Reformator
En reformator, latin förbättrare, förnyare (jämför reform), är en person som initierade någon av de protestantiska rörelser som bröt med den romersk-katolska kyrkan under reformationen, eller formade någon av de reformatoriska kyrkofamiljerna.
Några kända reformatorer
- Pierre Valdes - Frankrike och Italien (1140-1218), namngivare åt valdenserna
- Jan Hus - Tjeckien (1371-1415), namngivare åt husiterna
- Johannes Oecolampadius - Basel (1482-1531)
- Martin Luther - Sachsen (1483-1546), namngivare åt lutherdomen
- Huldrych Zwingli - Zürich (1484-1531)
- Paul Speratus - Västpreussen (1484-1551 el. 1554
- Balthasar Hubmaier - Tysk-romerska riket (1485-1528), den förste anabaptisten
- Johannes Bugenhagen - Pommern och Braunschweig-Wolfenbüttel (1485-1558)
- Thomas Cranmer - England (1489-1556), formgivare av anglikanismens gudstjänstliv
- Kaspar Schwenckfeld - Tysk-romerska riket (1489-1561), namngivare åt schwenckfeldianismen
- Martin Bucer - Strasbourg och England (1491-1551)
- Philipp Melanchthon - Sachsen (1494-1560)
- Hans Tausen - Danmark (1494-1561)
- Andreas Osiander - Brandenburg (1498-1552)
- Sebastian Franck - Tysk-romerska riket (1499-1542), föregångare till kväkarna
- Peter Martyr Vermigli - Italien och England (1499-1562)
- Michael Agricola - Finland (1507-1557)
- Jean Calvin - Frankrike och Geneve (1509-1564), namngivare åt calvinismen
- John Knox - Skottland (1514-1572)
- John Jewel - England (1522-1571)
- Fausto Sozzini - Polen (1539-1604), namngivare åt socinianismen
- Richard Hooker - England (1554-1600), formgivare av anglikanismens lära
- John Smyth - England och Nederländerna (1570-1612), den förste baptisten
- George Fox - England (1624-1691), grundare av kväkarna
Sverige
- Olaus Petri (1493-1552)
- Laurentius Petri Nericius (1499-1573)
- Laurentius Andreæ (1470-1552)
- Erik Andersson (död 1563)
