Osmia pumila
| Osmia pumila | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Melanosmia[1] |
| Art | Osmia pumila |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia pumila | |
| Auktor | Cresson, 1864 |
| Synonymer | |
|
Osmia vicina Cresson, 1864 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Osmia pumila är en biart som beskrevs av Cresson 1864.[2][3][4] Den ingår i släktet murarbin och familjen buksamlarbin.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Honan är blå med otydligt 4-tandade mandibler[a], delvis genomskinliga vingar som blir rökfärgade i ytterdelarna, övervägande svarta ben samt till största delen vit behåring som på ovansidan av huvudet och mellankroppen är gulvit. Även bakkroppen är vithårig, även om behåringen på ryggsidan av tergiterna 2 till 5[b] är mycket kort och gles. Hanen är blågrön, med 2-tandade mandibler, genomskinliga vingar utan honans rökfärgade ytterkanter, svarta ben med metallglans på de nedre delarna, och samma behåring som honan, dock med kraftigare behåring på större delen av ansiktet. Honans kroppslängd är omkring 8 mm, hanens 7 till 8 mm.[7]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Utbredningsområdet sträcker sig från Minnesota i USA till Quebec i östra Kanada, och söderut via New England till Georgia.[7]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten är polylektisk, den hämtar pollen från blommande växter ur många familjer, framför allt ärtväxter och rosväxter, men också oleanderväxter, ljungväxter, korgblommiga växter, desmeknoppsväxter, berberisväxter, korsblommiga växter, kaprifolväxter, havtornsväxter, näveväxter, strävbladiga växter, harsyreväxter, videväxter och violväxter.[1] Den kan dessutom besöka nattljusarter (ur dunörtsväxter) för bomaterial och nektar, men inte pollen[8]. Flygtiden varar från april till juli.[7]
Som alla murarbin är arten solitär, honan svarar ensam för omhändertagandet av avkomman. Hon konstruerar bona i redan befintliga hål i grenar eller trästockar, där hon bygger rader med larvceller av tuggat växtmaterial, framför allt från nattljusarter. Cellerna fylls med näring till den blivande larven i form av pollen och nektar, innan honan lägger ett ägg i varje cell. Det händer att cellerna parasiteras av boparasiten Sapyga centrata, en geting vars hona lägger ett ägg i den yttersta larvcellen i varje rad. Getinglarven dödar och äter upp bilarven, och utvecklas sedan i cellen medan den lever av den insamlade näringen.[8]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Mandiblerna, de pariga käkarna hos insekter med bitande mundelar, är ofta försedda med ett eller flera spetsiga utskott som brukar kallas tänder.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Osmia pumila (Kirby, 1802)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Osmia+pumila. Läst 4 juni 2020.
- ^ manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008
- ^ Krombein, Karl V., Paul D. Hurd, Jr., David R. Smith, and B. D. Burks, 1979 Catalog of Hymenoptera in America North of Mexico, vol. 2: Apocrita (Aculeata)
- ^ Manuscript, Checklist of Apoidea of North America. - 12-Oct-2006, 2006
- ^ [a b] Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red) (3 april 2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/details/species/id/6965163. Läst 4 juni 2020.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] Theodore, Mitchell (1962). ”Arkiverade kopian” (på engelska) (PDF, 16,3 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (152): sid. 89–90. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213736/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Megachilidae.pdf. Läst 27 maj 2020.
- ^ [a b] Karen Goodell (2003). ”Food availability affects Osmia pumila (Hymenoptera: Megachilidae) foraging, reproduction, and brood parasitism” (på engelska) (PDF, 286 kB). Oecologia (Springer-Verlag): sid. 6–7. doi:. https://www.researchgate.net/profile/Karen_Goodell/publication/10847487_Food_availability_affects_Osmia_pumila_Hymenoptera_Megachilidae_foraging_reproduction_and_brood_parasitism/links/5449967a0cf2ea6541341510/Food-availability-affects-Osmia-pumila-Hymenoptera-Megachilidae-foraging-reproduction-and-brood-parasitism.pdf. Läst 7 juni 2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Osmia pumila.
|