Peder Sjögren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peder Sjögren
Född 29 april 1905
Braås, Småland
Död 28 april 1966 (60 år)
Stockholm
Yrke Författare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19371964

Gösta Tage Filip Peder Sjögren, född 29 april 1905 i Braås, Sjösås socken, Kronobergs län, död för egen hand 28 april 1966 i Stockholm, var en svensk journalist, författare och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peder Sjögren, som tidigare kallades Gösta Sjögren var son till godsägaren Carl Otto Sjögren och Anna Elin Charlotta Gleisner och gift första gången 1937–1945 med Vera Alexandreva Lokman och andra gången från 1954 med Lilian Fidler. Han lärde i sin ungdom känna Dick Beer och beslöt att själv bli målare men han upptäckte snart att det inte var bildkonstnär han ville bli. Efter en tids läroverksstudier i Uppsala och Stockholm flyttade Sjögren till Rom 1922 där han bland annat studerade konst och efter några år flyttade han vidare till Paris. Konststudierna blev dock endast en episod i hans utveckling och efterhand kom han mer och mer att arbeta som journalist och med sitt författarskap. Åren fram till andra världskrigets utbrott bodde han huvudsakligen utomlands och återgav sina upplevelser i skisser och resebrev i Dagens nyheter. Han ägde en farm i Spanien 1929–1937 och när det spanska inbördeskriget bröt ut engagerade han sig som frivillig på regeringssidan. Efter att kriget upphört resta han omkring i Nordafrika, Baltikum, Polen och Balkanländerna men när det finska vinterkriget bröt ut deltog han i den svenska frivilligkåren 1939–1940[1]. Redan vid denna tidpunkt hade han gjort sig känd som författare med boken Bar Barbar[2] från 1937 med upplevelser från spanska inbördeskriget och han gestaltade senare i en psykologiskt analyserande prosaroman sina rese- ock krigsupplevelser i böckerna Svarta palmkronor[3] 1944 romanen Svarta palmkronor utspelar sig i den spanska hamnstaden Valencia, och beskriver en samling kvarlämnade skandinaviska sjömän. Den har efter debuten utkommit i fem upplagor och även filmatiserats 1968. Hans andra roman Kärlekens bröd[4] utkom 1945 och filmatiserad 1953 det är ett passionsdrama med finska vinterkriget som fond. Även den blev en kritikersuccé, sålde bra och befäste Peder Sjögrens position som en av Sveriges mest populära författare bland dem som debuterade på 1940-talet. Hans nästa roman Jag vill gå ned till Thimnath (1947) nådde dock inte samma framgångar. Denna berättartekniskt mycket komplicerade roman kräver en uppmärksam och läsvan läsare. Kritikerna var positiva men läsarna svek och den sålde betydligt sämre än Sjögrens två tidigare romaner. Detta visade sig vara en trend som höll i sig. Peder Sjögrens författarskap blev mer och mer en angelägenhet för kritikerkåren, men bland läsarna föll han i glömska.

Hans efterföljande romaner är alla mörka berättelser som har formen av berättartekniska experiment. Han har sedan dess ansetts som en svår och udda författare som har varit svår att sätta in i gruppbildningar och traditioner, en särling som inte passar in.

Peder Sjögrens romaner bygger mycket på självbiografiskt stoff. Hans upplevelser som frivillig i både spanska inbördeskriget och finska vinterkriget ligger till grund för flera av hans romaner. I hela hans författarskap kan en existentialistisk färgad grundsyn på livet anas och romanerna innehåller ofta moraliska diskussioner i en cynisk och pessimistisk ton. I bok efter bok möter en djup misstro mot rationalister och moralister. Han beskriver hur den officiella kyrkan och samhällets institutioner har förvandlat moral till falsk moralism och han hyllar oförnuftet, drömmen och fantasin. Döden är ett centralt tema i hans författarskap, och han skrev även korta radiopjäser som till exempel Möte i parken (1962).

Sjögren var medarbetare i Dagens Nyheter 1930–1943. Åren 1929–1939 vistades han utomlands, främst i Spanien. 1966 tog Peder Sjögren sitt eget liv, fem dagar efter hustrun Lilians död.

Han tilldelades en av statens konstnärsbelöningar 1965. I några av hans tidigare prosaböcker illustrerade han själv texterna med surrealistiska bildmontage eller teckningar i en stil som påminner om Börje Veslen. Sjögren är representerad vid Moderna museet[5] med ett par teckningar.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bar barbar, 1937 (reportageserie)
  • Svarta palmkronor, 1944
  • Kärlekens bröd, 1945
  • Jag vill gå ned till Timnath, 1947
  • Mannen som försökte smita, 1949
  • Damen, 1951
  • Bikten, 1954 (novellsamling)
  • Ta ner stjärnorna, 1957
  • Till minne, 1959
  • Nobelfest, 1962
  • Elis, 1964

Tryckta pjäser[redigera | redigera wikitext]

  • "Högmodet". I: Sju enaktare (1959), s. 57-68
  • "Vårt nummer : dialog för radio". I: Svenska radiopjäser. 1959, s. 135-145
  • "Möte i parken : scen för radio". I: Svenska radiopjäser. 1962, s. 203-219
  • "Lilla Amirka : radiopjäs". I: Svenska radiopjäser. 1963, s. 161-191
  • "När hela universum vickade till : radiopjäs". I: Svenska radiopjäser. 1964. s. 143-163
  • "Ganska hög feber : en feberfantasi för radio". I: Svenska radiopjäser. 1966, s. 133-147
  • "Lahmannströjan : radiopjäs". I: Svenska radiopjäser. 1967, s. 157-175

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ejewall, Peter (1993). Det för mig ytterst intressanta mysteriet jag: en bok om Peder Sjögren. Lund: Ellerström. Libris 7758542. ISBN 91-86488-78-3 
  • Forsgren, Peter (1992). "Att lyssna med ögat": studier i Peder Sjögrens 1940-talsromaner. Göteborg: Daidalos. Libris 7756975. ISBN 91-86320-86-6 
  • Leandoer, Kristoffer (1983). Det barmhärtiga brottet: Peder Sjögren och hans roman Mannen som försökte smita. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655040 
  • Rydh, Sven-Eric (1992). Peder Sjögren - en småländsk krigsreporter. Memoria, 0283-3026 ; [19]92:1. Växjö: Kulturfören. Memoria. Libris 1415550 
  • Tyrberg, Anders (1985). Peder Sjögrens romaner: en studie i berättarteknikens tematiska funktion. [s.l.]. Libris 7677960. ISBN 91-7970-060-8 
  • Tyrberg, Anders (1996). Skuldkänslans broderskap: en bok om Peder Sjögrens romaner = [The brotherhood of guilt] : [a study of Peder Sjögren's novels]. Stockholm: Carlsson. Libris 7622081. ISBN 91-7203-092-5 
  • Uppman, Agneta (1997). Tala enkelt om sorgen: en bok om min styvfar Peder Sjögren. Stockholm : Norstedts. Libris 7157330. ISBN 91-1-971432-7
  • Yrlid, Rolf (2006). Till Madrid: tre svenskars närvaro under det spanska inbördeskriget. Stockholm: Atlantis. Libris 10154520. ISBN 91-7353-133-2 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska frivilliga i Finland 1939-1944, sid 224
  2. ^ Libris
  3. ^ Libris
  4. ^ Libris
  5. ^ Moderna museet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]