Realgar
Realgar | |
Kategori | Sulfidmineral |
---|---|
Strunz klassificering | 02.FA.15a |
Kemisk formel | As4S4 eller AsS |
Färg | Röd till gulorange, i polerat snitt, ljusgrå, med rikligt av gula till röda interna reflektioner |
Förekomstsätt | Prismatiska tvärstrimmiga kristaller, mer allmänt massiv, grovt till fint granulat eller som avlagringar |
Kristallstruktur | Monoklinskt prismatiskt |
Tvillingbildning | Kontakttvillingar på {100} |
Spaltning | God på {010}, mindre på {101},{100},{120} och {110} |
Hållbarhet | Sektil, något spröd |
Hårdhet (Mohs) | 1,5 - 2 |
Glans | Hartsartad till fet |
Ljusbrytning | Biaxial (-) |
Dubbelbrytning | δ=0,166 |
Dispersion | r > v, mycket stark |
Pleokroism | Nästan färglös till svagt guldgul |
Transparens | Transparent |
Streckfärg | Rödorange till röd |
Specifik vikt | 3,56 |
Smältpunkt | 320 °C |
Övrigt | Söderfaller vid lång exponering för ljus till ett pulver som består av pararealgar eller arsenolit |
Realgar, arsenik(II)sulfid, As4S4, är ett arseniksulfidmineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på arabiska. Det användes troligen (tillsammans med kaliumnitrat och råolja) i grekisk eld, antikens fruktade brandstridsmedel.
Egenskaper
Realgar finns dels som mineral, dels framställd syntetiskt. Naturlig realgar förekommer i form av röda, inte särskilt hårda, fettglänsande kristaller, som vid repning ger pomeransgult streck.
Konstgjort realgar framställs genom sublimering av en blandning av arsenik och svavel som bildar en mörkröd, brunröd eller gulröd genomskinlig eller ogenomskinlig massa, som smälter lätt och har ett mussligt brott.
Förekomst
Förekomster är kända särskilt i Ungern, Tjeckien, Schweiz, Sachsen, Japan och flera ställen i USA.
Användning
Svavelarsenikfärger användes som pigment i svenskt inredningsmåleri under 15-, 16- och 1700-talen men var aldrig särskilt vanliga. De gick under namnet auripigment eller operment, och samma eller besläktade pigment kunde också kallas ryssgult.[1]
Realgar, orpiment och arsenikkis ger nästan alla världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer.
Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av vitlök (arsenikväte) och svavelsyrlighet. Det är mycket giftigt och användes förr tillsammans med släckt kalk för avhåring av get- och fårskinn till handsskinn samt för framställning av fyrverkeripjäser.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 296