Patrik Hall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Patrik Hall
Född1966
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningAkademiker
ArbetsgivareMalmö universitet
Webbplatsmau.se/personer/patrik.hall/
Redigera Wikidata

Patrik Hall, född 17 oktober 1966 i Ulricehamn, är en svensk professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.[1] Han är även en aktiv entomolog.

Akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Hall disputerade vid Lunds universitet 1998 på en avhandling om svensk nationalism[2]. Han har, utöver svensk nationalism, bedrivit forskning om IT-politik[3], grön upphandling, managementreformer [4], projektorganisering [5] samt svensk innovationspolitik.

2017 erhöll han sin professur i statsvetenskap.

Hall var med och författade boken Mötesboken – Tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel (2019) som belyser att mötena på jobbet blir allt fler.[6] I boken lyfts det fram att det ökande antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt.[7] Hall menar att möten blir mer frekventa ju högre upp i kontorshierarkin man kommer. Det kan fungera som gruppterapi, säger Hall.[8][9] Forskningen utfördes av en grupp bestående av sociologer och statsvetare på Malmö universitet och Lunds universitet.[10][11]

Forskningsprojekt[redigera | redigera wikitext]

Kort efter Hall erhöll sin professur i statsvetenskap, påbörjade Hall forskningsprojektet "Tillvaratagandet av praktiska kunskaper: sociala investeringar som verktyg för kommunal styrning och organisering?". Projektet avser att utföra tio svenska och en finsk fallstudie/r vars syfte är att besvara frågan om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå långsiktiga konsekvenser i temporära organisationer inom kommunerna. Bedömningen är att forskningen ska vara klar den 31 december 2020.[12]

Den 1 juli 2019 påbörjade Hall forskningsprojektet "Byråkratisering av offentliga organisationer? En jämförande studie av organisationsprofessionella i Sverige och Nya Zeeland".[13] Syftet med projektet är att beskriva och förklara expansionen av organisationsprofessionella inom offentliga organisationer. Forskningen utförs genom att studera högt uppsatta tjänstemän i roller som ekonomer, HR, strateger och kommunikatörer.[13] Forskningen bedöms vara avklarad den 30 juni 2022.[13]

Tidigare forskningsprojekt[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har Hall drivit fyra forskningsprojekt med bland annat Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och University of the Arts London som samarbetspartner.

Entomologi[redigera | redigera wikitext]

Patrik Hall har funnit två för Sverige helt nya insektsarter: storfläckig mossmal, Bryotropha basaltinella [18], som han upptäckte den 25 maj 2016, och senare skinnbaggen Eremocoris podagricus som han upptäckte den 16 april 2018 [19].

Familj[redigera | redigera wikitext]

Patrik Hall är gift med Åsa och har tre barn.[källa behövs]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hall, P. 2000. Den svenskaste historien: nationalism i Sverige under sex sekler. Lunds Universitet.
  • Hall, P. Löfgren, K. 2006. Politisk styrning i praktiken. Studentlitteratur: Lund.
  • Hall, P. 2012. Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svens k offentlig förvaltning. Liber: Malmö
  • Hall. P. 2015. Makten över förvaltningen: Förändringar i politikens styrning av svensk förvaltning. Liber: Malmö.
  • Hodgson, D. Fred, M. Bailey, S. Hall, P. 2019. Projectification of the Public Sector. Routledge Critical Studies in Public Management.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Malmö universitet”. forskning.mau.se. https://mau.se/personer/patrik.hall/. Läst 1 juni 2020. 
  2. ^ Hall, 2000
  3. ^ Hall & Löfgren, 2006
  4. ^ Hall, 2012
  5. ^ Hodgson et al., 2019
  6. ^ ”Mötesboken : tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel av Vesa Leppänen, Patrik Hall, Malin Åkerström (Häftad)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9789198420364/motesboken-tolkningar-av-arbetslivets-sammantraden-och-rosevinsmingel/. Läst 1 juni 2020. 
  7. ^ ”Därför blir mötena på jobbet allt fler”. forskning.se. 14 oktober 2019. https://www.forskning.se/2019/10/14/darfor-blir-motena-pa-jobbet-allt-fler/. Läst 1 juni 2020. ”Det ökade antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt.” 
  8. ^ Lönnroth, Valdemar (4 december 2019). ”Forskaren: Möten på jobbet är rena gruppterapin”. gp.se. http://www.gp.se/1.21039322. Läst 1 juni 2020. ”Det kan fungera som gruppterapi.” 
  9. ^ Coughlan, Sean (15 november 2019). ”Pointless work meetings 'really a form of therapy'” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/education-50418317. Läst 1 juni 2020. 
  10. ^ Lönnroth, Valdemar (4 december 2019). ”Forskaren: Möten på jobbet är rena gruppterapin”. gp.se. http://www.gp.se/1.21039322. Läst 1 juni 2020. ”En forskargrupp bestående av sociologer och statsvetare på Malmö universitet och Lunds universitet” 
  11. ^ ”Arbetslivets möten har oförtjänt dåligt rykte | Malmö universitet”. mau.se. https://mau.se/nyheter/arbetslivets-moten-har-ofortjant-daligt-rykte/. Läst 1 juni 2020. 
  12. ^ ”Tillvaratagandet av praktiska kunskaper: sociala investeringar som verktyg för kommunal styrning och organisering? | Malmö universitet”. mau.se. https://mau.se/forskning/projekt/tillvaratagandet-av-praktiska-kunskaper-sociala-investeringar-som-verktyg-for-kommunal-styrning-och-organisering/. Läst 1 juni 2020. 
  13. ^ [a b c] ”Byråkratisering av offentliga organisationer? | Malmö universitet”. mau.se. https://mau.se/forskning/projekt/byrakratisering-av-offentliga-organisationer/. Läst 1 juni 2020. 
  14. ^ ”Samverkan och autonomi inom offentlig förvaltning: problem, möjlighet eller båda delar?”. www.mah.se. 6 oktober 2011. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Samverkan-och-autonomi-inom-offentlig-forvaltning-problem-mojlighet-eller-bada-delar/. Läst 1 juni 2020. 
  15. ^ ”MISTRA: Future Fashion”. www.mah.se. 24 oktober 2011. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/MISTRA-Future-Fashion/. Läst 1 juni 2020. 
  16. ^ ”Byråskapande byråkrater? En jämförelse av Sverige och Danmark”. www.mah.se. 11 april 2010. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Byraskapande-byrakrater-En-jamforelse-av-Sverige-och-Danmark/. Läst 1 juni 2020. 
  17. ^ ”Byråkratisering som konsekvens av företagsreformer inom offentlig förvaltning”. www.mah.se. 11 april 2010. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Byrakratisering-som-konsekvens-av-foretagsreformer-inom-offentlig-forvaltning/. Läst 1 juni 2020. 
  18. ^ https://www.artportalen.se/Image/1566305
  19. ^ https://www.artdatabanken.se/sok-art-och-miljodata/artportalens-nyhetsflode/nya-artlistor-infor-semestertider/