Probiotika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Det finns rikligt med probiotika i yoghurtshots.

Probiotika eller mikrobiska preparationer är kost eller kosttillskott med bakterier avsedda att optimera tarmfloran och stärka immunförsvaret.[1] Inom vissa tänkta medicinska användningsområden har man kunnat visa på viss effekt[2] men vid andra sjukdomar har effekten varit otillräcklig för att motivera behandlingsmetoden eller inte alls gått att påvisa.[3][1][4] Dock finns ett antal metastudier i vetenskapliga publikationer som visat att probiotika kan motverka irritabel tarm (IBS) och andra tarmproblem (43 vetenskapliga studier i metaanalys),[5] eksem men ej andra allergier (29 studier i metaanlys)[6][7] och kronisk förstoppning (14 studier med över 1000 patienter totalt).[8]

Vad är probiotika?[redigera | redigera wikitext]

Probiotika innebär levande bakteriekulturer. Det finns tre viktiga krav som måste uppfyllas. Det första krav som måste uppfyllas är att bakterien måste vara säker ur medicinsk synpunkt, dessutom måste den kunna överleva i magens sura miljö och samtidigt vara ”nyttig” för människan.[9]

Den normala människans matsmältningskanal innehåller cirka 400 olika typer av probiotiska bakterier som minskar tillväxten av skadliga bakterier och främjar ett friskt matsmältningssystem.

Probiotikans förekomst[redigera | redigera wikitext]

Probiotika finns rikligt i vissa mjölkprodukter, i syrade grönsaker (ex surkål), kombucha och kefir (både vattenkefir och mjölkkefir)[10]. Probiotiska bakteriekulturer är även vanligt förekommande i kosttillskott.

Probiotika i sjukvården[redigera | redigera wikitext]

Probiotika har använts inom sjukvården för att minska risken för diarré, gas, och tarmkramper orsakade av antibiotika. Men enligt en omfattande studie gjord 2013 i Storbritannien saknar probiotikan effekt på den allvarligaste sortens antibiotika-framkallade diarréer.[3] Hypotesen har annars varit att antibiotikan dödar "nyttiga" bakterier tillsammans med de bakterier som orsakar sjukdom. En minskning av nyttiga bakterier kan leda till problem med matsmältningen, men genom att äta probiotika har man antagit att de förlorade nyttiga bakterierna ersätts, vilket i så fall skulle kunna förhindra diarré.[11]

Flera studiers brist på påvisad tydlig effekt har gjort att användningen av probiotika minskat eller upphört inom delar av vården.[3]

Probiotikans uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa hypoteser placerar sig probiotikabakterierna på slemhinnorna i tarmen. Där förväntas de leva av näringen samtidigt som de försvårar för andra skadliga bakterier att dels ta del av näringen och dels fästa på tarmens slemhinnor.[källa behövs]

Probiotika tillverkar starka syror och antiseptiskt väteperoxid (mjölksyra och ättiksyra) vilket resulterar i sänkt pH-värde i magsäcken.[källa behövs] Det låga pH-värdet bidrar till en otrevlig miljö i magsäcken och motverkar därför skadliga syrakänsliga bakterier, men även vissa svampsjukdomar som Candidainfektion.[källa behövs][2]

Forskning visar att vissa probiotiska stammar dessutom klarar av att sänka kolesterolnivån i blodet genom nedbrytning av gallsalter. De probiotiska bakterierna bildar ättiksyra och propionsyra i tarmen som sen först till levern där de påverkar leverns reglering av framförallt kolesterol.[källa behövs][12]

Probiotika innehåller olika bifidobakterier, acidofilusbakterier och laktosbaciller. Probiotika i mjölksyrebakterier (nyttobakterier) har som funktion att bl.a. sänka laktosnivån. Därför sägs probiotika vara behjälpligt för laktosintoleranta personer eftersom probiotikan stimulerar nedbrytningen av laktos.[2]

Är probiotika säkert att använda?[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av probiotikan finns redan i vårt matsmältningssystem. En del av probiotikan har vi använt oss av väldigt länge, till exempel fermenterade livsmedel och kultiverade mjölkprodukter, varav inget verkar orsaka sjukdom. Fler studier krävs dock för att påvisa om probiotika är säkert för barn, pensionärer och de med ett svagt immunsystem.[11]

Det finns dock forskning som påvisar att många probiotikor är ineffektiva och att vissa även kan orsaka skada. Vissa forskare menar att vi borde byta och använda oss av prebiotika istället.[13]

