René Magritte
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Behöver även lite stilistisk puts. Synd på en så fin konstnär. (2017-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| René Magritte | |
 René Magritte, fotograferad av Lothar Wolleh | |
| Född | 21 november 1898 Lessines[1][2] |
|---|---|
| Död | 15 augusti 1967 (68 år) Schaerbeek[3] |
| Begravningsplats | Schaerbeeks kyrkogård |
| Make/maka | Georgette Berger (g. 1922–) |
| Konstnärskap | |
| Fält | måleri, skulptur |
| Utbildning | Kungliga Konstakademien i Bryssel |
| Rörelse | surrealism |
| Signatur | |
 | |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
René François Ghislain Magritte, född 21 november 1898 i Lessines, död 15 augusti 1967[4] i Bryssel, var en belgisk målare inom surrealismen och skulptör.
Biografi
René Magritte föddes den 21 november 1898 i Lessines i Belgien. Hans mål i hans karriär var att han ville att observatörens verklighetsuppfattning skulle bli överkänsliga om sin omgivning. Han blev känd för några tankeväckande målningar. Magritte hade en svår barndom eftersom hans mor försökte flera gånger ta livet av sig och för att slutligen lyckas när han var 13 år. Hon dog vid en flod och när hon hittades så hade hennes klänning kommit över hennes ansikte, och vissa[vilka?] säger även att René var där när hon hittades, något som berört men även inspirerat honom starkt i sin konst.
I sina tidiga verk (c:a 1920) hade Magritte tagit starka intryck av futurismen och kubismen. 1925 grundade han tillsammans med den belgiske poeten och collagekonstnären Édouard Messens tidskrifterna Oesophage och Marie som lanserade den belgiska surrealismen. Från och med det året, under inflytande av Giorgio de Chiricos visioner (som han blev bekant med året före[4]) som klargjorde för honom "poesins överlägsenhet över måleriet", utvecklade Magritte sin personliga stil. Denna utgjordes av litterära målningar med exakta bilder som inbegriper poetiska idéer, vilka antyder en mystisk och okänd närvaro, eller tilldragelse av mer än det som är synligt. Ett exempel är Den hotade mördaren (1926).
Magritte reste till Paris 1927 där han bodde i tre år och slog sig samman med andra surrealister innan han bosatte sig i Bryssel för återstoden av sitt liv. Magrittes "magiska realism" förändrades mycket litet under hans karriär, till exempel Bildernas opålitlighet (1928-1929) som är en strävan att bryta ned identiteten, Människans villkor I (1933) som ställer ett verkligt rumsdjup mot en målad illusion av djup (trompe l'œil), Hotfullt väder (1928) och Eldstegen I (1933), Slottet i Pyrenéerna (1959) och Storhetsvansinne (1961).
Det var inte förrän efter andra världskriget som Magrittes målningar blev allmänt kända. Den retrospektiva utställningen 1965 på Museum of Modern Art i New York samt efterföljande stora utställningar i London och Paris bekräftade bilden av honom som en av de mest betydande surrealistiska målarna. Magritte är representerad vid bland annat Moderna museet[5].
René Magritte avled 15 augusti 1967 av cancer i bukspottkörteln.
Eftermäle
Magrittes karakteristiska stil har utövat ett stort inflytande även på affischkonst, reklam och grafisk formgivning.
Referenser
- ^ RKDartists.[källa från Wikidata]
- ^ abART.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.magrittemuseum.be .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Johansson, Hans: René Magritte i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 19 januari 2017.
- ^ Moderna museet
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör René Magritte.- La Fondation Magritte (engelska)
- René Magritte på Museum of Modern Arts webbplats (engelska)
- Böcker av och om René Magritte på svenska bibliotek. Libris
