Politik i Shanghai

Från Wikipedia
Shanghais stadshus.

Den politiska makten i Shanghai utövas officiellt av stadens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och borgmästaren. Storstadsområdet Shanghai befinner sig administrativt på provinsnivå, vilket betyder att borgmästaren i Shanghai är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Stadens borgmästare sedan 2020 är Gong Zheng.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Shanghai och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än borgmästaren. Sedan 2022 heter partisekreteraren Chen Jining.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gamla stadsfullmäktigekansliet för International Settlement.

På grund av att Shanghai öppnades som en fördragshamn 1843 under fördraget i Nanking hade staden länge en splittrad administration. Vid sidan av den kinesiska staden som lydde under Qingimperiet etablerade britterna och amerikanerna Shanghai International Settlement och fransmännen den Franska koncessionen i Shanghai. De två utländska koncessionerna styrdes av utländska bosättare och den kinesiska befolkningen hade begränsat politiskt inflytande. Först under andra världskriget avskaffades de utländska koncessionerna och staden fick en enad förvaltning.

Under Folkrepubliken Kina[redigera | redigera wikitext]

Shanghai har länge varit en ledande kraft i den kinesiska inrikespolitiken efter 1949. Under kulturrevolutionen var Shanghai ett viktigt fäste för rebellerna inom partiet och i januari 1967 lyckades en grupp radikaler ledda av Zhang Chunqiao ta makten från den lokala partiledningen. Detta blev mönsterbildande för flera liknande maktövertaganden i hela landet under 1967.[1]

Staden har bibehålit sin ledande ställning under Deng Xiaopings reformer. När Shanghais partsekreterare Jiang Zemin utsågs till generalsekreterare i Kinas kommunistiska parti efter protesterna på Himmelska fridens torg 1989, befordrade han flera av sina skyddslingar från Shanghai-apparaten till ledande poster i partiet som fortfarande har en viktig maktställning. Den nye generalsekreteraren Hu Jintaos utrensning av Shanghais partisekreterare Chen Liangyu 2006 var ett slag mot Jiangs "Shanghai-klick".

Borgmästare under Republiken Kina (1927-37)[redigera | redigera wikitext]

Shanghais särskilda stadsfullmäktige (上海特别市政府) grundades 7 juli 1927. Det andrade namn till Shanghais stadsfullmäktige (上海市政府) den 1 juli 1930.

Borgmästare i Shanghais särskilda stadsfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Shanghais borgmästare[redigera | redigera wikitext]

Borgmästare under den japanska ockupationen (1937-45)[redigera | redigera wikitext]

Borgmästare för "Shanghais Dadao-regering"[redigera | redigera wikitext]

  • Su Xiwen: 15 december 1937-27 april 1938.

Ledare för "Shanghais ämbetsverk"[redigera | redigera wikitext]

  • Su Xiwen: 28 april 1938-15 oktober 1938.

Borgmästare i Shanghais särskilda stadsfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

  • Fu Siao-en: 16 oktober 1938-11 oktober 1940 (mördad);
  • Su Xiwen: 11 oktober 1940-19 november 1940 (tillförordnad);
  • Chen Gongbo: 20 november 1940-11 november 1944;
  • Wu Songgao: 12 november 1944-14 januari 1945 (tillförordnad);
  • Zhou Fohai: 15 januari 1945-12 september 1945.

Borgmästare under Republiken Kina (1945-49)[redigera | redigera wikitext]

Borgmästare under Folkrepubliken Kina (1949- )[redigera | redigera wikitext]

Lista över partisekreterare i Shanghai[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Macfarquhar och Schoenhals (2006), "Shanghai's January Storm," ss. 155-169.