Polystyren

Polystyren (PS), eller styrenplast som gruppen kallas, är i sin rena form en amorf termoplast som är mycket billig och därför mycket vanlig. Dess glastemperatur är cirka 100 grader Celsius.

Upptäckt

Styrenplasterna upptäcktes av misstag 1839 av Eduard Simon. Han destillerade en oljeaktig substans, en monomer som han namngav styrol. Flera dagar senare upptäckte Eduard Simon att styrolen hade tjocknat, antagligen på grund av oxidation, till en gelé som Simon kallade styroloxid. 1845 visade kemisterna John Blyth och August Wilhelm von Hofmann att samma reaktion händer i frånvaro av syre. De kallade sin substans för metastyrol. Analysen visade att den var kemiskt identisk med styroloxid. 1866 identifierade Marcelin Berthelot att styrol till metastyrol är en polymerisationsprocess, polystyren. Idag kallas monomeren styrol för styren.

Största fördelar

Hårt och styvt material
Billigt
Liten vattenabsorption
Låg krypning
God elektrisk isoleringsförmåga

Största nackdelar

Sprickbildning
Mjuknar vid låg temperatur
Dålig UV-resistens
Dålig resistens mot oljor, lösningsmedel m m (krackelerar).
Brandfarligt. Utvecklar hög effekt och brinner snabbt.

Användningsområden

Förpackningar
Engångsartiklar (t.ex. engångsplastmuggar)
Plastbyggsatser
Isoleringsmaterial
Frigolit (expanderad polystyren, EPS)
Napalm
Kondensatorer

Se även

Externa länkar

Polystyrene Composition – The University of Southern Mississippi
Wikimedia Commons har media som rör Polystyren.
Bilder & media

Denna artikel om material saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.