Probiotika

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Probiotika eller mikrobiska preparationer är kost eller kosttillskott med levande bakterier som påstås vara gynnsamma för hälsan.[1][2] Inom vissa tänkta medicinska användningsområden har man kunnat visa på viss effekt[3] men vid andra sjukdomar har effekten varit otillräcklig för att motivera behandlingsmetoden eller inte alls gått att påvisa.[1][2][4]

Definition[redigera | redigera wikitext]

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) definierar probiotika som "levande mikroorganismer som, när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt".[1][5]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Probiotika tillsätts och förekommer således i vissa mjölkprodukter, syrade grönsaker (som surkål), kombucha och kefir.[6] Probiotiska bakteriekulturer förekommer även som kosttillskott.

Den normala människans magtarmkanal innehåller cirka 400[källa behövs] olika typer av bakterier som minskar tillväxten av skadliga bakterier och främjar ett friskt matsmältningssystem.

Användning inom sjukvården[redigera | redigera wikitext]

Probiotika har använts inom sjukvården för att minska risken för diarré, gas, och tarmkramper orsakade av antibiotika. Men enligt en omfattande studie gjord 2013 i Storbritannien saknar probiotikan effekt på den allvarligaste sortens antibiotika-framkallade diarréer.[2] Hypotesen har annars varit att antibiotikan dödar "nyttiga" bakterier tillsammans med de bakterier som orsakar sjukdom. En minskning av nyttiga bakterier kan leda till problem med matsmältningen, men genom att äta probiotika har man antagit att de förlorade nyttiga bakterierna ersätts, vilket i så fall skulle kunna förhindra diarré.[7]

Flera studiers brist på påvisad tydlig effekt har gjort att användningen av probiotika minskat eller upphört inom delar av vården.[2]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga godkända hälsopåståenden för probiotika och därför får termen probiotika inte användas vid försäljning av livsmedel enligt Livsmedelsverket.[8] Det beror på att det saknas evidens för probiotikas effektivitet.[9]

En föreslagen mekanism för hur probiotika verkar är att de probiotiska bakterierna fäster på slemhinnan i tarmen och genom att ta upp ett möjligt bindningsställe försvårar de för andra bakterier att fästa på tarmslemhinnan.[10] Dessutom konkurrerar bakterierna om den tillgängliga näringen.[10]

Vissa stammar av probiotika kan sänka kolesterolnivån i blodet. Troligen sker det framför allt genom att bakterierna bryter ned gallsalter i tarmen vilket stör det enterohepatiska kretsloppet.[11]

Vissa bakteriearter som kan bryta ned laktos kan vara behjälpliga för laktosintoleranta personer.[12]

Det finns ett antal metastudier i vetenskapliga publikationer som visat att probiotika kan motverka irritabel tarm (IBS) och andra tarmproblem,[13] eksem men ej andra allergier[14][15] och kronisk förstoppning.[16]

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av probiotikan finns redan i vårt matsmältningssystem. En del av probiotikan har vi använt oss av väldigt länge, till exempel fermenterade livsmedel och kultiverade mjölkprodukter, varav inget verkar orsaka sjukdom. Fler studier krävs dock för att påvisa om probiotika är säkert för barn, pensionärer och de med ett svagt immunsystem.[7]

