Phil Ochs

Från Wikipedia
Phil Ochs
Phil Ochs (1975).
FödelsenamnPhilip David Ochs
Född19 december 1940
El Paso, Texas, USA
Död9 april 1976 (35 år)
Far Rockaway, Queens, New York, USA
BakgrundUSA USA
GenrerFolk, Punk, Klassisk musik, Protestmusik
InstrumentGitarr, Piano, Blåsinstrument
År som aktiv19621976
SkivbolagElektra, A&M

Philip David "Phil" Ochs, född 19 december 1940 i El Paso, Texas, död 9 april 1976 i Far Rockaway, Queens, New York, var en amerikansk protestsångare och sångskrivare som var känd för sin skarpa bittra humor, innerliga humanism, politiska aktivism, insiktsfulla lyrik och distinkta röst. Han skrev hundratals sånger under 1960-talet och släppte åtta album under sin livstid.

Ochs framträdde på många politiska tillställningar, som protester mot Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsens marscher och fackliga tillställningar. Han framträdde också på stora musikscener som det berömda konserthuset Carnegie Hall på Manhattan i New York City. Politiskt beskrev han sig själv som en socialdemokrat till vänster som blev en tidig revolutionär efter protester på ett politiskt konvent för det Demokratiska partiet år 1968 som ledde till polisupplopp.

Efter åratal av produktivt skrivande under 1960-talet började Ochs mentala hälsa försämras under 1970-talet. Mot slutet av sitt liv led Ochs av flera problem, som bipolär sjukdom och alkoholism och han tog till sist sitt liv under 1976.

Några av Ochs största influenser var Woody Guthrie, Pete Seeger, Buddy Holly, Elvis Presley, Bob Gibson, Faron Young, Merle Haggard, John Wayne, och John F. Kennedy.

Bland hans mest kända sånger finns "I Ain't Marching Anymore", "Changes", "Crucifixion", "Draft Dodger Rag", "Love Me, I'm a Liberal", "Outside of a Small Circle of Friends", "Power and the Glory", "The War Is Over" och "When I'm Gone".

Diskografi

Biografi

  • I: Rasmusson, Ludvig, Sjungande poeter. Sthlm, AWE/Gebers, 1984. S. 118-119.

Externa länkar

Philip David Ochs [1]