Perestrojka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
1988 CPA 5941.jpg
Frimärken från år 1988.

Perestrojka (ryska: перестройка, svenska: ombyggnad) är den gemensamma termen för de reformer och den nya ideologin som används för att beskriva de stora förändringarna i de ekonomiska och politiska strukturerna i Sovjetunionen. Reformerna hade utvecklats på begäran av sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och dess generalsekreterare Jurij Andropov mellan 1982 och 1984. Begreppet är brett förknippat med efterföljande generalsekreterare Michail Gorbatjov som var den som sedan presenterade reformförslagen år 1985. De antogs och inleddes av centralkommittén två år senare. [1] Under perestrojkan introducerades fria och hemliga val inom partiet, med flera kandidater att välja mellan. De första försöken att införa marknadsekonomi gjordes också. Perestrojka tas ofta upp som en anledning till kommunismens fall i Sovjetunionen och Östblocket, och slutet på Kalla kriget. Partiets avsikt var att öka den ekonomiska friheten i Sovjetunionen.[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga frasen är egentligen "reformera oss", "rekonstruera oss" (ryska: перестраиваться) från 1985, vilken media gjort om till begreppet perestrojka, omstrukturering, ombyggnad. Gorbatjovs hela mening var ..."Kamrater, det är uppenbart att vi alla behöver rekonstruera oss. Var och en"... Historikern VP Danilov konstaterar att ..."i det samtida språket innebär detta begrepp inte radikala förändringar"...[3]

Boken Perestrojka[redigera | redigera wikitext]

Gorbatjov använder, 1989, i SSSR:s bok Ett nytt sätt att se på vårt land och världen - Perestrojka begreppet lägenhet metaforiskt. Bredden på det svenska ordet lägenhet tar oss ännu närmare hans beskrivning. På juristsvenska och i mer äldre betydelse så har ordet mer med belägenhet att göra, och inte lika mycket med väggar och tak som idag. Han står själv som författare till boken men framför i mycket liten utsträckning sina egna åsikter. Det är som generalsekreterare och företrädare för SSSR han skriver. Med ord som grannar etc målar han upp en bostadsrättsföreningens Europa – ett europeiskt flerbostadshus. Väggarna i varje lands bostad är dess territorialgränser. Föreningsformen bostadsrättsförening fanns inte i SSSR men det har mindre betydelse då det egentligen inte är någon större skillnad mellan hyresbostadsområden, villaområden, flerbostadshus med social housing eller condomiumer (ägarlägenheter). Likheterna bostadsformerna emellan är det som förenar dem i morfemet bostad-. En ”eldstad” är kanske det viktigaste i varje bo-stad. Alla boende, d v s länder, i brf Europa har en önskan om att ha det varmt i lägenheten, att få trivas, slippa inbrott eller på andra sätt bli störda. Den framträdande gemensamma punkten i en brf:s normalstadgar och för internationella relationer länder emellan är just det att man inte får störa de övriga boende i huset. Gorbatjov pratar sej varm om självständighet i varje lägenhet och att man inte ska lägga sej i vad andra länder gör och har för åsikter eller grundvärderingar. Allt så länge grannarnas åsikter rent konkret inte stör andra grannarna så får boende med större resurser, underförstått de Förenta staterna och SSSR, inte intervenera. Han pratar också i termer av miljöförstörelse och effekter av ett eventuellt kärnvapenkrig som saker som stör och riskerar att störa andra boende i huset.[4] SSSR skriver med detta bort sin egen möjlighet att använda Brezjnevdoktrinen från 1968. En doktrin som de redan gjort avsteg ifrån 1981 rörande interventioner i Polen.[5] De bjuder också in för en nedrustning på flera fronter främst vad gäller de otroliga mängder kärnvapen kalla kriget har resulterat i.

Sammanfattningsvis vad gäller den egna unionen så är det demokratisk socialism som SSSR förspråkar. De vill genom att engagera varje SSSR-medborgare få dem att känna sej delaktiga och med möjlighet att påverka på gräsrotsnivå. Detta är enda sättet för att få den ekonomiska remmen att slut slira. KGB har genom åren samlat på sej information hur detta ska gå till.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gorbachev and Perestroika Professor Gerhard Rempel, Department of History, Western New England College, 1996-02-02, accessed 2008-07-12
  2. ^ Gorbachev on 1989 Katrina vanden Heuvel & Stephen F. Cohen 2009-10-28
  3. ^ Виктор Данилов — Из истории перестройки: переживания шестидесятника-крестьяноведа — Отечественные записки
  4. ^ Gorbatjov, Michail (1989). Perestrojka. Bokförlaget forum AB. ISBN 91-7642-529-0 
  5. ^ Gaddis, John Lewis, The Cold War (2006), sidan 221, 235.
  6. ^ ”Därför föll Sovjetunionen”. Forskning och framsteg. 18 november 2011. http://fof.se/tidning/2011/10/darfor-foll-sovjetunionen. Läst 27 juni 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]