Det finns dock forskning som påvisar att många probiotika är ineffektiva och att vissa även kan orsaka skada. Vissa forskare menar att prebiotika hellre borde användas.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Benno, Peter; Ernberg, Ingemar; Midtvedt, Tore; Norin, Elisabeth; Zachrisson, Christina (2010). ”Probiotika – tarmens vänner eller fiender?”. Läkartidningen (13). http://www.lakartidningen.se/OldWebArticles/140/14091.html. Läst 29 maj 2018. ”Trots intensiv forskning är effekterna av probiotika fortfarande mindre väl dokumenterade. Artikeln ger en översikt av de mest omdiskuterade områdena där probiotika används. [...] Probiotika definieras av FAO/WHO som »live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host« [1].”. 
  2. ^ [a b c d] Hake, Carl-Magnus (2013). ”Probiotika bet inte på diarré”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2013/08/08/probiotika-bet-inte-pa-diarre/. Läst 29 maj 2018. ”Antibiotikarelaterade diarréer uppstod hos lika många patienter i bägge grupperna – hos 10,8 procent i probiotikagruppen och hos 10,4 procent i kontrollgruppen. Probiotika var inte heller effektivt mot att skydda mot diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile, vilket är den mest fruktade av alla antibiotikarelaterade diarréer. Förekomsten av misstänkta biverkningar var lika stor i bägge grupperna. [...] De ifrågasätter även benämningen ”probiotika” eftersom effekten av behandlingen inte är bevisad. I stället föredrar forskarna termen ”mikrobiska preparationer”. [...] I den aktuella studien användes kapslar som innehöll 60 miljarder bakterier av två olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier. Deltagarna fick ta kapslarna, eller placebo, i 21 dagar i samband med behandling med ett eller fler typer av antibiotika.”. 
  3. ^ ”Probiotika - nyttobakterier”. Hälsosidorna. Olle Sundberg. 28 mars 2013. http://www.halsosidorna.se/Probiotika.htm. Läst 4 april 2013. 
  4. ^ ”Probiotika”. Health Technology Assessment. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 11 juni 2009. https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-rapport%20Probiotika%20%20inkl%20bilagor%202011-11-22%20till%20publicering.pdf. ”Det saknas vetenskapligt stöd för att profylaktisk behandling med probiotika minskar insjuknande Clostridium Difficile-sjukdom. Det föreligger ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att probiotika har en profylaktisk effekt och kan minska antalet fall med antibiotikarelaterade diarrébesvär med 30–40 %, dock utan påvisad effekt avseende antal vårddagar på sjukhus.” 
  5. ^ ”Guidelines for the Evaluation of Probiotics in Food”. Joint FAO/WHO Working Group on Drafting Guidelines for the Evaluation of Probiotics in Food. 1 maj 2002. http://www.who.int/foodsafety/fs_management/en/probiotic_guidelines.pdf. Läst 29 maj 2018. 
  6. ^ Stanton, Catherine; Ross, R Paul; Fitzgerald, Gerald F; Sinderen, Douwe Van. ”Fermented functional foods based on probiotics and their biogenic metabolites”. Current Opinion in Biotechnology 16 (2): sid. 198–203. doi:10.1016/j.copbio.2005.02.008. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0958166905000315. Läst 1 mars 2017. 
  7. ^ [a b] Medical Reference, Healthwise. Probiotics - Topic Overview, http://www.webmd.com/digestive-disorders/tc/probiotics-topic-overview, 2013-05-21.
  8. ^ ”Hälsopåståenden” (på sv). www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/halsopastaenden/halsopastaenden. Läst 11 juli 2018. 
  9. ^ Rijkers, Ger T.; de Vos, Willem M.; Brummer, Robert-Jan; Morelli, Lorenzo; Corthier, Gerard; Marteau, Philippe (2011-11). ”Health benefits and health claims of probiotics: bridging science and marketing”. The British Journal of Nutrition 106 (9): sid. 1291–1296. doi:10.1017/S000711451100287X. ISSN 1475-2662. PMID 21861940. https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-nutrition/article/health-benefits-and-health-claims-of-probiotics-bridging-science-and-marketing/3C143B002B0289188B006FACA906E3BE/core-reader. Läst 11 juli 2018. 
  10. ^ [a b] Bermudez-Brito, M; Plaza-Díaz, J; Muñoz-Quezada, S; Gómez-Llorente, C; Gil, A (2012). ”Probiotic mechanisms of action”. Annals of Nutrition and Metabolism 61 (2): sid. 160–74. doi:10.1159/000342079. PMID 23037511. https://www.karger.com/Article/FullText/342079. Läst 30 juni 2018. ”The mechanisms used by one species of bacteria to exclude or reduce the growth of another species are varied, including the following mechanisms: creation of a hostile microecology, elimination of available bacterial receptor sites, production and secretion of antimicrobial substances and selective metabolites, and competitive depletion of essential nutrients [89].”. 
  11. ^ Kumar, Manoj; Nagpal, Ravinder; Kumar, Rajesh; Hemalatha, R.; Verma, Vinod; Kumar, Ashok (2012). ”Cholesterol-Lowering Probiotics as Potential Biotherapeutics for Metabolic Diseases”. Experimental Diabetes Research 2012. doi:10.1155/2012/902917. ISSN 1687-5214. PMID 22611376. PMC: PMC3352670. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3352670/. Läst 11 juli 2018. 
  12. ^ Sanders ME (2002-02-01). ”Considerations for use of probiotic bacteria to modulate human health”. The Journal of Nutrition 130 (2S Suppl): sid. 384S–390S. PMID 10721912. https://academic.oup.com/jn/article/130/2/384S/4686426. Läst 30 juni 2018. 
  13. ^ Ford, Alexander C.; Quigley, Eamonn M. M.; Lacy, Brian E.; Lembo, Anthony J.; Saito, Yuri A.; Schiller, Lawrence R.. ”Efficacy of Prebiotics, Probiotics, and Synbiotics in Irritable Bowel Syndrome and Chronic Idiopathic Constipation: Systematic Review and Meta-analysis” (på engelska). The American Journal of Gastroenterology 109 (10): sid. 1547–1561. doi:10.1038/ajg.2014.202. ISSN 0002-9270. http://www.nature.com/ajg/journal/v109/n10/abs/ajg2014202a.html. Läst 1 mars 2017. 
  14. ^ Panduru, M.; Panduru, N.m.; Sălăvăstru, C.m.; Tiplica, G.-S.. ”Probiotics and primary prevention of atopic dermatitis: a meta-analysis of randomized controlled studies” (på engelska). Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology 29 (2): sid. 232–242. doi:10.1111/jdv.12496. ISSN 1468-3083. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jdv.12496/abstract. Läst 1 mars 2017. 
  15. ^ Cuello-Garcia, Carlos A.; Brożek, Jan L.; Fiocchi, Alessandro; Pawankar, Ruby; Yepes-Nuñez, Juan José; Terracciano, Luigi. ”Probiotics for the prevention of allergy: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials”. Journal of Allergy and Clinical Immunology 136 (4): sid. 952–961. doi:10.1016/j.jaci.2015.04.031. http://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2015.04.031. 
  16. ^ Dimidi, Eirini; Christodoulides, Stephanos; Fragkos, Konstantinos C.; Scott, S. Mark; Whelan, Kevin. ”The effect of probiotics on functional constipation in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials” (på engelska). The American Journal of Clinical Nutrition 100 (4): sid. 1075–1084. doi:10.3945/ajcn.114.089151. ISSN 0002-9165. http://ajcn.nutrition.org/content/100/4/1075. Läst 1 mars 2017. 
  17. ^ Probiotics, not so friendly after all?”. The Times. Published at 12:00AM, November 10 2008. http://www.thetimes.co.uk/tto/health/article1788597.ece. Läst 21 maj 2013.