Perättiksyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Perättiksyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Etanperoxisyra
Övriga namn Peroxyättiksyra, Ättiksperoxid
Kemisk formel CH3CO2OH
Molmassa 76,0514 g/mol
Utseende Färglös vätska
CAS-nummer 79-21-0
SMILES CC(=O)OO
Egenskaper
Densitet 1,04 g/cm³
Löslighet (vatten) Blandbar
Smältpunkt 0,1 °C
Kokpunkt 105 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

2
3
4
OX
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Perättiksyra är en peroxid av ättiksyra som har formeln CH3CO2OH. Den är mycket svagare än ättiksyra (pKa = 8,2).

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra kan tillverkas på många sätt, men det vanligaste är att ättiksyra (CH3COOH) och väteperoxid (H2O2) får reagera med svavelsyra som katalysator.

Eftersom perättiksyra bygger upp kemisk jämvikt med ättiksyra och väteperoxid så kommer den färdiga produkten också att innehålla alla tre ämnen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Organisk syntes[redigera | redigera wikitext]

Det viktigaste användningsområdet för perättiksyra är framställning av epoxider genom att föra över en syreatom till en dubbelbindning.

Peracetic acid.png   +   Ethylene-2D-skeletal.png      Ethylene-oxide-2D-skeletal.png  +Acetic-acid-2D-skeletal.svg

Decinficering[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra kan med fördel användas mot bakterier och andra mikroorganismer. Den bryts inte ner av katalas eller peroxidas.

Blekmedel[redigera | redigera wikitext]

Perättiksyra används ofta för att bleka papper som tillverkats genom sulfatprocessen eller i andra applikationer där klorblekning inte är önskvärd.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Peracetic acid, 14 oktober 2009.