Rödklöver

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rödklöver
Status i världen: Livskraftig (lc)
Trifolium pratense - Keila2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteKlöversläktet
Trifolium
ArtRödklöver
T. pratense
Vetenskapligt namn
§ Trifolium pratense
AuktorL., 1753
Varieteter

Trifolium baeticum Boiss.
Trifolium sativum (Schreb.) Crome
Trifolium sativum ssp. praecox Bobrov

Synonymer

Trifolium borysthenicum Gruner
Trifolium bracteatum Schousb.
Trifolium lenkoranicum (Grossh.) Roskov
Trifolium pratense var. lenkoranicum Grossh.
Trifolium ukrainicum Opperman


Cleaned-Illustration Trifolium pratense.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Rödklöver (Trifolium pratense L.) är en flerårig ört.

Den är state flower i Vermont, USA.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Stjälken är rak och kan bli upp till fem dm hög. Den har tredelade blad och har oftast ljusare fläckar på småbladen. Blomhuvudena är runda med rödrosa eller ibland vit färg. De sitter oftast ensamma, men kan förekomma två och två.

Rödklöver blommar mellan juni och augusti.[1]

Importerat rödklöverfrö har ofta varit orent. Därför har närliggande arter rotats i närheten av den rena rödklövern. Dessa arter har bildat hybrider, som i sin tur beblandat sig med varandra. Detta har medfört att rödklöver finns i många varianter med snarlika utseende, svåra att särskilja.

Skogsklöver
Alpklöver

Förväxlingsarter[redigera | redigera wikitext]

  • Skogsklöver, Trifolium medium L., 1759, 1761. Särskiljande drag är att den sprids med utlöpare, och därför förekommer i stora bestånd. Dess stjälk är krokig, och blomhuvudena skaftade. Stiplerna är smalare än hos rödklöver.
  • Alpklöver, Trifolium alpestre L., 1763 är sällsynt. Särskiljande drag är foder med tjugo nerver, smala småblad och oftast ogrenad stjälk.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Rödklöver odlas i hela Götaland och Svealand.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Rödklöver växer på åkrar, ängar, stränder och i skogar. Jordmånen bör vara pH = 6,6 … 7,6.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

I jordbruket har i Sverige rödklöver odlats som vallväxt sedan mitten på 1700-talet; mer allmänt sedan mitten på 1800-talet.

Numera skördas den och ensileras innan den blommar, vilket illa drabbat bl a klöverhumlan (Bombus distinguendus).

Rödklöver är den mest odlade ärtväxten i Sverige.[3]

År 2010 odlades 905 hektar rödklöver ekologiskt i Sverige.

Färska blommor och småskurna blad kan användas i sallader. Den välsmakande nektarn kan sugas ut från blomman.

Blommorna kan torkas och malas till mjöl. Detta har enligt Carl von Linné varit vanligt på Irland under nödår.

Odla rödklöver[redigera | redigera wikitext]

Trifolium pratense - Keila.jpg

Det finns flera sorters rödklöver med olika utvecklingskurvor. Skillnaden ser man på blomningstiden. Det finns sena, medelsena och tidiga sorter. Men rödklövern överlever sällan mer än två till tre år i skördesystemet. Den drabbas även lätt för olika sjukdomar som rotröta och klöverröta. Timotej och rödklövern ska man helst odla tillsammans då de har liknande tillväxtrytm med stor tillväxt på våren och svagare återväxt. Genom att använda rödklöver i vallen så ökar proteininnehållet med hjälp av biologisk kvävefixering. Det är ett lönsamt sätt att öka proteininnehållet i djurfoder.

Rödklövern ställer inte så stora krav på jordmånen, men man bör undvika de torraste odlingslägena. Trots att rödklövern har en djup pålrot är det viktigt med bra vattenförsörjning när det börjar att blomma ut.

I södra Götaland fungerar tidiga sorter bra medan medelsena och sena sorter är bäst i de mellersta och norra delarna av Sverige där växtsäsongen är lite kortare.[3]

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Harapopå Karleby,
Gamla Karleby
[4] Namnet avser själva blomhuvudet och används även för vitklöver
Mjölontuppor Dalarna [5]
Rödväpling

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rödklöver”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kukkakasvit/rodklover-sv. Läst 7 maj 2015. 
  2. ^ ”Den virtuella floran”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html. Läst 7 maj 2015. 
  3. ^ [a b] ”Odling av Rödklöver”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/vall/vallarter/rodklover.4.38653d251424e048bcd51b.html. Läst 7 maj 2015. 
  4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1] sida 244
  5. ^ Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran, Rödklöver [2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]