Realgar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Realgar
Realgar-229713.jpg
KategoriSulfidmineral
Strunz klassificering02.FA.15a
Kemisk formelAs4S4 eller AsS
FärgRöd till gulorange, i polerat snitt, ljusgrå, med rikligt av gula till röda interna reflektioner
FörekomstsättPrismatiska tvärstrimmiga kristaller, mer allmänt massiv, grovt till fint granulat eller som avlagringar
KristallsystemMonoklinskt prismatiskt
TvillingbildningKontakttvillingar på {100}
SpaltningGod på {010}, mindre på {101},{100},{120} och {110}
HållbarhetSektil, något spröd
Hårdhet (Mohs)1,5 - 2
GlansHartsartad till fet
LjusbrytningBiaxial (-)
Dubbelbrytningδ=0,166
Dispersionr > v, mycket stark
PleokroismNästan färglös till svagt guldgul
TransparensTransparent
StreckfärgRödorange till röd
Specifik vikt3,56
Smältpunkt320 °C
ÖvrigtSöderfaller vid lång exponering för ljus till ett pulver som består av pararealgar eller arsenolit

Realgar, arsenik(II)sulfid, As4S4, är ett arseniksulfidmineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på arabiska. Det användes troligen (tillsammans med kaliumnitrat och råolja) i grekisk eld, antikens fruktade brandstridsmedel.

Realgar tillhör det monoklina kristallsystemet.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Realgar finns dels som mineral, dels framställd syntetiskt. Naturlig realgar förekommer i form av röda, inte särskilt hårda, fettglänsande kristaller, som vid repning ger pomeransgult streck.

Konstgjort realgar framställs genom sublimering av en blandning av arsenik och svavel som bildar en mörkröd, brunröd eller gulröd genomskinlig eller ogenomskinlig massa, som smälter lätt och har ett mussligt brott.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Förekomster är kända särskilt i Ungern, Tjeckien, Schweiz, Sachsen, Japan och flera ställen i USA.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Svavelarsenikfärger användes som pigment i svenskt inredningsmåleri under 15-, 16- och 1700-talen men var aldrig särskilt vanliga. De gick under namnet auripigment eller operment, och samma eller besläktade pigment kunde också kallas ryssgult.[1]

Realgar, orpiment och arsenikkis ger nästan alla världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer.

Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av vitlök (arsenikväte) och svavelsyrlighet. Det är mycket giftigt och användes förr tillsammans med släckt kalk för avhåring av get- och fårskinn till handsskinn samt för framställning av fyrverkeripjäser.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 296