Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan
Ավանի Սուրբ Աստվածածին Կաթողիկե Եկեղեցի
Kyrka
Avan 1.JPG
Ort Jerevan, Armenien
Trossamfund Armeniska apostoliska kyrkan
Plats Distriktet Avan
Invigd 602
GeoNames 11336450

Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan (armeniska: Ավանի Սուրբ Աստվածածին Կաթողիկե Եկեղեցի, Avani Surb Astvatsatsin Kat'oghike Yekeghets) är en ruinkyrka i distriktet Avan i Jerevan i Armenien.

Kyrkan uppfördes mellan 591 och 602. Den började uppföras strax efter kriget mellan bysantinerna och sasaniderna 572-591, vilket resulterade i utökat område för direkt bysantinskt styre i Armeniens västra delar, inklusive Avan. För att stärka sin kontroll över nyligen erövrade områden beslöt kejsaren Maurikios (582-602) att stödja den kalcedonska fraktionen inom den armeniska kyrkan. År 593 sammankallades ett koncilium av västarmeniska biskopar i Theodosiopolis, vid vilken trohet svors gentemot den kalcedonska trosbekännelsen. Konciliet valde Johannes (Yovhannes, eller Hovhannes) av Bagaran till ny katholikos för armenier som bekände sig till den kalcedoniska treosbekännelsen. Hans rivals, den pro-persiska katholikos Moses II (574–604), högkvarter låg i Dvin, och den nyvalde pro-bysantinska katholikos Johannes beslöt att lägga sitt högkvarter i det bysantinskt kontrollerade Avan.

Högkvarteret i Avan inkluderade den nya katedralen och flera andra byggnader. Bredvid kyrkan på norra sidan finns grunder till katholikos residens, vilket tros ha uppförts före kyrka 581–582. Enligt den armeniske 600-talshistorikern Sebeos uppfördes de bägge byggnaderna under katholikos uppsyn. Kyrkobyggnaden tros ha varit tillägnad apostlarna. År 602 erövrade den persiske kungen Khosrov II Avan. Han avsatte katholikos och omvandlade byggnaderna till ett kloster.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Kyrkobyggnaden, som senare skulle omdöpas till Sankt Johannes, byggdes på platsen för tidigare byggnader. Flera stenar med ornament har återfunnits vid utgrävningar, framför allt vid byggnadens västra sida. Det som återstår av kyrkan står på en plattform i två avsatser. Kyrkans valv, kupol och tak saknas, liksom delar av väggarnas översta bitar. Det antas att det ursprungligen fanns fem domer: en större central kupol och fyra mindre kupoler vid vart och ett av kyrkans hörn, över de fyra runda hörnsalarna. Om detta antagande är riktigt, är kyrkan i Avan den äldsta kyrkan med fem kupoler.

Balken över ingångsporten på västra sidan, samt den västra fasadens övre tredjedel, på ömse sidor om huvudingången, har långa inskriptioner. Ovanför porten finns en kortare inskription. I en av inskriptionerna ingår namnet "Johan", kanske en tidigare version av namnet "Hovhannes". På norra sidan finns en annan ingång, som antas ha byggts senare och ha lett till katholikos residens. Kyrkan anses ha varit förebild för Sankt Hripsimekyrkan i Vagharshapat (Etchmiadzin), som färdigställdes år 618.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]