Požarevac

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Požarevac i Serbien.

Požarevac (kyrilliska: Пожаревац; tyska: Passarowitz) är en stad i Serbien med cirka 42 000 invånare (kommunen har ca. 75 000). Staden är huvudort i distriktet Braničevo.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Požarevac är en betydelsefull och central stad i Serbien vad avser administration, ekonomi och kultur. Staden ligger ca. 80 km sydost om huvudstaden Belgrad och ligger mellan tre floder: Donaufloden, Velika Morava (Stora Morava) och Mlava samt nedanför berget Čačalica. Ytan på dagens kommun är 491 kvadratkilometer varav 39 240 hektar (80% av kommunens totala yta) är odblingsbar mark.

Požarevac kommun består av två städer (Požarevac och Kostolac) samt 24 byar.

Staden har stor regional betydelse och är huvudsäte i distriktet Braničevo och därmed den ekonomiska, administrativa och kulturella centrumet. Distriktet Braničevo innefattar förutom Požarevac kommun även kommunerna Veliko Gradište, Golubac, Žabari, Žagubica, Kučevo, Malo Crniće och Petrovac.

Tack vare den väl utbyggda infrastrukturen och kommunens egna naturresurser kom Požarevac att bli ett välutvecklad industriellt centrum i f.d. Jugoslavien. Dock har en betydande del av denna industri under de senaste decennierna av 2000-talet kommit att förstöras på grund av krig och ekonomiska kriser. Det mest välkända och enda stora företaget som fortfarande existerar är fabriken "Koncern zdrave hrane Bambi", ungefärlig översättning på svenska "Koncernen för nyttig mat Bambi". I dag ökar småföretagandet i kommunen och bidrar till hela regionens utveckling.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden omnämns för första gången år 1467. Under äldre tider benämndes staden som Passarowitz, känd i Österrikes historia genom freden i Passarowitz 21 juli 1718 mellan Österrike och Osmanska riket, då prins Eugen av Savojen, befälhavare över den österrikiska armén, erövrat området Banat från det osmanska riket. Därmed övergick Banat till det habsburgska riket.

Stadens blomstrande tid kommer i samband med att knjaz Miloš Obrenović kommer till makten. Han uppförde bland annat en ny basar år 1827, den kungliga residensen år 1825 och även Ljubičevo år 1860 i slutet på hans andra regeringsperiod (som även knez Mihajlo Obrenović fortsatte att regera över).

Den äldsta skolan i Požarevac och även i hela Serbien är Dositej Obradović skolan, grundad 1733 inom ramen för den lokala serbisk-ortodoxa kyrkan och uppkallad efter Dositej Obradović.

År 1842 fick invånarna i Požarevac sin teater där bland annat premiären av William Shakespeares "Romeo och Julia" spelades. Detta var den första platsen på hela Balkan som någon pjäs av William Shakespeare hade spelats. Några av Serbiens största och viktigaste konstnärer och artister har sina rötter här eller har tillbringat stora delar av sina yrkesverksamma liv i Požarevac.

I och kring kommunen ligger ett stort antal mycket betydelsefulla arkeologiska lokaliteter. De mest kända och viktiga är Lepenski Vir (Golubac), Margum (Dubravica), Viminacium (Kostolac), Rukumija och Velika majka också känd som Kličevački idol (Kličevca) från bronsåldern.

I Požarevac föddes Slobodan Milošević den 20 augusti 1941; han begravdes i staden den 18 mars 2006.

Traditionella tillställningar är hästtävlingen "Ljubičevske konjske igre" och hyllningen till skådespelaren "Milivoje Zivanović".

Staden firar sin befrielsedag, både ur första och andra världskriget, den 15 oktober varje år.

Flertal stora och gamla lärosäten finns i staden. Några av de mer kända är "Tabačka čaršija" och "Milena Pavlović-Barilis galleri".

Administrativ fördelning[redigera | redigera wikitext]

Administrativt och politiskt är Požarevac fördelad på två kommuner, Požarevac och Kostolac. Staden Požarevac består av följande stadsdelar:

  • Braća Vujović
  • Bulevar
  • Burjan
  • Gornja Mala
  • Zabela
  • Čeda Vasović
  • Ljubičevo
  • Park
  • Radna Mala
  • Sopot
  • Ceba
  • Čačalica
  • Vasa Pelagić

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

  • Miloš Obrenović
  • Slobodan Milošević
  • Nikola Pašić
  • Djura Jakšić
  • Milena Pavlović Barili
  • Milivoje Zivanović
  • Miodrag Purković
  • Hrizostom Vojinović
  • Vojislav Ilić Mladji
  • Cincar Janko Popović
  • Petar Dobrnjac
  • Milenko Stojković
  • Djordje Jovanović
  • Živojin Djordjević
  • Branislav Milosavljević
  • Živka Matić
  • Velibor Vasović
  • Prvoslav Vujčić
  • Radomir Lukić
  • Saša Ilić
  • Bogoljub Ilić
  • Petar Jevtović
  • Ignatije Midić
  • Dimitrije (serbisk-ortodox patriark)
  • Mihajlo Bata Paskaljević
  • Novica Marjanović
  • Vlajko Stojiljković
  • Milutin Petrović
  • Ilija Petrović
  • Stanojlo Petrović
  • Zorica Brunclik
  • Dragana Mirkovic
  • Pavle Savić
  • Petar Džadžić
  • Milan Djordjević
  • Slobodan Stojanović
  • Milivoje Stojanović
  • Bora Spuzić
  • Radmila Manojlović
  • Andjelka Prpić

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]