Arsenik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arsenik
Nummer
33
Tecken
As
Grupp
15
Period
4
Block
p
P

As

Sb
GermaniumArsenikSelen
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Halvmetall
Relativ atommassa 74,92160(2) u
Utseende metalliskt grå
Fysikaliska egenskaper
Densitet 5727 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 1090 K (817 °C under tryck)
Kokpunkt 887 K (613 °C) (sublimerar)
Molvolym 12,95 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 369,9 kJ/mol
Ångbildningsvärme 34,76 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 115 (114) pm
Kovalent radie 119 pm
van der Waalsradie 185 pm
1:a jonisationspotential 947 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1798 kJ/mol
3:e jonisationspotential 2735 kJ/mol
4:e jonisationspotential 4837 kJ/mol
5:e jonisationspotential 6043 kJ/mol
6:e jonisationspotential 12310 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Ar] 3d10 4s2 4p3
e per skal 2, 8, 18, 5
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd ±3, 5 (svagt sur)
Elektronegativitet 2,18 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur rombohedral
Elektrisk konduktivitet 3,45·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 3,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Arsenikisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
75As 100 % 75As, stabil isotop med 42 neutroner
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Arsenik (latinskt namn, arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Arsenik har många allotropa former, de flesta har olika färger. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel. Arsenik användes också flitigt inom tryckimpregnering av trä, och även i glasindustrin för att kunna skilja glasets luftbubblor så att man får ett rent och prydligt glas men används även i dagens industri men i mindre skala (till exempel gamla fönsterrutor, kristallglas och prismakristallkronor) men har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.

Den även giftiga kemiska föreningen arseniktrioxid kallas ofta "vit arsenik".

Arsenik från jordskorpan urlakas i dricksvattnet, vid till exempel risodling tas detta upp vilket gör att arsenik kan hittas i vissa livsmedelsprodukter, exempelvis ris.

En undersökningsmetod som används för att upptäcka arsenik är att framkalla en arsenikspegel.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningar av arsenik ha varit kända sedan mycket lång tid och namnet arsenik kommer från det grekiska arsenikon, vilket stod för oripiment, som är en form av arseniksulfid. Ämnet anses ha upptäckts av Albertus Magnus omkring år 1250. Den svenska kemisten Georg Brandt betecknade år 1733 arsenik som en halvmetall, medan Lavoisier ansåg arsenik var ett metalliskt grundämne. [2]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Arsenik finns bundet i vissa mineral som till exempel arsenikkis och realgar men förekommer även i malmer med guld, silver, koppar och zink och kan spridas vid brytning av dessa. Spår av arsenik kan hittas i vatten och cigarettrök [3] liksom i rök från kol och olja.[4]

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Arseniken framställs dels av gedigen arsenik genom sublimering, dels genom upphettning av arsenikkis eller arsenikjärn varvid arseniken förångas och kan kondenseras. Vidare utvinns arsenik som biprodukt vid flera olika metallurgiska processer.[5]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Arseniktrioxid ingår som aktiv beståndsdel i ett godkänt läkemedel mot en sällsynt form av leukemi. Läkemedlet är centralt godkänt av det Europeiska läkemedelsverket och EU-kommissionen.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tom Moll. "Lärobok i kemi för realgymnasiet" (s. 194), Projekt Runeberg. Åtkomst 28 augusti 2015.
  2. ^ Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
  3. ^ ”Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren, rapport 5882”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5882-1.pdf. Läst 2011-11-16. 
  4. ^ ”Arsenik”. Arbets- och miljömedicin, Uppsala. http://www.ammuppsala.se/arsenik. Läst 2009-11-25. 
  5. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  6. ^ ”Trisenox”. EMA. http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/medicines/human/medicines/000388/human_med_001107.jsp&mid=WC0b01ac058001d124. Läst 2016-01-23. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa Länkar[redigera | redigera wikitext]