Reidunn Laurén
| Reidunn Laurén | |
| Född | 11 augusti 1931 Östersunds församling i Jämtlands län, Sverige |
|---|---|
| Död | 15 augusti 2022 (91 år) Bromma distrikt i Stockholms län, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Jämtlands Gymnasium Wargentin Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Jurist |
| Befattning | |
| Sveriges biträdande justitieminister Regeringen Carl Bildt (1991–1994) | |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Föräldrar | Carl Svedberg Gith Svedbergh |
| Redigera Wikidata | |
Reidunn Märta Birgitta Laurén, född Svedbergh[1] 11 augusti 1931 i Östersunds församling i Jämtlands län,[2] död 15 augusti 2022 i Bromma distrikt i Stockholms län,[3] var en svensk jurist som var biträdande justitieminister (opolitisk) i Bildtregeringen 1991–1994. Hon var regeringsråd 1987 och 1990–1991, ordförande i Arbetsdomstolen 1987–1990 och kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm 1994–1997.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1950 studerade Laurén vid Uppsala universitet och avlade där 1954 juris kandidatexamen. Efter tingstjänstgöring 1962–1965 arbetade hon först vid en advokatbyrå i Östersund och anställdes 1967 vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Hon slog därefter in på domarbanan och blev fiskal vid Kammarrätten i Stockholm 1969, regeringsrättssekreterare 1972, tjänstgjorde som sekreterare i 1972 års skatteutredning 1972–1976, var föredragande i riksdagens socialutskott 1976–1978, sakkunnig i Arbetsmarknadsdepartementet 1978–1980, utnämndes till kammarrättsråd 1980 och var expeditionschef i Bostadsdepartementet 1980–1987. Reidunn Laurén utnämndes 1987 till regeringsråd men tillträdde samma år som ordförande i Arbetsdomstolen, vilket hon var till 1990 då hon åter blev regeringsråd.[4]
Vid regeringsskiftet 1991 blev Reidunn Laurén opolitisk biträdande justitieminister med ansvar för civilrättsliga och konstitutionella frågor i den nya borgerliga regeringen som satt 1991–1994. Därefter var hon kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm 1994–1997. Hon har också varit ordförande i styrelsen för Stiftelsen Sophiahemmet.[4]
Laurén avlade filosofie kandidatexamen i idéhistoria och teoretisk filosofi 2009.
År 2000 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Vem är hon
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2011).
- ^ ”Reidun Märta Birgitta Laurén”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907015434/https://www.ratsit.se/19310811-Reidun_Marta_Birgitta_Lauren_Bromma/XJVo_q2AYFGnNSQvxlnSf7WW_a5IMGnhkWuF405890I. Läst 7 september 2022.
- ^ [a b] Laurén, Reidunn i Vem är det 2001
- Födda 1931
- Avlidna 2022
- Kvinnor
- Personer från Östersund
- Svenska jurister under 1900-talet
- Sveriges biträdande justitieministrar
- Partilösa ministrar
- Justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)
- Kammarrättspresidenter i Stockholm
- Hedersledamöter vid Norrlands nation
- Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj
- Regeringen Carl Bildt
- Alumner från Uppsala universitet