Auripigment

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Auripigment
Orpiment-113307.jpg
Auripigment (gult).
Kategori Mineral
Kemisk formel As2S3
Färg gul, orangegul eller brun.
Kristallsystem Monoklint
Spaltning Perfekt, böjbara blad
Brott inget
Hårdhet (Mohs) 1,5-2
Glans Pärlemorartad på spaltblad
Streckfärg blekgult
Densitet 3,5
Referenser [1][2]

Auripigment även kallat orpiment[2] eller operment[3] är ett malmmineral som innehåller grundämnerna arsenik och svavel.[1] Namnet auripigment kommer från latinets auripigmentum, av orden aurum som betyder guld och pigmentum som betyder färgämne.[2] Auripigment kan bildas genom nedbrytning av till exempel realgar och andra mineral som innehåller arsenik. Det kan också bildas i vulkaniska områden kring heta källor och fumaroler. Man kan även hitta auripigment i andra lågtempererade hydrotermala miljöer. Man kan hitta det som pulverformigt, massivt eller i bladiga kristaller.[1]

Auripigment användes som pigment i svenskt inredningsmåleri under 15-, 16- och 1700-talen men var aldrig särskilt vanligt. Samma eller besläktade pigment kunde också kallas ryssgult och en mer rödaktig variant kan kallas realgar som ursprungsmineralet. [1][3] I den internationella pigmentdatabasen Colour Index har svavelarsenikpigmenten beteckningen PY39 och nummer C.I. 77085 och 77086.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 89 (och 7). ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  2. ^ [a b c] http://www.ne.se/auripigment - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 26nov 2013
  3. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 296 
  4. ^ ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Yellow, PY”. Art is Creation. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306095313/http://artiscreation.com/. Läst 1 april 2016.