Kammarrätten i Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kammarrätten i Stockholm
Kammarrätt
Kammarrättens byggnader på Riddarholmen: Gamla riksdagshuset och Hebbeska huset
Kammarrättens byggnader på Riddarholmen: Gamla riksdagshuset och Hebbeska huset
Land Sverige Sverige
Län Stockholm, Uppsala, Gotland, Västmanland.
Kansliort Stockholm
Inrättad 1695
Överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen
Förvaltningsrätter Stockholm, Uppsala
Kammarrättens domkrets samt de förvaltningsrätter vars domkretsar ingår.
Kammarrättens domkrets samt de förvaltningsrätter vars domkretsar ingår.
Officiell webbplats: http://www.kammarrattenistockholm.domstol.se/

Kammarrätten i Stockholm är en förvaltningsdomstol, en av fyra kammarrätter i Sverige. Kammarrätterna är normalt andra nivån i de allmänna förvaltningsdomstolarnas instansordning.

Kammarrätten i Stockholm prövar främst mål och ärenden från förvaltningsrätter och myndigheter inom kammarrättens domkretsGotlands, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län – där Förvaltningsrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Uppsala ligger. I många fall krävs att kammarrätten meddelar prövningstillstånd för att den ska ta upp ett mål till behandling.

Ett beslut eller en dom från kammarrätt kan vanligtvis överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Kammarrättens beslut och domar i egenskap av Migrationsöverdomstolen får dock inte överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Det samma gäller kammarrättens beslut och domar gällande så kallade PTS-mål.

Kammarrätten är sedan den 1 september 2009 inrymd i Gamla riksdagshuset och Hebbeska husetRiddarholmen i Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kammarrätten var från början en del av Kammarkollegiet som hanterade rikets räkenskaper. År 1695 beslutade kung Karl XI att bryta ut Kammarrätten från Kammarkollegiet.

Vid förvaltningsrättsreformen 1972 byggdes kammarrättsorganisationen ut genom att Kammarrätten i Göteborg infördes samt att två avdelningar från Kammarrätten i Stockholm flyttades till Sundsvall. Dessa två avdelningar bildade två år senare Kammarrätten i Sundsvall.

Organisatorisk indelning[redigera | redigera wikitext]

Kammarrättspresidenten är kammarrättens chef.

Kammarrätten i Stockholm är indelad i sex avdelningar. Chef för varje avdelning är en lagman som har titeln avdelningschef. Varje avdelning har även en biträdande avdelningschef som i regel är en så kallad vice ordförande vid kammarrätten. Huvudregeln är att målen (t.ex. skattemål) lottas lika på alla avdelningar, men i kammarrättens arbetsordning finns det specialregler gällande vissa typer av mål. S.k. PTS-mål förekommer endast på avdelning 1, medan skolmål endast förekommer på avdelning 5.

Migrationsöverdomstolen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Migrationsdomstol

Sedan 2006 är Kammarrätten i Stockholm även Migrationsöverdomstol och hanterar överklaganden i utlänningsmål från de förvaltningsrätter som är migrationsdomstolar, (förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Luleå och Malmö). Kammarrättens beslut i egenskap av Migrationsöverdomstol får inte överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Avdelning 1 på kammarrätten dömer i mål angående asyl och uppehållstillstånd medan avdelningarna 5–6 dömer i andra mål enligt utlänningslagen. Avdelning 1 är en så kallad prejudikatsavdelning och enligt kammarrättens arbetsordning är det i huvudsak avdelning 1 som skall döma i mål enligt både medborgarskaps- och utlänningslagen, om målet anses vara av vikt för rättstillämpningen. Det finns dock inget formellt hinder att övriga avdelningar dömer i ett sådant mål.

Kammarrättspresidenter[1][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kammarens jurister, Modéer & Häthén, 1995

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]