I en klinisk studie som genomfördes vid University of Western Australia som gick ut på att skaffa sig kunskap om hur probiotikan påverkade barndomsallergier, så gav forskare 178 elever antingen ett placebopiller eller ett probiotikapiller. De som fick probiotikan utvecklade känsligheter mot allergener.[14] Resultatet visar att probiotika kan vara allergiframkallande för barn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Benno, Peter; Ernberg, Ingemar; Midtvedt, Tore; Norin, Elisabeth; Zachrisson, Christina (2010). ”Probiotika – tarmens vänner eller fiender?”. Läkartidningen (13). http://www.lakartidningen.se/OldWebArticles/140/14091.html. Läst 1 mars 2017. ”Trots intensiv forskning är effekterna av probiotika fortfarande mindre väl dokumenterade. Artikeln ger en översikt av de mest omdiskuterade områdena där probiotika används.”. 
  2. ^ [a b c] ”Probiotika - nyttobakterier”. Hälsosidorna. Olle Sundberg. 28 mars 2013. http://www.halsosidorna.se/Probiotika.htm. Läst 4 april 2013. 
  3. ^ [a b c] Hake, Carl-Magnus (2013). ”Probiotika bet inte på diarré”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2013/08/08/probiotika-bet-inte-pa-diarre/. Läst 1 mars 2017. ”Antibiotikarelaterade diarréer uppstod hos lika många patienter i bägge grupperna – hos 10,8 procent i probiotikagruppen och hos 10,4 procent i kontrollgruppen. Probiotika var inte heller effektivt mot att skydda mot diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile, vilket är den mest fruktade av alla antibiotikarelaterade diarréer. Förekomsten av misstänkta biverkningar var lika stor i bägge grupperna. [...] I den aktuella studien användes kapslar som innehöll 60 miljarder bakterier av två olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier. Deltagarna fick ta kapslarna, eller placebo, i 21 dagar i samband med behandling med ett eller fler typer av antibiotika.”. 
  4. ^ ”Probiotika”. Health Technology Assessment. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 11 juni 2009. https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-rapport%20Probiotika%20%20inkl%20bilagor%202011-11-22%20till%20publicering.pdf. ”Det saknas vetenskapligt stöd för att profylaktisk behandling med probiotika minskar insjuknande Clostridium Difficile-sjukdom. Det föreligger ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att probiotika har en profylaktisk effekt och kan minska antalet fall med antibiotikarelaterade diarrébesvär med 30–40 %, dock utan påvisad effekt avseende antal vårddagar på sjukhus.” 
  5. ^ Ford, Alexander C.; Quigley, Eamonn M. M.; Lacy, Brian E.; Lembo, Anthony J.; Saito, Yuri A.; Schiller, Lawrence R.. ”Efficacy of Prebiotics, Probiotics, and Synbiotics in Irritable Bowel Syndrome and Chronic Idiopathic Constipation: Systematic Review and Meta-analysis” (på engelska). The American Journal of Gastroenterology 109 (10): sid. 1547–1561. doi:10.1038/ajg.2014.202. ISSN 0002-9270. http://www.nature.com/ajg/journal/v109/n10/abs/ajg2014202a.html. Läst 1 mars 2017. 
  6. ^ Panduru, M.; Panduru, N.m.; Sălăvăstru, C.m.; Tiplica, G.-S.. ”Probiotics and primary prevention of atopic dermatitis: a meta-analysis of randomized controlled studies” (på engelska). Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology 29 (2): sid. 232–242. doi:10.1111/jdv.12496. ISSN 1468-3083. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jdv.12496/abstract. Läst 1 mars 2017. 
  7. ^ Cuello-Garcia, Carlos A.; Brożek, Jan L.; Fiocchi, Alessandro; Pawankar, Ruby; Yepes-Nuñez, Juan José; Terracciano, Luigi. ”Probiotics for the prevention of allergy: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials”. Journal of Allergy and Clinical Immunology 136 (4): sid. 952–961. doi:10.1016/j.jaci.2015.04.031. http://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2015.04.031. 
  8. ^ Dimidi, Eirini; Christodoulides, Stephanos; Fragkos, Konstantinos C.; Scott, S. Mark; Whelan, Kevin. ”The effect of probiotics on functional constipation in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials” (på engelska). The American Journal of Clinical Nutrition 100 (4): sid. 1075–1084. doi:10.3945/ajcn.114.089151. ISSN 0002-9165. http://ajcn.nutrition.org/content/100/4/1075. Läst 1 mars 2017. 
  9. ^ ”Probiotika - Tarmen”. http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=3&art=391. 
  10. ^ Stanton, Catherine; Ross, R Paul; Fitzgerald, Gerald F; Sinderen, Douwe Van. ”Fermented functional foods based on probiotics and their biogenic metabolites”. Current Opinion in Biotechnology 16 (2): sid. 198–203. doi:10.1016/j.copbio.2005.02.008. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0958166905000315. Läst 1 mars 2017. 
  11. ^ [a b] Medical Reference, Healthwise. Probiotics - Topic Overview, http://www.webmd.com/digestive-disorders/tc/probiotics-topic-overview, 2013-05-21.
  12. ^ Proviva. Vad är probiotika, 2013-05-21
  13. ^ Probiotics, not so friendly after all?”. The Times. Published at 12:00AM, November 10 2008. http://www.thetimes.co.uk/tto/health/article1788597.ece. Läst 21 maj 2013. 
  14. ^ Bee, Peta. ”So-called 'friendly' bacteria may be dangerous, according to new research - so which should you be taking?”. http://www.dailymail.co.uk/health/article-510978/So-called-friendly-bacteria-dangerous-according-new-research--taking.html. Läst 21 maj 2013.