Pluggskivling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pluggskivling
Paxillus involutus 20061015w.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljPaxillaceae
SläktePaxillus
ArtPluggskivling
P. involutus
Vetenskapligt namn
§ Paxillus involutus
Synonymer
Omphalia involuta (Batsch) Gray 1821[1]
Omphalia involuta var. involuta (Batsch) Gray 1821[1]
Agaricus contiguus Bull. & Vent. 1809[2]
Agaricus adscendibus Bolton 1788[3]
Agaricus involutus var. involutus Batsch 1786[4]
Agaricus involutus Batsch 1786[4]
Agaricus contiguus Bull. 1785[5]
Paxillus involutus var. excentricus Fr.[6]

Den mykologiska karaktären hos pluggskivling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Depressed cap icon.svg
hatt:
nedsänkt mitt

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Poisonous toxicity icon.png
ätlighet:
giftig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Pluggskivling, Paxillus involutus, är en svampart. Foten blir 3–6 cm hög, har ockrabrun hatt med blekt gulaktig vid tryck mörknande kött och inrullad, filtluden kant.

Den förekomnmer på jordvalar, i hagar och skogar, särskilt mossig björkskog.[7] Pluggskivling har tidigare ansetts som matsvamp men numera anses den vara giftig, då den kan framkalla så kallat Paxillus-syndrom, som innebär att ett antigen[8] i svampen får immunsystemet att förstöra de röda blodkropparna, så kallad hemolys. Detta kan leda till respiratorisk svikt, njursvikt och disseminerad intravasal koagulation och död. Mykologen Julius Schäffer dog i oktober 1944 efter att ha ätit pluggskivling tillsammans med sin fru. En timma senare började han kräkas, fick feber och diarré. Han togs in på sjukhus nästa dag och fick njursvikt. Han dog 17 dagar senare.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:611
  2. ^ Bull. & Vent. (1809) , In: Hist. Champ. France (Paris):518, tab. 54;240;576:2
  3. ^ Bolton (1788) , In: Hist. fung. Halifax (Huddersfield) 2:55
  4. ^ [a b] Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):39
  5. ^ Bull. (1785) , In: Herb. Fr. 5:tab. 240
  6. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 806 
  8. ^ Flammer R (1985). ”Paxillus syndrome: immunohemolysis following repeated mushroom ingestion.”. Schweizerische Rundschau fur Medizin Praxis= Revue suisse de médécine Praxis 74 (37): sid. 997-999.