Programvarupatent
Mjukvarupatent (även programvarupatent och IT-patent) är patent som omfattar datorprogram, algoritmer, affärsmetoder och liknande.[källa behövs]
Foundation of a Free Information Infrastructure (FFII) föreslår att programvarupatent bör definieras som "patent på något som utförs av en dator med hjälp av ett datorprogram".[1]
Programvarupatent i betydelsen IT-implementerade affärsmetoder är tillåtet i bland annat USA, men formellt inte tillåtet i Europa, men andra former av programvarupatent beviljas regelmässigt av europeiska patentverket EPO med stöd av traditionell patentlagstifning.[förtydliga] Ett omdebatterat direktivförslag i EU föreslog [när?] att programvarupatent även i betydelsen affärsmetoder skulle tillåtas, men förkastades av EU-parlamentet.[källa behövs]
Direktivet om datorrelaterade uppfinningar
[redigera | redigera wikitext]Direktivet om datorrelaterade uppfinningar, även kallad mjukvarupatentsdirektivet i lite lättare språk har en stor betydelse för vad som ska få patenträtt eller inte för sina verk. Europaparlamentet avslog detta där sin mening att inom EU:s beslutande organ verkar för att databehandling inte uppfattas som tillhörande ett teknikområde i patenträttslig mening och att innovationer på databehandlingsområdet inte uppfattas som uppfinningar i patenträttslig mening. [2]
Kritik
[redigera | redigera wikitext]En vanlig invändning mot mjukvarupatentsdirektivet är att det avser triviala uppfinningar: en uppfinning som många människor med enkelhet kan utveckla oberoende av varandra bör inte kunna patenteras, eftersom detta kan hindra utvecklingen. Olika länder har olika sätt att hantera frågan.
Jurisdiktioner
[redigera | redigera wikitext]Sydkorea
[redigera | redigera wikitext]I Sydkorea, anses programvara sökbart för patent och det har utfärdats många patent riktade emot "datorprogram".[3] År 2006, äventyrades Microsofts försäljning av deras "Office" program till följd av eventuellt patentintrång.[4]
Tyskland
[redigera | redigera wikitext]I april 2013, antog det tyska parlamentet en enad motion "mot den växande trenden av patentverk som godkänner patent på programvara."[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Av de svenska politiska partierna så är Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Moderata samlingspartiet för tillåtna mjukvarupatent medan övriga partier röstade mot mjukvarupatent i Europaparlamentet. I Sverige har Piratpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de Gröna röstat mot den ändring av den europeiska patentkonventionen som föreslagits för att tillåta mjukvarupatent.
Sydafrika
[redigera | redigera wikitext]I Sydafrika, är ett program för en dator ett undantag för ett godkännande som en patentbar uppfinning.[6]
Tidigt exempel på ett mjukvarupatent
[redigera | redigera wikitext]Den 21 maj 1962,kom en brittisk patentansökan med titeln "En dator Arrangeras för en automatisk lösning av linjärprogrammering[7] lämnades in. Uppfinningen gällde effektiv minneshantering för Simplexmetoden, och skulle kunna genomföras med enbart programvara. Patentet beviljades den 17 augusti 1966 och verkar vara en av de första mjukvarupatenten[8].
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”The Gauss Project”. http://www.ffii.se/erik/EPIP/img8.html. Läst 23 september 2013.
- ^ http://www.riksdagen.se%2Fsv%2Fledamoter-partier%2FHitta-ledamot%2FLedamoter%2FFridolin-Gustav-0238588409223%2F&ei=qOM-Uv3MFerw4gSQ-oGQCg&usg=AFQjCNFtq3XeXBwArMOB-c9CyyGsR6McAg Arkiverad 20 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine., Gustav Fridolin, (2004): Sveriges Riksdag, Skriftliga frågor, behandling av direktivet om datorrelaterade uppfinningar. (2013-09-22).
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2013. https://web.archive.org/web/20130926215328/http://www.epo.org/searching/asian/korea/faq.html#. Läst 22 september 2013.
- ^ http://news.cnet.com/8301-10784_3-6138379-7.html
- ^ http://www.ip-watch.org/2013/04/22/german-parliament-sends-message-stop-granting-software-patents/
- ^ ((http://en.wikipedia.org/wiki/software%20patent)), Fotnot 24.
- ^ http://worldwide.espacenet.com/publicationDetails/biblio?CC=GB&NR=1039141&KC=&FT=E&locale=en_EP 2011-09-15
- ^ http://www2.warwick.ac.uk/fac/soc/law/elj/jilt/2003_1/kretschmer/ 2011-09-15