Per Kallstenius
| Per Kallstenius | |
| | |
| Född | 9 juni 1944 Karlskoga, Örebro län |
|---|---|
| Död | 26 september 2025 (81 år) Bromma, Stockholms län |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Noterbara verk | Filmstaden Sergel |
| Redigera Wikidata | |
Per Torsten Kallstenius, född 9 juni 1944 i Karlskoga i Örebro län,[1][2] död 26 september 2025 i Bromma i Västerleds distrikt i Stockholm,[3] var en svensk arkitekt. Kallstenius var stadsarkitekt i Stockholm 1984–1989 och 1994–2010.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Per Kallstenius växte upp på Lidingö. Från början hade han för avsikt att bli arkeolog och feriearbetade på Stockholms stadsmuseum med att rekonstruera tidiga järnåldersbyar.[4]
Kallstenius första uppgift som stadsarkitekt var att ge liv åt 1970-talets betong, prång och hål, ett arbete som gjordes tillsammans med fastighetsägare, politiker och arkitekter. Under sin första period som stadsarkitekt och som dåvarande chefsarkitekt för FFNS arkitekter försökte han även att återge Kungsgatan sin forna status tillbaka. Det åstadkom han genom bland annat bredare trottoarer, enhetlig skyltning och enhetlig belysning. I samband med upprustningen av Norrmalmstorg 1993 ritade han Palmhuset i en kinesiserande stil inspirerad av asiatiska tehus.
Kallstenius var känd anhängare av höga byggnader i Stockholm. Han menade att höghus utformade så att de följer topografin kan påverka stadens siluett positivt. Stadsutvecklingar som i Köln eller Frankfurt (med många centralt placerade höghus) såg han inte som förebild. I Stockholm planeras framöver[när?] 34 skyskrapor[5], dessa ska stå vid brofästen som två 22-våningshus på båda sidor om Essingeleden. Exempelvis i Värtahamnen, Liljeholmen och i Kista vill Stockholm bygga högt, i Kista finns planer på ett 40-våningshotell.[uppföljning saknas]
Även i (den numera skrinlagda) tillbyggnaden av Stockholms stadsbibliotek var Per Kallstenius involverad. Han tyckte det prisvinnande förslaget var bra och menade att "…det kommer att ta ett antal år innan folk ser resultatet och hur fint byggnaden hänger ihop med Läkarhuset och resten av platsen…".[5] I augusti 2010 gick han i pension och efterträddes då av Karolina Keyzer.
Kallstenius invaldes 1990 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Han är gravsatt på Bromma kyrkogård.[6]
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Björk, Cecilia; Reppen Laila, Kallstenius Per (1983). Så byggdes husen 1880–1980: arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 100 år. T / Statens råd för byggnadsforskning, 99-0136496-5 ; 1984:1. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning och Stockholms stadsbyggnadskontor. Libris 7417370. ISBN 91-540-4015-9 (inb.)
- Kallstenius, Per (2010). Minne och vision: Stockholms stadsutveckling i dåtid, nutid och framtid. Stockholm: Max Ström och Stockholms stadsbyggnadskontor. Libris 11824396. ISBN 978-91-7126-192-2 (inb.)
- Kallstenius, Per; Ploom Lennart (2013). Stockholm - ett världsminne: stadens byggnader i ritningar 1713-1913. Stockholm: Max Ström. Libris 14010337. ISBN 9789171262523
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Arkitektens årsbok 1998/99
- ↑ Sveriges befolkning 1990
- ↑ Fonus minnessidor
- ↑ Kallstenius "Minne och vision ", (2010), beskrivning på omslaget.
- 1 2 Uppgift enligt en intervju med Per Kallstenius i Svenska Dagbladet 2008-01-23
- ↑ ”Kallstenius, Per Torsten”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/d9660f3f-e0d3-4b91-8eb2-3a1de9d8fd58. Läst 17 januari 2026.
|