Probiotika

En dryck som innehåller probiotika.

Probiotika eller mikrobiska preparationer är kost eller kosttillskott med levande bakterier som påstås vara gynnsamma för hälsan. Inom vissa tänkta medicinska användningsområden har man kunnat visa på viss effekt men vid andra sjukdomar har effekten varit otillräcklig för att motivera behandlingsmetoden eller inte alls gått att påvisa.

Definition

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) definierar probiotika som "levande mikroorganismer som, när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt".

Förekomst

Probiotika tillsätts och förekommer således i vissa mjölkprodukter, syrade grönsaker (som surkål), kombucha och kefir. Probiotiska bakteriekulturer förekommer även som kosttillskott.

Användning inom sjukvården

Probiotika har använts inom sjukvården för att minska risken för diarré, gas, och tarmkramper orsakade av antibiotika. Men enligt en omfattande studie gjord 2013 i Storbritannien saknar probiotikan effekt på den allvarligaste sortens antibiotika-framkallade diarréer. Hypotesen har annars varit att antibiotikan dödar "nyttiga" bakterier tillsammans med de bakterier som orsakar sjukdom. En minskning av nyttiga bakterier kan leda till problem med matsmältningen, men genom att äta probiotika har man antagit att de förlorade nyttiga bakterierna ersätts, vilket i så fall skulle kunna förhindra diarré.

Flera studiers brist på påvisad tydlig effekt har gjort att användningen av probiotika minskat eller upphört inom delar av vården.

Forskning

Det finns inga godkända hälsopåståenden för probiotika och därför får termen probiotika inte användas vid försäljning av livsmedel enligt Livsmedelsverket. Det beror på att det saknas evidens för probiotikas effektivitet.

En föreslagen mekanism för hur probiotika verkar är att de probiotiska bakterierna fäster på slemhinnan i tarmen och genom att ta upp ett möjligt bindningsställe försvårar de för andra bakterier att fästa på tarmslemhinnan. Dessutom konkurrerar bakterierna om den tillgängliga näringen.

Vissa stammar av probiotika kan sänka kolesterolnivån i blodet. Troligen sker det framför allt genom att bakterierna bryter ned gallsalter i tarmen vilket stör det enterohepatiska kretsloppet. Vissa bakteriearter som kan bryta ned laktos kan vara behjälpliga för laktosintoleranta personer. Det finns ett antal metastudier i vetenskapliga publikationer som visat att probiotika kan motverka irritabel tarm (IBS) och andra tarmproblem, eksem men ej andra allergier och kronisk förstoppning.

I alla de fall som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har föreslagit som hälsopåståenden är de vetenskapliga bevisen fortfarande otillräckliga för att bevisa ett orsakssamband mellan konsumtion av probiotiska livsmedel och någon hälsofördel. Det finns ingen vetenskaplig grund för att extrapolera effekten av en testad stam till en otestad.

Allergier

Det finns begränsade bevis av låg kvalitet som tyder på att probiotika är användbart för behandling av personer med mjölkallergi. En översikt från 2015 fann lågkvalitativa bevis för att probiotika som administrerades direkt till barn med eksem eller till barn vars mödrar använde probiotika under den sista trimestern av graviditeten och amningen hade en lägre risk att utveckla eksem.

Irritabel tarm-syndrom

Probiotika undersöks för sin potentiella effekt på irritabel tarm, även om det fortfarande råder osäkerhet om vilken typ av probiotika som fungerar bäst och hur stor den eventuella effekten är.

Nekrotiserande enterokolit

Flera kliniska studier stöder probiotikans förmåga att minska risken för nekrotiserande enterokolit och dödlighet hos för tidigt födda barn. En metaanalys visade att probiotika minskade dessa risker med mer än 50 % jämfört med kontrollgruppen, men det behövs fler, stora och högkvalitativa studier för att ge underlag för policy och praxis.

Säkerhet

Probiotika består vanligen av bakterier, som finns i till exempel fermenterade livsmedel och kultiverade mjölkprodukter. De flesta anses tolerera probiotika väl. Fler studier krävs för att påvisa om probiotika är säkert för barn, pensionärer och de med ett svagt immunsystem.

Det finns dock forskning som påvisar att många probiotika är ineffektiva och att vissa även kan orsaka skada. Vissa forskare menar att prebiotika hellre borde användas.