野区 196 839 15,28
Ikuno-ku 生野区 130 194 8,37
Jōtō-ku 城東区 164 464 8,38
Kita-ku 北区 123 679 10,34
Konohana-ku 此花区 66 64 19,25
Minato-ku 港区 82 063 7,86
Miyakojima-ku 都島区 104 735 6,08
Naniwa-ku 浪速区 69 673 4,39
Nishi-ku 西区 92 418 5,21
Nishinari-ku 西成区 111 938 7,37
Nishiyodogawa-ku 西淀川区 95 537 14,22
Suminoe-ku 住之江区 123 035 20,61
Sumiyoshi-ku 住吉区 154 315 9,4
Taishō-ku 大正区 65 172 9,43
Tennōji-ku 天王寺区 75 662 4,84
Tsurumi-ku 鶴見区 111 528 8,17
Yodogawa-ku 淀川区 176 411 12,64

Företag med huvudkontor i Osaka[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I det befolkningsmässigt täta storstadsområdet med Osaka, Kyoto och Kobe spelar tågtrafiken större roll än biltrafiken för persontransporter.[6]

Spårburen trafik[redigera | redigera wikitext]

Shin Osaka i Higashi-Yodogawa-ku norr om stadens centrum är ändstation för både Sanyo Shinkansen och Tokaido Shinkansen. Många tåg fortsätter dock direkt genom samarbete mellan JR Nishi-nihon och JR Tokai för genomgående trafik.[7] Shin Osaka är en av de huvudstationer på Shinkansen där alla tåg stannar.[7] Restiden till Tokyo station är mellan 2 h 25 min och 2 h 37 min.[7]

Kinkiregionen är känt för att det finns så många privata järnvägsföretag.[8] Flera av dessa har trafik till och från Osaka som ger kommunikationsmöjligheter till andra städer i regionen.

Det första kommunala kollektivtrafiksystemet i Osaka var färjor som kördes på kanalerna. Den första spårvägen byggdes 1903. Tack vare Osakas många kanaler var det svårt att bygga spårvägar och Osaka kom därför att bygga ut spårvägssystemet långsammare än Tokyo. På 1930-talet blev trafiken så tät att spårvagnarna blev för ineffektiva. Staden beslöt då att bygga en tunnelbana vars första sträcka öppnade 1933.[8] Stora satsningar på att bygga ut tunnelbanenätet gjordes efter andra världskriget och den sista spårvägen lades ner 1969. Osakas tunnelbana har sedan dess byggts ut till att omfatta 8 linjer (129.9km)[1]. Osaka stad var länge restriktiva med att låta de privata järnvägsbolagen trafikera i centrala Osaka och hade inte genomgående trafik är vanligt i till exempel Tokyo. Inställningen till detta har successivt ändrats.[8]

Av järnvägstrafiken är det främst JR Nishi-nihon som genom sin ringlinje Kanjolinjen runt centrala Osaka som fungerar som en lokaltrafiklänk i staden. Eftersom stora båttransporter kom in på kanalerna ända in i staden var länge staden emot byggen av broar över dessa på västra sidan av centrum. Det kom därför att dröja till 1961 innan JNR kunde bygga ihop de delar som utgjorde delar av olika linjer och hängde ihop i de östra delarna till en full ringlinje lik den framgångsrika Yamanotelinjen i Tokyo.[8]

Hamnområdet i Osaka har varit expansivt sedan 1970-talet då några större bostadsprojekt byggdes där. Kollektivtrafiken till de nya områdena baseras på Osaka New Tram en 'Automated guided transport'. Det är sammankopplade vagnar som går på en särskild bana på gummihjul. Den har betydligt större transportkapacitet än en busslinje men inte så stor som en tunnelbanelinje.[8]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

I Osakas närområde finns två trafikflygplatser, den äldre Itami Kūkō i Itami, officiellt Ōsaka Kokusai Kūkō, (Osaka internationella flygplats) som dock bara har inrikes trafik. Detta efter öppnandet av Kansais internationella flygplats 1994, som byggts på en konstgjord ö i Osakabukten.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Osaka anordnades VM i friidrott 2007. I denna stad ligger även huvudkontoret för Japans bandy förbund (Japan Bandy Federation).

Arenor[redigera | redigera wikitext]

Klubblag[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Japansk sida med invånarantal och ytor”. Masahiro Higashide. http://uub.jp/cpf/osaka.html. Läst 25 augusti 2016. 
  2. ^ ”Basic indicators of Osaka City”. Osaka stad. http://www.city.osaka.jp/english/more_about_osaka/facts_figures/indicators.html. Läst 28 augusti 2007. 
  3. ^ Mariko, Oi (28 november 2011). ”Japan's Toru Hashimoto wins Osaka ballot”. BBC. http://www.bbc.co.uk/news/business-15913870. Läst 29 november 2011. 
  4. ^ Shapira, Philip; Ian Masser, David W. Edgington (på Engelska). Planning for Cities and Regions in Japan. Liverpool University Press. ISBN 0853232482. http://books.google.se/books?id=oWrHO8-maUYC&pg=PA16&lpg=PA16&dq=1956+osaka+designated&source=bl&ots=tad8GFon6n&sig=9C0Yif-UbjME9uK6armxYPHyXyY&hl=sv&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result#PPA16,M1 
  5. ^ ”Japansk sida med lista över signifikanta städer”. Masahiro Higashide. http://uub.jp/cpf/seirei.html. Läst 21 augusti 2016. 
  6. ^ Shuichi Takashima och Masafumi Miki (2003). ”Railway Operators in Japan 8: Tokai Region”. Japan Railway & Transport Review (34): sid. 52-63. http://www.jrtr.net/jrtr34/pdf/s52_tak.pdf. 
  7. ^ [a b c] ”Tidtabell Sanyo och Tokaido Shinkansen 2007-12-01 -- 2008-02-29”. http://jr-central.co.jp/eng.nsf/english/timetable/$FILE/Eastbound2007-7.pdf. Läst 25 september 2007. 
  8. ^ [a b c d e] Masafumi Miki (2003). ”Railway Operators in Japan 10: Cities in Kinki Region”. Japan Railway & Transport Review (36): sid. 56-63. http://jrtr.net/jrtr36/pdf/s56_mik.pdf. 
  9. ^ ”2008 J.LEAGUE CLUBS”. Japan Professional Football League. http://www.j-league.or.jp/eng/clubprofile/j2.html. Läst 5 december 2008. 
  10. ^ ”2008 J.LEAGUE CLUBS”. Japan Professional Football League. http://www.j-league.or.jp/eng/clubprofile/j1.html. Läst 5 december 2008. 
  11. ^ ”bj-league”. Basketball Japan league. http://www.bj-league.com/html/en/index.html. Läst 5 december 2008. 
  12. ^ ”Hanshin Tigers”. JapanBall.com. http://www.japanball.com/tigers.htm. Läst 9 december 2008. 
  13. ^ ”Orix Buffaloes”. JapanBall.com. http://www.japanball.com/buffaloes.htm. Läst 9 december 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]