Marknadsekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med kapitalism.

En marknadsekonomi är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan.[1][2] Detta kontrasteras ofta mot kapitalism eller kommandoekonomi. I praktiken har inget land i modern tid varit någon renodlad marknadsekonomi eller planekonomi; alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på många olika sätt.[3]

En skiljelinje mellan kapitalism och marknadsekonomi är att en marknadsekonomi är transparent och har inte de informationsbrister som uppstår i en kapitalistisk ekonomi där den som har överlägsna kontakter kan göra långtgående bättre affärer än genomsnittsmänniskan.[4]

Statens roll i en marknadsekonomi[redigera | redigera wikitext]

De flesta anhängare av marknadsekonomi anser att staten har en legitim roll i att definiera och upprätthålla de grundläggande marknadsreglerna. Den korrekta rollen för en statsmakt i en marknadsekonomi är kontroversiell. Det existerar flera perspektiv angående hur stark roll staten borde ha i att ledsaga ekonomin och att ta hand om de ojämlikheter som marknaden producerar.

Olika typer av marknadsekonomier[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om liberalism
Huvudinriktningar

Klassisk liberalism
Konservativ liberalism
Libertarianism
Nationalliberalism
Nyliberalism
Ordoliberalism
Socialliberalism

Nyckelbegrepp

Demokrati · Frihet · Individualism
Jämlikhet · Marknadsekonomi
Rättigheter · Öppet samhälle

Portalfigurer

Jeremy Bentham
Isaiah Berlin
Benjamin Constant
Milton Friedman
Friedrich von Hayek
John Locke
John Stuart Mill
Montesquieu
Robert Nozick
John Rawls
Adam Smith
Mary Wollstonecraft

Kapitalistisk marknadsekonomi[redigera | redigera wikitext]

Ett kännetecken på en kapitalistisk ekonomi är kravet på avkastning, att företag måste göra vinst för att överleva långsiktigt.

En kapitalistisk marknadsekonomi kan ses som en "demokrati" där människor "röstar" med sina pengar för vad som ska produceras. Inom den gren av nationalekonomi som kallas public choice använder man begreppen "choice" och "exit". Genom att köpa en produkt eller tjänst "röstar" man för medan den som avstår eller byter till en annan vara använder "exit". I regel måste producenter ta hänsyn både till de nuvarande kundernas önskemål samtidigt som man måste locka till sig nya kunder.

Mutualistisk marknadsekonomi[redigera | redigera wikitext]

En mutualistisk marknadsekonomi förutsätter att staten på intet sätt intervenerar marknaden. En fungerande marknadsmekanism förutsätter individuell suveränitet, vilket kräver avskaffandet av alla former av tvång, även ekonomiska tvång. Utbud och efterfrågan ställer sig i jämvikt först när alla former av tvång eliminerats, varvid profiten försvinner, dessutom kan frivillighet på marknaden endast existera när alla former av tvång eliminerats. Mutualistisk marknadsekonomi förekommer främst i mindre skala som sociala ekonomier,tvång från andra marknadssystem är ofta närvarande varför marknadsformen ses som ideal.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Altvater, E. (1993). The Future of the Market: An Essay on the Regulation of Money and Nature After the Collapse of "Actually Existing Socialism. Verso. sid. 57 
  2. ^ "market economy", Merriam-Webster Unabridged Dictionary
  3. ^ ”samhallskunskap.se”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818190021/http://www.samhallskunskap.se/eko_sverigesekonomi.shtml. Läst 26 januari 2013. 
  4. ^ Braudel, Fernand. (2001 ;). Kapitalismens dynamik ([Ny utg.]). Daidalos. ISBN 91-7173-145-8. OCLC 186715601. https://www.worldcat.org/oclc/186715601. Läst 12 december 2019