Punsch

Flaggpunsch.

Punsch är en söt spritdryck baserad på arrak som förekommer i stort sett endast i Sverige.

Arrakskryddans ursprung är ostindiskt, och punsch har en alkoholhalt kring 25 volymprocent samt innehåller ungefär 30 % socker.

Ordet

Det är oklart varifrån ordet punsch kommer. En teori är från puncheons, de träfat arraken fraktades i, eller från det engelska ordet punch, som betyder varm toddy eller bål. Det mest vedertagna idag lär vara från hindis ord för fem, pantj, och anspelar på de fem ingredienser som punschen ursprungligen hade: arrak, socker, citronsaft, vatten och te.

Historia

Punsch introducerades i Sverige efter Ostindiska kompaniet första oktroj 1731–1746 då denna importerade arrak från Java. Första gången punschen beskrivs i litteraturen är på finländsk mark i samband med ett slädparti ut till en herrgård i Pikis vintern 1748, där generalguvernör Gustaf Fredrik von Rosen stod som värd. Händelsen är som så många andra från denna tid beskriven av amiral Carl Tersmeden. Den som vid den här tiden beställde punsch på krog fick då ange vilken blandning av de fem ingredienserna man vill ha. Särskilt fin anses den punsch vara som rullats, det vill säga förvarats på tunna under en längre skeppstransport. Under 1800-talet dracks punsch flitigt som avec, vilket då gav namn åt inglasade verandor, så kallade punschverandor. Idag är punschdrickandet kanske mest utbrett inom studentkulturen.

I Carl Michael Bellmans sånger kallas punschen rack på grund av att det ingår arrak i punsch.

Serveringstemperatur

När punschen kom till Sverige dracks den oftast varm precis som andra spritdrycker under 1700-talet. Vanan att dricka spritdrycker varma lever kvar i bruket att dricka varm punsch till ärtsoppa. Det var först i mitten av 1800-talet man började dricka den kall, där Johan Cederlunds firma blev den första att erbjuda en fabriksbryggd punsch på flaska. Kall punsch är vanligt förekommande som avec inte minst i studentlivet. Det finns ett flertal dryckesvisor som är särskilt tillägnade punschen. Punschen serveras traditionellt i glas- eller silvermugg med öra oavsett om den dricks varm eller kall. Kyld punsch serveras ofta med dryckeskärlet på en bädd av is men sällan med isbitar i punschen.

Kända punschsånger

Precis som många andra drycker finns det gott om sånger skrivna till punschens ära t.ex.:

• Punschen kommer (sjungs medan punschen serveras; melodi: valsen från Glada änkan)
• Svensk punschsång (Text: Troligtvis Edvard Blom (farfarsfarbror till Edward Blom) melodi: Frihet bor i Norden, Gunnar Wennerberg)
• Varför är där ingen is till punschen? (Povel Ramel) Sången var en reaktion mot sekelskiftesromantiken, varpå Povel skrev texten om "Herr Patrik" som ondgör sig över att det inte finns någon is till hans punsch efter en "sju-åtta rätters 'luns'", allt medan pigan fryser i sin kammare; smeden är döende efter att en försupen tandläkare felbehandlat honom; och iskarlen – som avslöjas har avlidit i kolera – har lämnat efter sig änka och svältande barn.

Punsch formationer

Vid artonhundratalet slår punschen stort bland studenter, och i med det börjas det beställas in olika formationer på punschen, som får olika fyndiga smeknamn. (Men det är inte omöjligt att hitta nyare formationer på punschen idag bland studenter och tillställningar)

Kyrka

Två hellitrar tillsammans och två halvlitrar bakom dem.

Katedral

En helliter i mitten och runt om den sex halvlitrar.

Hednahus

En hink fyld med punschhalvor.

Avgudahus / -tempel

Fyra stora på sidorna och fyra små i mitten. Eller fyra hellitrar i mitten och fyra halvor på sidorna.

Ett urval punschmärken

Kungliga Livgardet till hästs favoritpunsch. I täten för truppen: Prins Carl

Studentpunsch, etikett från 1800-talet

• Carlshamns Flaggpunsch
• Cederlund Caloric
• Facile Punsch
• Faxes svarta (egentligen Faxes Gamla)
• Grönsteds Blå
• Helmi arrakkipunssi (helmi betyder pärla, finskt punschmärke)
• Kalmarnation Punsch
• Lundapunsch
• Platins
• Rommehed Punsch
• Roslagspunsch
• Selterpunsch (Punsch med ett lätt saltinslag, enligt traditionen skapad på grund av att någon vid något tillfälle fick använda brackvatten från Östersjön i samband med tillverkningen)
• Trosapunsch
• Uppsalapunsch
• Wilhelm von Brauns Punsch
• Original AR

Källor

• Punsch i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Punsch från Spritmuseum
• Punschen kommer - allt om svensk punsch från receptfavoriter.se

Externa länkar

• Punschen kommer - från Indien!? ur tidningen Wermlandus nr 3 1996, Värmlands nation, Uppsala
• Punschens historia berättad av Edward Blom i TV8
• Punschsånger från KTH