Kefir

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kefirkorn.
Kefirberedning

Kefir är en form av kulturmjölk som tillverkas med hjälp av kefirkorn eller kefirgryn som tillsättes i mjölk och sedan silas ifrån och återanvänds vid nästa kefirtillverkning.[1]

Det finns många olika typer av mikroorganismer som används till kefir, men bakterien Lactobacillus acidophilus och jästsvampen Saccharomyces kefir är vanliga. Kefir har en jästaktig smak och är mest populär i Östeuropa. Kefir går att tillverka av nästan alla slags mjölksorter såsom exempelvis getmjölk, komjölk, hästmjölk, sojamjölk och kokosmjölk.

Kefir innehåller rikligt med laktobaciller som bidrar till en sund och hälsosam tarmflora.

Vassla från kefir är utmärkt att starta surdeg eller surkål med och hjälper till så att syrajäsningen kommer igång redan efter några timmar. Kefirgrynen kallas även tibetansk svamp eller kefirsvamp.

Egentillverkad kefir[redigera | redigera wikitext]

När man tillverkar kefir själv hemma så är det viktigt att veta att grynen kan bli förstörda vid långvarig kontakt med metall, så plast, glas eller träredskap bör användas. Den färdiga kefiren ska ej heller förvaras i metallkärl. Den färdiga kefiren är mycket hållbar och kan användas som konserveringsmedium för färskost och liknande, i stället för saltlag. Man byter då till nytt kefirvatten cirka en gång i veckan.

Det går även att syra fruktsafter och teer till kefirdrycker, men till detta behövs en speciell sorts kefirgryn som kallas för vattenkefirgryn. Det är samma sorts gryn till mjölkkefir och vattenkefir. Grynen behöver några dagar till att ställa om sig och är känsliga under den tiden. Det går att köpa båda sorterna. De gryn som producerar vattenkefir ser genomskinliga ut i stället för mjölkvita. Efter en omställning kan det dröja innan den växer i storlek och kan delas igen, därför är det bättre att behålla produktionen antingen som vattenkefir eller mjölkkefir under längre tid.

Kefir i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Arla lanserade sin Kefir år 1978.[2] I Sverige används mjölk med en treprocentig fetthalt vid tillverkning av Kefir, det vill säga samma fetthalt som vid tillverkning av filmjölk.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”kefir”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kefir. Läst 23 november 2015. 
  2. ^ ”Gissa året”. Arla. http://www.arla.se/evenemang/arlakadabra/gissa-aret/gissa-aret---maj/. Läst 23 november 2015.