Rödklöver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rödklöver
Cleaned-Illustration Trifolium pratense.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Släkte Klöversläktet
Trifolium
Art Rödklöver
T. pratense
Vetenskapligt namn
§ Trifolium pratense
Auktor L., 1753
Varieteter
  • Amerikansk rödklöver (T. p. var. americanum)
  • Foderrödklöver (T. p. var. sativum)
  • Strandrödklöver (T. p. var. maritimum)
  • Ängsrödklöver (T. p. var. pratense)
Hitta fler artiklar om växter med


Rödklöver (Trifolium pratense) är en flerårig ört där stjälken är rak och kan bli upp till fem decimeter hög. Den har tredelade blad och har oftast ljusare fläckar på småbladen. Blomhuvudena är runda med rödrosa eller ibland vit färg och sitter oftast ensamma eller två och två. Rödklövern blommar mellan juni och augusti.[1]

Rödklöver växer på åkrar, ängar, stränder och i skogar. I jordbruket har rödklöver sedan lång tid allmänt odlats som vallväxt. Numera skördas och ensileras den dock innan den blommar, vilket drabbar bl a klöverhumlan. Blommorna kan sen torkas och malas ned till mjöl.

Carl von Linné gav rödklövern dess vetenskapliga namn 1753. Trifolium betyder "tre blad" och pratense kommer från latinets pratum (äng) som står för "som växer på ängar".[2]

Rödklöver odlas i hela Götaland och Svealand. År 2010 odlades 905 hektar ekologisk rödklöver i Sverige. Rödklöver är den mest odlade baljväxten i Sverige.[3]

Odla rödklöver[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika sorters rödklöver som har olika utvecklingskurvor. Skillnaden ser man på blomningstiden. Det finns sena, medelsena och tidiga sorter. Men rödklövern överlever sällan mer än två till tre år i skördesystemet. Den drabbas även lätt för olika sjukdomar som rotröta och klöverröta. Timotej och rödklövern ska man helst odla tillsammans då dom har liknande tillväxtrytm med stor tillväxt på våren och svagare återväxt. Genom att använda rödklöver i vallen så ökar proteininnehållet med hjälp av biologisk kvävefixering. Det är ett lönsamt sätt att öka proteininnehållet i djurfoder.

Rödklövern ställer inte så stora krav på jordmånen, men man bör undvika de torraste odlingslägena. Trots att rödklövern har en djup pålrot är det viktigt med bra vattenförsörjning när det börjar att blomma ut.

I södra Götaland fungerar tidiga sorter bra medan medelsena och sena sorter är bäst i de mellersta och norra delarna av Sverige där växtsäsongen är lite kortare. [4]

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Harapopå (se huvudartikel) kallas själva blomhuvudet hos såväl rödklöver som vitklöver.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rödklöver”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kukkakasvit/rodklover-sv. Läst 7 maj 2015. 
  2. ^ ”Den virtuella floran”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html. Läst 7 maj 2015. 
  3. ^ ”Odling av Rödklöver”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/vall/vallarter/rodklover.4.38653d251424e048bcd51b.html. Läst 7 maj 2015. 
  4. ^ ”Odling av Rödklöver”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/vall/vallarter/rodklover.4.38653d251424e048bcd51b.html. Läst 7 maj 2015. 

Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]