Rödvingad skatgök

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rödvingad skatgök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Chestnut-winged Cuckoo in Singapore, Dec 2012, by William Lee.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteClamator
ArtRödvingad skatgök
C. coromandus
Vetenskapligt namn
§ Clamator coromandus
Auktor(Linné, 1766)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödvingad skatgök[2] (Clamator coromandus) är en asiatisk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad skatgök är en 38-46 meter lång, karakteristisk skatgök. Den adulta fågeln är glansigt svart ovan med spretig tofs, kastanjebruna vingar, smalt vitt band i nacken och svart, kilformad stjärt med vita spetsar. Undersidan är rostfärgad, mot undergumpen mörkgrå. Ungfåglar är sotfärgade med ett fjälligt utseende på vingfjädrarna. Den har ett flöjtlikt tvåtonigt läte som upprepas i serier med korta intervaller.[4]

Rödvingad skatgök i nationalparken Kraeng Krachan i Thailand.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad skatgök häckar från norra Indien och Nepal österut till södra och östra Kina samt Indokina, söderut till södra Myanmar. Vintertid ses den så långt söderut som till södra Indien och Sri Lanka samt Stora Sundaöarna. Tillfälligt har den påträffats i Japan och Palau.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad skatgök lever av stora insekter, främst fjärilslarver, skalbaggar, bönsyrsor, myror och stora hopprätvingar, men även spindlar och små frukter. Den häckar under regnperioden, i Indien från april till augusti, i Bangladesh maj till augusti och i Myanmar mars till maj. Liksom många andra gökar är den en boparasit som huvudsakligen lägger ägg i bon tillhörande Garrulax-fnittertrastar, främst halsbandsfnittertrast och kragfnittertrast.[5][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Clamator coromandus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Washington DC & Barcelona: Smithsonian Institution and Lynx Edicions. Sid. 225. 
  5. ^ Payne, R. & Kirwan, G.M. (2018). Chestnut-winged Cuckoo (Clamator coromandus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54787 27 december 2018).
  6. ^ Baker, E. C. S. (1923). ”Cuckoos' eggs and evolution.”. Proc. Zool. Soc. Lond.: sid. 277–294. https://archive.org/stream/proceedingsofzoo1923121481zool#page/n347/mode/1up. 
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, Vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]