Republikens plats
 Republikens plats med Armeniens historiska museum och Armeniens nationalmuseum till vänster, regeringsbyggnaden till höger. I bakgrunden Jerevans TV-torn. | |
| Annat namn | Հանրապետության հրապարակ, Hanrapetut′yan hraparak |
|---|---|
| Anlagt | Byggstart 1926[1][2] Klart 1977 |
| Tidigare namn | Leninplatsen (1940–1990) |
| Läge | |
| Plats | Kentrondistriktet, Jerevan, Armenien Tunnelbanestation Republikens plats |
| Yta | 14.000 m² |
Republikens plats (armeniska: Հանրապետության հրապարակ, Hanrapetut′yan hraparak, lokalt kallad Hraparak, "stadstorget")[3][4] är ett torg i stadsdelen Kentron i Jerevan i Armenien. Gatorna vid torget heter Amirjangatan, Abovjangatan, Nalbandiangatan och Tigran Mets-avenyn.
Platsen består av två delar, en oval rondell och en trapetsformad sektion, med Jerevans sjungande fontäner, ett vatten- och musikspel. Vid torget ligger bland annat regeringsbyggnaden, Armeniens historiska museum och Armeniens nationalmuseum, Armenia Marriott Hotel Yerevan och utrikesministeriets samt transport- och kommunikationsministeriets tidigare byggnader. Platsen utformades ursprungligen av Alexander Tamanian 1924. De flesta byggnaderna vid platsen färdigställdes runt 1950-talet. Armeniens nationalmuseum blev klart 1977.
Republikens plats har beskrivits som Armeniens och stadens "viktigaste samlingsplats",[5] [6] och dess "arkitektoniska höjdpunkt".[7] Reseförfattaren Deirdre Holding menar att Republikens plats i Jerevan är "utan tvekan en av världens mest utsökta platser eller torg, som skapats under 1900-talet."[8]
Arkitektur[redigera | redigera wikitext]
Republikens plats består av två olika partier. Stenbeläggningen i mitten av platsens ovala del formar ett mönster tänkt likna en traditionell armenisk matta. På torgets trapetsformade del framför Armeniens historiska museum och Armeniens nationalmuseum finns en fontän med vatten- och musikspel.[1] Rosa, cremefärgad och gul tuff är det dominerande byggmaterialet i husen omkring torget.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Det har funnits ett centralt torg i århundraden på platsen där nuvarande Republikens plats ligger, men storleken har varierat.[9] Omfattande utgrävningar gjordes på platsen i samband med dess renovering 2013. Då påträffades bland annat ett äldre skikt från 1700-1800-talet.[10]
Utformningen av det nuvarande torget gjordes av Aleksandr Tamanjan i samband med att denne tog fram en ny stadsplan för Jerevan 1926. [11] Byggarbetet påbörjades samma år.[2][1]
Under Armeniens period inom Sovjetunionen kallades torget Leninplatsen (armeniska: Լենինի հրապարակ, Lenini hraparak; ryska: площадь Ленина ploshchad’ Lenina). Det stod en Leninstaty rest 1940 på torget, där det hölls militärparader 2-3 gånger varje år. Leninstatyn avlägsnades 1991 och platsen döptes om, inför Armeniens självständighetsdeklaration.[12]
Byggnader i urval[redigera | redigera wikitext]
| Byggnad | Historik och användning |
|---|---|
Regeringsbyggnad 1
|
Under Armeniens period inom Sovjetunionen var detta Folkkommissariatets hus.
Den nordvästra delen ritades av Aleksandr Tamanjan och byggdes 1926–1929. [1] Hans son Gevorg Tamanjan tog över konstruktionen av övriga delar av byggnaden 1938. [13] Huset färdigställdes 1941. |
| Armeniens historiska museum Armeniens nationalmuseum 
|
Armeniens historiska museum och Armeniens nationalmuseum finns i samma byggnad. Nationalmuseet började byggas på 1950-talet och färdigställdes 1977.[14] Det ritades av Mark Grigorjan och Eduard Sarapjan. En mindre del av byggnadskomplexet, Arno Babadzjanjans konserthus, är från 1916. |
Armenia Marriott Hotell
|
Byggnaden färdigställdes 1958 enligt ritningar av Mark Grigorjan och Eduard Sarapjan. Under Armeniens period inom Sovjetunionen hette hotellet Armenia. Det betraktas som landets bästa hotell.[15][16] Hotellet har 380 rum.[17] |
Regeringsbyggnad 2
|
Byggnaden ritades av Samvel Safarjan, Rafajel Israjeljan och Varazdat Arevsjatian[18] och blev klar 1955.[19] Utrikesministeriet höll till i denna byggnad mellan åren 1996 och 2016.[19] |
| Posthuset, Transport- och kommunikationsministeriets hus (fram till 2016) 
|
Huset byggdes 1933[13]–1956, enligt ritningar av Mark Grigorjan och Eduard Sarapjan. Ursprungligen var det fackföreningarnas hus. Transport- och kommunikationsministeriet fanns i huset fram till 2016. |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Denna artikel är delvis baserad på artikeln Republic Square på engelskspråkiga Wikipedia.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- The Republic Square of Yerevan på araratour.com. Läst 2018-06-30.
- Yerevan Walking Tour: Republic Square på www.armenianheritage.org. Läst 2018-06-30.
- Yerevan Republic Square på www.welcomearmenia.com. Läst 2018-06-30.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Tigranian 1985, sid. 25.
- ^ [a b] Avetisyan 1979, sid. 80.
- ^ Pechakjian, Pauline (28 April 2016). ”The 10 Best Hotels & Inns in Yerevan, Armenia”. theculturetrip.com. http://theculturetrip.com/europe/armenia/articles/the-10-best-hotels-inns-in-yerevan-armenia/. ”...Republic Square, referred to by locals as the Hraparak...” Arkiverad 12 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112160212/http://theculturetrip.com/europe/armenia/articles/the-10-best-hotels-inns-in-yerevan-armenia/. Läst 30 juni 2018.
- ^ ”De-Sovietized Streets”. Armenian International Magazine: sid. p. 17. September 2001. https://issuu.com/armenianinternationalmagazine/docs/augsep2001. ”The street just off Hraparak...”.
- ^ Ter-Ghazaryan 2013, sid. 584.
- ^ Travel to the USSR (92-103): sid. iii. 1983. ”The city's architectural highlight is Lenin Square, with its statue of Lenin, Government House, the Armenia Hotel, the picture gallery and other buildings. The main streets branch out from Lenin Square.”.
- ^ Gross, Eugenie Harris; Gross, Jeffrey (1977). The Soviet Union: a guide for travellers. J. Murray. sid. 255. ”Lenin Square, at the center of the city, contains the most outstanding architectural ensemble in Yerevan. The buildings surrounding the square express a single architectural concept.”
- ^ Holding, Deirdre (2014). Armenia: with Nagorno Karabagh. Bradt Travel Guides. sid. 128. ISBN 9781841625553
- ^ Brookes, Richard (1820). The General Gazetteer; or Compendious Geographical Dictionary (17th). London. sid. ERN-ERZ. ”Erivan ... The Meidan is and open square, 400 paces over, in which are very fine trees.”
- ^ ”Yerevan Walking Tour: Republic Square Excavations”. armenianheritage.org. Armenian Monuments Awareness Project. http://www.armenianheritage.org/en/monument/Republicsquareexcavations/1087.
- ^ Ter-Ghazaryan 2013, sid. 579.
- ^ Schmemann, Serge (8 July 1992). ”In the Caucasus, Ancient Blood Feuds Threaten to Engulf 2 New Republics”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1992/07/08/world/in-the-caucasus-ancient-blood-feuds-threaten-to-engulf-2-new-republics.html?pagewanted=all. ”On the former Lenin Square, now Republic Square, the statue of Lenin is gone and his pedestal is being prepared for demolition.”
- ^ [a b] Tigranian 1985, sid. 27.
- ^ ”1947-1991 Հայաստանի պետական պատկերասրահ [1947-1991 The State Gallery of Armenia”] (på armeniska). gallery.am. National Gallery of Armenia. http://www.gallery.am/hy/History/1947-1991/.
- ^ ”Armenia Marriott Hotel Yerevan”. marriott.com. http://www.marriott.com/hotels/travel/evnmc-armenia-marriott-hotel-yerevan/.
- ^ Karanian, Matthew; Kurkjian, Robert (2002). Edge of Time: Traveling in Armenia and Karabagh. Stone Garden Productions. sid. 78. ISBN 9780967212029. ”The country's flagship hotel is still the massive Hotel Armenia, which faces Republic Square in the heart of the city. In 2003 the hotel will be renamed the Armenia Marriott Hotel Yerevan to reflect its new ownership.”
- ^ ”Marriott”. Asian Hotel & Catering Times 26: sid. 7. 2001. ”...the 380-room Armenia Marriott Hotel Yerevan.”.
- ^ ”Սամվել Սաֆարյան վաստակավոր ճարտարապետ [Samvel Safaryan”] (på armeniska). archmuseum.am. National Museum-Institute of Architecture of Armenia. http://www.archmuseum.am/?p=1780. ”...Կառավարական 2-րդ շենքը Երևանի Հանրապետության հրապարակում (համահեղինակներ՝ Ռ.Իսրաելյան, Վ.Արևշատյան)...” Arkiverad 16 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”History”. mfa.am. Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Armenia. Arkiverad från originalet den 4 August 2016. https://web.archive.org/web/20160804133228/http://www.mfa.am/en/history/. Arkiverad 4 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Republikens plats.
